Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Här är de nya kraven för att bli revisor

Sex års utbildning i stället för åtta är den stora förändringen av de nya revisorskraven som nu godkänts. De nya reglerna för blivande revisorer går igenom om två veckor ungefär och nu presenterar Revisorsinspektionen de nya kraven.

Den första juli börjar förändringarna vad gäller kraven på revisionsutbildningarna att gälla. De nya reglerna ger en tydligare beskrivning av utbildningsinnehållet och möjliggör alternativa utbildningsvägar för blivande revisorer. Jonas Svensson som är vd för en av de stora revisionsbyråerna i Sverige, EY, är själv auktoriserad revisor. Han tror att det nya regelverket kommer att ha en stor betydelse för den framtida utvecklingen av yrket:

– Det kommer ha stor betydelse. Dels kommer vi lättare kunna knyta nya kompetenser till yrket som behövs i den framtida revisionen med nya arbetssätt och verktyg. Det innebär också att det inte behövs en exakt akademisk bakgrund utan det går i senare delen i arbetslivet besluta om man vill bli auktoriserad revisor eller inte. Det senare innebär en bredare och större bas för framtida medarbetare, säger Jonas Svensson.

Läs också: Revisionsbranschen saknar mjuka värden

De nya kraven från Revisorsinspektionen kortar ner utbildningstiden till totalt sex år, varav tre år utbildning och tre år praktik. Man frångår också det tidigare kravet på att den som ska bli revisor ska ha en kandidatexamen i företagsekonomi. I stället är en kandidatexamen inom ett ekonomiskt ämne tillräckligt. Målet med de nya kraven är att öka attraktionskraften i yrket och höja kvaliteten i utbildningen. 

– Det är av stor betydelse att göra revisorsyrket attraktivt för att personer med hög kompetens ska söka sig till branschen, vilket bidrar positivt till kompetensförsörjningen av framtida revisorer, säger Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna.

Tidigare var kravet totalt åtta års utbildning och praktik, fritt fördelat på tre till fyra års utbildning och fyra till fem års praktik eller tvärtom.

Läs också: En av tio når målet att bli delägare

Jonas Svensson på EY tror att de nya reglerna kommer att skapa en större attraktivitet till yrket, samtidigt pekar han på en risk:

– Det skulle bland annat kunna innebära ett lägre antal sökande till de traditionella ekonomiska utbildningarna på universitet och högskolor. Detta är något som vi och andra behöver vara uppmärksamma på så att inte viktig kompetens går förlorad.

Ulrika Wallén på Civilekonomerna pekar på att man inte bara hänger upp sig på utbildningen i frågan om det ska vara lätt eller svårt att locka framtida revisorer till yrket:

– Det är också avgörande att revisionsföretagen arbetar med andra strategier för att vara en attraktiv arbetsgivare och därmed bidra till revisorsyrkets attraktivitet, till exempel ledarskap, arbetsmiljö och balans i livet och marknadslön, säger Ulrika Wallén.

Revisorernas arbete har förändrats de senaste åren, där bland annat den tekniska utvecklingen förändrar möjligheterna i yrket. Behovet av att kvalitetssäkra det massiva informationsflödet och användarnas efterfrågan på icke finansiell revision är också viktiga faktorer. Samtidigt spelar internationella regelverk för revision och redovisning in, och detta sammantaget ligger till bakgrund för de nya riktlinjerna för revisorsyrket.

Läs också: 2 500 nya jobb inom revision under 2018

Det var i slutet av maj som regeringen godkände ändringarna i revisorsförordningens utbildningskrav för blivande revisorer. Samtidigt fattade även Revisorsinspektionen nya beslut gällande kraven revisorsexamen, det är dessa förändringar som nu offentliggjorts. Fram till år 2024 kommer övergångsbestämmelser att gälla, för att de som redan påbörjat sin utbildning till att bli revisor inte ska komma i kläm.

 

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se