Handelsforskare mäter fattigdom från rymden med big data

Erik Wetter är civilekonom och forskare vid Handelshögskolan. Han är en av grundarna till den ”akademiska avknoppningen” Flowminder som numera samarbetar med FN, Världsbanken och Bill & Melinda Gates Foundation kring hur man kan använda stordata för att mäta fattigdom.

– Det finns konkreta diskussioner med flera nyckelaktörer för att se hur vi kan skala upp forskningen och applicera den på fler länder, säger Erik Wetter (bilden).

Forskarna bakom Flowminder sjösatte år 2010, efter jordbävningen på Haiti, en kartläggning av mobiltrafikströmmar för att se om det gick att mäta hur människor rörde sig efter en katastrof. Tanken var leverera konkret och detaljerad information till hjälporganisationer för att de snabbt skulle se vart de skulle skicka förnödenheter.

Läs också: Så skapas nya affärer med big data

– Vi började med att titta på pendlingsströmmar för att ge information till FN om vart de skulle skicka hjälpinsatser. Senare användes mobildata som underlag för spåra ett stort kolerautbrott och få en bättre förståelse för vart man skulle skicka mediciner.

Där och då insåg forskargruppen att man kunde samköra olika data, bland annat information från telefonbolagen och satellitdata för att kunna stödja hjälporganisationer. Flowminder mäter bland annat mängden trafik som sker via mobilmasterna vad gäller samtalstid, datamängd och betalform – abonnemang eller kontantkort. Det kan ge en indikation på den ekonomiska utvecklingen, ju större abonnemang desto mer pengar har en person att röra sig med.

Den vanliga metoden för att beräkna fattigdom och folkmängd i dag är annars att skicka ut personer som fysiskt knackar dörr i de regioner där det är säkert att göra det. Resultaten baseras på antaganden om att människor i ett visst område lever på ungefär samma sätt. Genom att fråga om levnadsstandard som exempelvis hur många mål mat en person uppger att den ätit den senaste veckan, om personen har tillgång till kött varje vecka, till värme, till toalett, vilket slags golv som finns i bostaden och många andra frågeställningar kan man på ett initierat sätt beräkna ett hushålls socioekonomiska status och därmed bedöma situationen för en grupp människor.

Läs också: Så använder du big data rätt

– Sådana djupintervjuer kan ta flera timmar i anspråk – per hushåll. Det är både dyrt och tidskrävande, säger Erik Wetter och nämner som exempel att nästa folkräkning i Nigeria beräknas kosta mer än sju miljarder kronor och ta mycket lång tid i anspråk.

– Politikerna säger att fattigdomen ska vara utrotad till år 2030. Men frågan är hur ska det ska uppnås när man inte har bra underlag på hur många som är fattiga, eller inte ens var de finns. Många av länderna med mest fattigdom hinner kanske göra en enda folkräkning innan år 2030.

Och här kan Flowminders metod bli ett komplement till att löpande mäta fattigdomen, då den ger resultat som mycket nära överensstämmer med andra mätmetoder för befolkning och levnadsstandard men bygger på data som uppdateras löpande.

Läs också: Fem affärsmodeller för framgång

– Om det skickas bistånd till ett område så är det svårt att veta om pengarna går till rätt människor och får faktisk effekt. Men vi kan se rörelsemönster – exempelvis om fler människor får möjligheter att pendla till ett jobb om det byggs vägar i området. Det går att samköra informationen med väderdata från satelliter som visar vad det är för väder, och vilken effekt det får på matproduktionen. Mobiltelefoner är en fantastisk möjlighet till arbete för utvecklingsområden där människor kan söka jobb eller sköta sitt jobb med hjälp av en mobiltelefon. Det behövs mycket mer forskning och utveckling för att utveckla och utvärdera de nya datakällorna och beräkningsmodellerna, men det känns jättespännande att arbeta i ett område med så stor potential, säger Erik Wetter.

Läs även: Sverige borde dra bättre nytta av sina nationalekonomer