Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Foto: Istock

Här är ekonomjobben som får det tuffare

Vissa yrkesgrupper går en tuffare framtid till mötes. Om några år hårdnar konkurrensen inom bland annat finans och rådgivning med färre arbetstillfällen som följd.

Arbetsförmedlingen, AF, presenterade nyligen i samarbete med SCB den senaste Yrkeskompassen, en prognos för hur arbetsmarknaden för 189 olika yrkesgrupper utvecklas fram till 2023. I Yrkeskompassen finns ett 20-tal olika jobb för ekonomer med. Av den framgår att de flesta ekonomer har en stabil framtid, men det finns moln även på den annars så soliga ekonomhimlen. Men den som är förberedd hinner ställa om.

Den senaste Arbetsmarknadsbarometern från Manpowergroup, som Civilekonomen rapporterade om här, visade att finanssektorn just nu har en god fart och söker arbetskraft. Därför kanske det är förvånande att SCB och Arbetsförmedlingen, AF, i sin senaste Yrkeskompass flaggar för att konkurrensen på området väntas hårdna inom några år.

– Arbetsmarknaden förändras generellt. Bank- och finanssektorn genomgår idag stora förändringar. Det blir mindre arbete inom bank vilket betyder hot mot anställningar inom bank och finans där finansanalytiker och investeringsrådgivare verkar, säger Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna.

Läs också: Störst löneskillnader inom finans

Samtidigt menar hon att digitaliseringen påverkar ekonomernas arbetsmarknad och kommer göra det i allt högre grad i framtiden med jobb som försvinner och nya som kommer till. Den digitala utvecklingen påverkar efterfrågan på finansanalytiker och investeringsrådgivare där vissa arbetsuppgifter framöver kan komma att skötas av datorer och robotar. På fem års sikt bedöms konkurrensen bli hård om jobben för yrkesgruppen, enligt Yrkeskompassen från AF.

Ulrika Wallén.
Foto: Jann Lipka

– Främst är det mellanjobben som förändras. Uppdrag och arbetsuppgifter blir mer komplexa. Roller går in i varandra. Det är inte lika klara och tydliga roller som förr, säger Ulrika Wallén.

Flest män har traditionellt sökt sig till finans och investeringsjobb. Om dessa jobb blir svårare att få, vad betyder det för ekonomyrket?

– Digitaliseringen gör att jobben blir färre men teknikutveckling öppnar samtidigt för nya tjänster. Ett exempel är e-handeln där många ekonomer idag arbetar med logistikfrågor. Ett antagande är att ekonomers arbetsuppgifter kommer att fokuseras på analys och strategi. SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer visar att det är viss brist på yrkeserfarna ekonomer och arbetslösheten är låg så arbetsmarknaden generellt är god.

Läs också: Ny karriär på rekordtid med snabbinlärning

AF uppger i Yrkeskompassen att yrkesområdet finansanalytiker och investeringsrådgivare är konjunkturkänsligt och påverkas, förutom av digitaliseringen, också i hög grad av förändringar i konjunkturen. Det innebär att det finns fler jobb i en högkonjunktur än i lågkonjunktur. Den svenska ekonomin är fortsatt stark vilket är positivt för yrkesgruppen. Andra konjunkturkänsliga yrkesgrupper som nämns i rapporten är informatörer, kommunikatörer, PR-specialister, marknadsanalytiker och marknadsförare.

– Det är viktigt att hela tiden se till att vara attraktiv på arbetsmarknaden och hålla sig a jour om branschen och var jobben finns. Många organisationer tar fram rapporter och analyser om utvecklingen. Är det hård konkurrens får man fundera om man vill vara med och konkurrera eller fundera på en fördjupning som har bättre framtidsutsikter, säger Ulrika Wallén.

Läs också: Dragkamp om ekonomer med rätt kunskaper

Löneadministratörer är en yrkesgrupp som ofta lyfts när man tittar på jobb som riskerar att försvinna i digitaliseringen. Men enligt Arbetsförmedlingens prognos är det inte någon omedelbar fara för dessa jobb, trots att yrkesgruppen påverkas av digitaliseringen. Medelåldern i yrkesgruppen är relativt hög, vilket medför att det finns ett stort behov av att ersätta de som går i pension den närmaste tiden. Däremot är efterfrågan olika i olika delar av landet.

Läs också: Så många hoppar av civilekonomutbildningen

Det har länge talats om att assistentyrkena är på väg att rationaliseras bort, vad betyder det för till exempel möjligheterna att få ”första jobbet” för studenter?

