Hårdare tag mot penningtvätt
Intervjun med Martina Slorach sker på ett hotell i centrala Stockholm. Vid grannbordet diskuteras mångmiljonaffärer – vi pratar penningtvätt. Utmaningen att sätta stopp för smutsiga pengar är mer aktuell än någonsin, inte minst tack vare Swedbank-skandalen. Bank och finans, fastighetsmäkleri men även konstgallerier är några utsatta branscher. Nu skärps lagstiftningen ytterligare.
Annons:
— Det här är ett tecken på att lagstiftaren anser att frågan är viktig. För grov brottslighet handlar det ju om att tjäna pengar genom att lura sig igenom systemet. Alla behöver därför hjälpa till att sätta käppar i hjulet för penningtvätt, från växlingskontor till konstgallerier, menar Martina Slorach.
Penningtvätt
Penningtvätt är när pengar som kommer från brottsliga verksamheter omvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet i den legala ekonomin. Några exempel är inkomster från narkotikabrott, trafficking, människosmuggling, skattebrott, bedrägerier och rån.
Skärpningen av regelverket innebär att de verksamhetsområden som omfattas av penningtvättslagen utökas. Nu gäller lagen även för allt från konstgallerier till förvaltning av virtuella valutor. Samtidigt skärps reglerna runt kundkännedom. Det innebär ett ökat ansvar för att kontrollera till exempel en kund från ett högriskland med stor korruption.
Läs mer: Penningtvätt ledde till kritik av regelverk

— Ja, du är nu skyldig att genomföra en utökad kontroll för att säkerställa varifrån pengarna kommer, be om kvittounderlag och så vidare. Rör det en affärsrelation med en kund från ett högriskland ska beslutet att inleda en affärsrelation fattas på ledningsnivå i företaget, påpekar Martina Slorach.
Hon är ändå positiv till att reglerna skärps men varnar samtidigt för en etisk krock. Penningtvättreglerna kan tillsynes krocka med GDPR, som ju syftar till att verksamheter ska samla och lagra så få personuppgifter som möjligt.
Hur får man ihop skyddet av den personliga integriteten med ökade krav på kontroll?
— Frågan är knivig. Integriteten för alla som sköter sig naggas i kanten i och med att verksamheter måste ställa fler och ingående frågor om den personliga ekonomin. För oss inom advokatkåren kan dessutom en lojalitetskonflikt uppstå. Vi har ju en strikt sekretess och är trots det skyldiga att anmäla om vi misstänker penningtvätt.
Läs även: Skandal ofta orsak till att vd sparkas
Skyddet för visselblåsare skärps också. Ingen medarbetare ska behöva vara rädd för att slå larm på grund av kommande repressalier från omvärlden.
— Det nya skyddet för visselblåsare innebär framförallt att arbetsgivaren inte får vidta åtgärder mot en medarbetare som slår larm. Lagstiftningen är tvingande. Det innebär att arbetsgivaren ska ha regelverk och rutiner på plats vad gäller penningtvätt.
Martina Slorach anser att medvetenheten inför de här frågorna är generellt hög, samtidigt är kampen mot penningtvätt är en process som hela tiden behöver förbättras. Att ha en intern löpande dialog kring den egna organisationens regelverk kan vara ett exempel på ett steg i rätt riktning.
— De nya reglerna skapar inga jätteförändringar, men förhoppningsvis ökar medvetenheten och leder till positiva effekter. Vi behöver alla vara på tårna för att bekämpa den grova brottsligheten i samhället.
Läs också: Handels i Göteborg satsar på etik
Penningtvättslagen
Du som verksamhetsutövare ska förstå hur din verksamhet eventuellt kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Du ska även bedöma hur stor risken är för att detta ska ske. Du behöver också ha kundkännedom och anteckna den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan förknippas med varje kundrelation. Verksamheten ska ha skriftliga rutiner och riktlinjer för att motverka penningtvätt.
Annons:
Bli medlem
Civilekonomerna avser att gå samman med Jusek och bilda ett nytt och modernt fackförbund. Här kan du läsa mer om det planerade samgåendet.
MARTINA SLORACH, 44
Familj: Två barn.
Bor: På Lidingö.
Bakgrund: Advokat specialiserad inom arbets- och fastighetsrätt, lärare på Företagsekonomiska Institutet och Stockholm och Karlstads Universitet.
Om facket: ”Fackförbunden är en strålande grund för att den svenska modellen ska fungera bra. En enskild medarbetare som processar i en arbetsrättslig fråga tar en mycket stor ekonomisk risk att processa utan stöd av facket”.