Finanssektorn kan rädda vårt klimat

För en kort tid sedan rapporterade bland annat CNN att Brasiliens president Jair Bolsonaro signerat en exekutiv order som för över ansvaret för regnskog i Amazonas från urbefolkningen till landets jordbruksverk.

– Vi har fått en regering i Brasilien som är på frammasch när det gäller ytterligare avverkning och som inte verkar beakta problemen. De som ska behöva gå in och finansiera den här utvecklingen skulle kunna vara en starkare röst för att det här är inte rätt väg, säger Beatrice Crona, forskare vid Stockholm Resilience Centre och Kungliga vetenskapsakademien.

Hon är en av författarna till en uppmärksammad vetenskaplig artikel som studerat kopplingen mellan finansiella aktörer och företag och industrier som verkar i regnskogen i Amazonas och norra barrskogarna i Ryssland och Kanada. Forskarna bakom artikeln som publicerats i Global Environmental Change menar att de 16 finansjättarna, som har störst innehav i regionen, kan spela en avgörande roll för framtidens klimat.

– Finanssektorn kan verka för att skapa stabilitet i klimatet, säger Beatrice Crona.

Faran med att skövla regnskogen i Amazonas eller borealskogarna i Ryssland och Kanada är att de viktiga ekosystemen, var för sig, riskerar att nå en så kallad tipping-point, vilket innebär att farliga dominoeffekter i jordens klimatsystem sätts i gång.

– Här kan finanssektorn ha en stark röst mot den här typen av utveckling. Det går helt klart att bedriva ekonomiska aktiviteter när det gäller soja- och köttproduktion utan att avverka mer skog, säger Beatrice Crona.

Läs också: Lyckad satsning på gröna obligationer för Göteborg 

De 16 finansjättarna med störst ägande i de för klimatet viktiga regionerna är banker och fond- och pensionsförvaltare. Amerikanska fondförvaltarna BlackRock och Vanguard har störst ägande. Huruvida finansjättarna använder sitt inflytande för att påverka företag i de känsliga områden är oklart.

– Ett fåtal gör det genom publika uttalanden i media, och indirekt genom att ställa krav på de företag där de har ägande. Andra avinvesterar redan nu från ägande i exempelvis företag som verkar i olje- och kolsektorn, säger Victor Galaz, docent i statsvetenskap och huvudförfattare till den tvärvetenskapliga artikeln.

Delar av finanssektorn tycks ha fått upp ögonen för utmaningarna med att minska fossilutsläppen. Beatrice Crona menar att den utvecklingen är önskvärd och viktig.

– Kapitalmarknaden har långt mer omsättning än de produktiva ekonomin. Det är klart att den driver på utvecklingen i en massa olika riktningar och därför är finansbranschen viktig. En nyckelfråga här är att vi måste försöka ställa om i snabb takt. Vi har inte hundra år på oss. Vi har kanske bara fem-tio år.

Läs också: Forskaren – ”Ekonomi och miljö måste hänga ihop”

Redan i dag flyr varje år 21,5 miljoner människor till följd av extrema väderförhållanden, enligt UNHCR. Höjda vattennivåer, torka och översvämningar är några av följderna av ett ännu varmare klimat.

– Inom finanssektorn pratar man om klimat och man har börjat utveckla nya instrument för att försöka göra något. Men det handlar mest om nischprodukter som gröna obligationer eller olika former av impact investment. Det är så klart också jätteviktigt, men vi måste samtidigt få bort den stora mängden konventionellt kapital från sådant som är extremt skadligt snabbt. Just därför har vi tittat på Amazonas och boreala skogarna. Det är två tipping-punkter som vi verkligen inte vill ska tippa.

Hur bråttom är det?

– Det är väldigt bråttom. Det finns så klart osäkerheter, men om man tittar på när Amazonas kan tippa så skulle det utan klimatförändring krävas 40 procent avskogning jämfört med hur det var för 100 år sedan. Men med klimatförändring – och det har vi redan – så tror man att det ligger runt 20-25 procent. Och vi närmar oss det, vi ligger farligt nära gränsen. Vi är på 18 procent för totala Amazonas och på 20 procent för Amazonas i Brasilien. Vi kan inte avverka ett område som är som Frankrike och Belgien, vilket Bolsenaro har trumpetat ut.

Läs också: Svenska finansiärer kan påverka klimatet