– Vi har undersökt ekonomer som examinerades 2013, och var de befann sig i karriären 2016 i rapporten Tre år efter examen. Där framgår att 51 procent av studenterna fick jobb redan före avslutad utbildning och 88 procent hade fått jobb inom sex månader efter examen. De som valt redovisning, ekonomisk analys, kostnads- och intäktsanalys samt IT-ekonomi fick arbete snabbast. SCB:s arbetskraftsbarometer visar att det är balanserad tillgång på nyutexaminerade ekonomer. Arbetslösheten är låg. Den offentliga sektorn står inför en stor rekryteringsutmaning, vilket ger möjligheter för ekonomer, avslutar Ulrika Wallén.

Läs också: Staten lockar inte ekonomstudenter

Ekonomiassistent:
Det finns cirka 38 000 anställda ekonomiassistenter i Sverige. Tillgången på ekonomiassistenter väntas bli större än efterfrågan det närmaste året och det kommer att vara hård konkurrens om jobben det närmaste året. Möjligheterna varierar dock mellan olika delar av landet. På fem års sikt bedöms konkurrensen om jobben för yrkesgruppen bli hård.

Finansanalytiker och investeringsrådgivare: 
Det finns cirka 4 700 anställda finansanalytiker och investeringsrådgivare i Sverige, varav cirka 30 procent är kvinnor och 70 procent är män. Majoriteten av jobben finns i Stockholms län. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att finansanalytiker och investeringsrådgivare möter en arbetsmarknad i balans. På fem års sikt hårdnar läget och konkurrensen om jobben för yrkesgruppen väntas bli hård.

Försäkringssäljare och försäkringsrådgivare:
Det finns cirka 11 000 anställda försäkringssäljare och försäkringsrådgivare i Sverige, varav cirka 48 procent är kvinnor och 52 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att försäkringssäljare och försäkringsrådgivare kommer ha goda möjligheter till arbete. På fem års sikt bedöms yrkesgruppen möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister:
Det finns cirka 16 000 anställda informatörer, kommunikatörer och PR-specialister i Sverige, varav cirka 67 procent är kvinnor och 33 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att det blir hård konkurrens om jobben för informatörer, kommunikatörer och PR-specialister. Även på fem års sikt bedöms det vara hård konkurrens om jobben för yrkesgruppen. Det finns många med olika utbildningsbakgrund som konkurrerar om jobben vilket gör att tillgången på arbetskraft för yrkesgruppen är stor.

Lednings- och organisationsutvecklare:
Det finns cirka 18 000 anställda lednings- och organisationsutvecklare i Sverige, varav cirka 37 procent är kvinnor och 63 procent är män. Majoriteten av jobben finns i Stockholms län. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att lednings- och organisationsutvecklare kommer ha goda möjligheter till arbete. På fem års sikt bedöms yrkesgruppen möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Löne- och personaladministratörer: 
Det finns cirka 14 000 anställda löne- och personaladministratörer i Sverige, varav cirka 90 procent är kvinnor och tio procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att löne- och personaladministratörer kommer ha goda möjligheter till arbete. Möjligheterna till arbete varierar dock mellan olika delar av landet.
På fem års sikt bedöms löne- och personaladministratörer möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Marknadsanalytiker och marknadsförare:
Det finns cirka 17 000 anställda marknadsanalytiker och marknadsförare i Sverige, varav cirka 52 procent är kvinnor och 48 procent är män. Majoriteten av jobben finns i Stockholms län, men möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. På ett års sikt och på em års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att marknadsanalytiker och marknadsförare möter en arbetsmarknad i balans.

Redovisningsekonomer:
Det finns cirka 24 000 anställda redovisningsekonomer i Sverige, varav cirka 79 procent är kvinnor och 21 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att redovisningsekonomer kommer ha goda möjligheter till arbete. På fem års sikt bedöms yrkesgruppen möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Revisorer:
Det finns cirka 13 000 anställda revisorer i Sverige, varav cirka 59 procent är kvinnor och 41 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att revisorer kommer ha goda möjligheter till arbete.  På fem års sikt bedöms yrkesgruppen möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Skadereglerare och värderare:
Det finns cirka 5 000 anställda skadereglerare och värderare i Sverige, varav cirka 59 procent är kvinnor och 41 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att skadereglerare och värderare kommer ha goda möjligheter till arbete. På fem års sikt bedöms yrkesgruppen möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Skattehandläggare:
Det finns cirka 6 000 anställda skattehandläggare i Sverige, varav cirka 69 procent är kvinnor och 31 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att skattehandläggare möter en arbetsmarknad i balans. Även på fem års sikt bedöms arbetsmarknaden vara i balans.

Utredare och handläggare:
Det finns cirka 59 000 anställda utredare och handläggare i Sverige, varav cirka 64 procent är kvinnor och 36 procent är män. På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att utredare och handläggare kommer ha goda möjligheter till arbete. På fem års sikt bedöms utredare och handläggare möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det kommer finnas ungefär lika många jobb som det finns personer som kan arbeta inom yrket.

Källa: SCB:s yrkesregister 2018-02-08

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se