Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Hårt jobb belönas med ett sjukintyg

Jakten på talangfulla medarbetare är i full gång för de företag som vill konkurrera. Men det företagen tycks missa är att när färre medarbetare ska prestera mer så riskerar medarbetarna att bränna ut sig – och det finns ingen plan för att hantera detta. De signaler som ledarskapet sänder blir istället att det inte är värt att gå den extra milen då belöningen ofta är ett sjukintyg, skriver Maria Ergül i sin krönika. 

I en alltmer globaliserad värld där konkurrensen ständigt ökar ställs det tuffare krav på företagen. Som ett resultat av det väljer företag att lägga ändlöst med tid och pengar på att hitta marknadens främsta talanger. 

Det arbetas fram strategier som reder ut frågeställningarna: ”hur hittar vi talangerna?”, ”hur utvecklar vi dem?” och ”hur får vi dem att stanna?”. Det företagen tycks missa är strategierna för hur de ska arbeta för att motverka att talangerna inte bränner ut sig i en värld, där färre förväntas leverera mer. 

Var finns lönsamheten i att investera enorma summor pengar i rekrytering för att i slutändan lägga den dubbla kostnaden i rehabilitering? Det är lite som att medvetet placera pengar i en fond man vet inte ger någon avkastning över tid.

Läs om: Stressignalerna du bör se upp med

På de flesta arbetsplatser finns det idag anställda som presterar på en lägre nivå än önskat. Tyvärr är ofta arbetsgivarens hantering av situationen även den under förväntan. Det är nästintill tabu att prata om effekterna av lågprestation. Det faller utanför jantelagens acceptans att uttala sig om att någon skulle prestera sämre än någon annan. 

Det i sin tur gör att den destruktiva chefen sällan agerar på det faktiska problemet utan istället riktar blicken mot sina högpresterande medarbetare. De medarbetare som ser bortom sig själva för att säkerställa leverans. För den högpresterande medarbetaren är känslan av att vara lyckad ofta viktigare än att må bra, därför ignorerar de kroppens varningssignaler när belastningen blir för hög. 

Läs mer: Forskning om destruktiva chefer

Men att tro att dessa medarbetare skulle hålla över tid vore lite som att ladda mobilen vid ett tillfälle och tro att batteriet ska hålla för evigt. Översätter vi den snedfördelade arbetsbelastningen till ett fotbollslag skulle det innebära att 3–5 spelare bär ansvaret för hela lagets prestation. De spelarna skulle rent fysiskt inte kunna hålla energin uppe för att ens ta sig igenom första halvlek. För att undvika överbelastning inom idrotten agerar tränarna omedelbart på bristande prestation, men konsekvensen inom idrotten är samtidigt omedelbar. 

Inom arbetslivet är konsekvensen av överutnyttjade medarbetare inte omedelbar vilket gör att många chefer undviker att agera i tid. Den kortsiktiga ekonomiska vinningen framför viljan att arbeta långsiktigt med de faktiska problemen i gruppen är större. 

”Företagen tycks missa strategierna för hur de ska arbeta för att motverka att talangerna inte bränner ut sig i en värld där färre förväntas leverera mer.”

Vad sänder det här ledarskapet för signaler till framtida medarbetare? Svaret är enkelt: Att det inte är värt att gå den extra milen då belöningen ofta är ett sjukintyg. 

Laget framför jaget ger hållbar framgång. Att engagerade medarbetare är avgörande för affären och att bra ledarskap är viktigt för företagets framgång är givet. Men att påstå att ledarskap är viktigt utan att också mäta det på riktigt är som att kompensera skräpmat med lite extra motion. För tyvärr mäts ju ledare enbart på ekonomiska resultat. Bonusen kopplas till ekonomiska mål och KPI:erna rapporteras löpande uppåt i hierarkin. 

Läs även: Hur ledarskapet påverkar arbetsmiljön 

Likaså har den traditionella medarbetarundersökningen ofta ett avsnitt för utvärdering av chefen. Men trots specifika frågor om ledarskapet blir följden ofta att allt fortsätter som vanligt. 

Näringslivet borde anamma idrottens logik för att bygga hållbara team. Inom idrotten prioriteras alltid laget framför jaget. Man arbetar utifrån faktumet att en tränare aldrig når framgång utan ett presterande team som arbetar för varandra, inte på bekostnad av varandra. 

Inom idrotten får tränaren alltid lämna när laget inte presterar. I näringslivet gäller det omvända, medarbetare slutar och chefen stannar eller befordras. Personalomsättningen i sin tur skylls på en rad scenarion där kärnan till problemet alltid undviks: Medarbetare lämnar inte sina jobb. De lämnar sin chef. 

Maria Ergül är entreprenör med över tio års erfarenhet inom HR. Är även grundare av Vägra väggen, en ideell förening som arbetar för att motverka stress. Det här är en krönika. Skribenten svarar för sina åsikter i texten.
Mer från: , ,