Fyra timmars gratisjobb i veckan om du är kvinna och civilekonom
Tänk dig att du sitter på kontoret en vanlig fredag. Du har dina uppgifter och projekt som håller dig sysselsatt till klockan fem. Men detta är dock en liten annorlunda arbetsplats. När klockan slår ett får du inte längre något betalt – utan jobbar gratis. Nej, de flesta skulle inte acceptera ett sådant upplägg. Tyvärr är det ändå många som arbetar under sådana omständigheter.
Civilekonomerna har nyligen släppt ännu en rapport om löneskillnader mellan män och kvinnor. Den baseras på lönestatistik från 11 000 civilekonomer och visar att det så kallade rålönegapet ligger på 18,1 procent. Det innebär rent konkret att kvinnor tjänar 81,9 procent av männens lön – om man inte tar hänsyn till faktorer såsom ålder, yrke, position och erfarenhet. Enligt Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, finns två skäl till rålönegapet. Det ena är att män är överrepresenterade bland chefsbefattningar med hög lön.
Läs också: Bygg-vd:n Carin Stockmann om sitt karriärval
– En annan sak som också har stor betydelse för löne- och karriärutvecklingen är uttaget av föräldraledighet, där kvinnor är överrepresenterade. Därför är det viktigt att kvinnor och män gör jämställda och upplysta val både i privatlivet och karriären, säger han.
Även med hänsyn till faktorer som ålder och erfarenhet, position och yrke kvarstår en löneskillnad. I Civilekonomernas rapport Kompetens eller lön – hur sätts din lön från 2015 framgår att en kvinnlig ekonom tjänar 10,7 procent mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. Det är denna siffra som inledningen i denna text är baserad på. 10,7 procent innebär till exempel att en kvinnlig ekonom bör få gå hem den 21 november medan männen fortsätter att jobba till årsskiftet. Eller att kvinnorna bör ha 4 timmar och 16 minuters kortare arbetsvecka om man utgår från 40-timmarsveckan. Denna diskrepans mellan likvärdiga kvinnliga och manliga ekonomers intjäning kallas för den oförklarade löneskillnaden, berättar Mikael Andersson.
– De oförklarade löneskillnaderna är som störst i privat sektor, och då särskilt inom finansbranschen, ledningsfunktioner och för rådgivningstjänster. Allmänt sett är de arbeten med typiskt sett hög andel rörlig lön, och med viktiga karriärval.
Marika Lundsten, vd för Ruter Dam som är ett chefs- och mentorprogram för seniora kvinnliga ledare, är inte förvånad över Civilekonomernas siffror kring rålönegapet.
– Det är en struktur som finns överallt, även om den ser olika ut i olika branscher. Den främsta faktorn som vi ser är att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hem och barn. Därefter är det svårt att hinna ikapp i löneutvecklingen, säger hon och fortsätter:
– Detta är en generalisering men jag tror också att män är bättre på att se högre lön som en självklarhet. De är bättre på att nätverka och alliera sig med cheferna, vilket avspeglar sig i lönen. Män är fortfarande högsta chefer i högre utsträckning och tenderar att välja andra män vid rekryteringar, som speglar dem själva.
Läs också: Systembolagets vd om monopolets utmaningar
Därför är det viktigt att koncernledningarna tar fram riktlinjer för rekryteringar till chefsbefattningar. Fler kvinnor bör prioritera att ta jobb där de har affärsansvar och där de mäts efter resultat, vilket är svårt att bortse ifrån när det gäller lönesättning, berättar Marika Lundsten. Hon betonar också vikten av att som kvinna ha ett bra affärsnätverk.
– Kvinnor som har det tenderar att få bättre positioner och lön. Om det inte går bra på chefsjobbet, vilket det inte alltid gör, faller de inte lika hårt som kvinnor utan nätverk.
Enligt Mikael Andersson är det viktigt att på individnivå fråga efter lönesamtal och ha en arbetsgivare med könsneutrala lönekriterier – för att på så sätt kunna säkerställa att prestationen ligger i fokus.
– Man kan ta kontakt med den lokala akademikerföreningen på arbetsplatsen för att få information om löneprocessen. Och fråga regelbundet om lönesamtal, säger han.
