Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Hon får tre miljoner för forskning om destruktiva chefer

Den ilskna chefen känner alla till. Men även ett passivt ledarskap kan vara destruktivt. Nu ska forskaren Susanne Tafvelin undersöka om det går att stoppa dåliga chefer i tid.

Häromåret visade en norsk studie att mellan 34 och 61 procent av landets anställda har varit utsatta för destruktiva former av ledarskap. Kan arbetsmiljön vara en orsak till att chefer utvecklar sådana ledarbeteenden? Och vad kan i så fall göras för att stötta chefer och undvika att problemen uppstår?

Det ska Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, och hennes kollegor undersöka i ett treårigt projekt.

Tidigare forskning har fokuserat på chefen som individ. Nu riktas blicken mot chefens arbetsmiljö.

– Personlighet är bara en delfaktor för ett destruktivt ledarskap. Nu tittar vi på vad som får chefer att utveckla beteenden som är negativa för medarbetares hälsa och för arbetsplatsen.

Läs mer om stressignalerna du behöver uppmärksamma

Det kan exempelvis exempel vara stress men också medarbetarnas motivation och prestation. Forskarna är också intresserade av organisatoriska begränsningar som att chefen inte har tillräcklig information, känner brist på stöd eller saknar inflytande och auktoritet.

– Här kommer frågor som antal underställda och ett pressande scheman in, säger Susanne Tafvelin.

Ledarskapet definieras som destruktivt när det över tid är fientligt eller hind-
rande för personalen och organisationen. Och det kan vara både aktivt och passivt.

Känslomässiga utbrott och olika typer av härskartekniker är exempel på ett aktivt destruktivt ledarskap.

Läs även: Ledarskapet påverkar arbetsmiljön

Men ett passivt destruktivt ledarskap är betydligt vanligare, och kan vara minst lika farligt.

– Det handlar exempelvis om oförmåga att ta beslut, att hålla sig undan och lämna medarbetarna vind för våg, säger Susanne Tafvelin.

Med start i januari skickas 4 000 enkäter till chefer och medarbetare i privata företag och offentlig sektor ut.

– Vi hoppas få en bild av hur utbrett destruktivt ledarskap är i olika branscher.

Forskarna använder Destrudo-L, ett instrument som utvecklats av forskare på Försvarshögskolan för att mäta destruktiva ledarbeteenden.

Ett destruktivt ledarskap anses vara en konsekvens av att ledaren inte klarar att härbärgera känslor av stress på grund av att resurserna är hotade.

– Utifrån det perspektivet vill vi titta på vilka faktorer som dränerar chefer på resurser, säger Susanne Tafvelin.

Hon berättar att mycket annan forskning tittar på det positiva ledarskapet: Hur en närvarande och motiverande chef skapar god stämning och nöjda medarbetare. På samma sätt fokuserar ledarutvecklingsprogram på att stärka det som är bra.
Susanne Tafvelin menar att det kan vara dags att vända på perspektivet.

– Ett destruktivt ledarskap har stor inverkan på medarbetare, arbetsplats och organisation. Att lyfta chefer som fungerar dåligt kan därför vara en viktigare investering än att satsa på att göra de som är bra ännu bättre.

Hon hoppas att resultaten ska kunna användas för att bygga gynnsamma miljöer och stötta chefer som är sårbara för att utveckla destruktiva beteenden.

– Med träning tror jag att man kan öka medvetenheten både om egna beteenden och om vilka miljöer och processer på arbetsplatsen som framkallar dem. Det gäller inte minst att fånga upp passiva negativa beteenden.

Läs mer: Om psykisk ohälsa

Om projektet

Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, och hennes forskargrupp får 3,2 miljoner kronor av Afa Försäkring för att forska kring destruktivt ledarskap.

Gruppen, som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Mälardalens högskola, tar hjälp av SCB för att skicka två enkäter till 1 000 chefer och 1 000 medarbetare inom privat och offentlig sektor. Forskningen ska syfta till att ta reda på varför chefer agerar destruktivt, vilka konsekvenser det får för hälsan och hur vanligt det är i olika sektorer av arbetslivet. 

Bland annat ska man studera ledarens resurser och samspelet mellan ledaren och personalen. Projektet ska pågå till och med 2021. Studien är den första i sitt slag i Sverige och inleds i början av 2019. 

Susanne Tafvelin, 43

Bor: Umeå

Gör: Lektor vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet, forskar om ledarträning kan minska sjukskrivningar och öka välmåendet på arbetsplatsen. Tog emot Umeå kommuns vetenskapliga pris 2016. Docent i psykologi och leg psykolog. 

Mer från: , ,