Färre förkylningar men mer annan ohälsa i coronans spår
Under våren har sjuktalen pendlat mellan två extremer, visar ny statistik från Previa Sjuk & Frisk.
När coronaviruset började spridas i Sverige i mitten på mars, ökade sjukskrivningarna, främst på grund av förkylningssymptom. Sjuktalen steg då till nivåer som aldrig tidigare synts i Previas statistik. Därefter har sjukfrånvaron stadigt sjunkit och sammantaget är nu antalet sjukanmälda det lägsta på ett decennium.
Unga tiger om psykisk ohälsa på jobbet
– På drygt tio veckor har vi gått från högsta antalet sjukanmälningar någonsin till det lägsta frånvaroanmälningstalet på tio år för samma period, säger Lennart Sohlberg, analytiker på Previa.
Rekommendationerna om handtvätt och fysiskt avstånd mellan människor tycks ha lett till ett minskat antal nya sjukanmälningar på grund av förkylning. Det gäller även andra smittor – sjukskrivning för magsjuka har till exempel minskat stort under samma period.
Men samtidigt som coronarelaterade sjukskrivningar avtar, börjar istället annan ohälsa öka som en konsekvens av omställningen i arbetslivet. Det handlar främst om psykosociala besvär och besvär i rörelseapparaten.
Så drabbas Akavias medlemmar av coronan
– Arbetssituationen är annorlunda än tidigare, säger Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rådgivare och chef för Previas Sjuk och Frisk-tjänst. Att vara chef på distans eller under ett pressat läge ställer höga krav. Det kan vara svårt att fånga upp om någon börjar må dåligt. Det märks inte lika tydligt för kollegor och chef när kontakten sker på distans eller när medarbetarna kanske undviker att säga till när det är ett pressat läge på arbetsplatsen.
Ökningen av sjukfrånvaro på grund av stress och psykosociala besvär återfinns både hos dem som arbetar hemma och medarbetare inom vård och omsorgsyrken.
– Det kan bero på flera samverkande faktorer som oro och ångest, hög arbetsbelastning, saknad av rutiner eller ökad påfrestning genom social isolering, säger Maria Steneskog Nyman.
Akavias statistik visar att en stor andel av medlemmarna anser att arbetsbelastningen ökat till följd av vårens viruskris. En av tre medlemmar anser att deras arbetsbelastning har ökat eller ökat markant och kvinnors arbetsbelastning har ökat betydligt mer än mäns. Arbetsbelastningen tycks även ha ökat något mer i näringslivet.
Så hanterar du en personlig svacka på jobbet
Hur kan man som medarbetare flagga för sin chef om att arbetsbelastningen är för hög nu under coronan, när man kanske sitter hemma och inte träffar kollegor och chefer och glömmer bort att man inte rest sig ur stolen på åtta timmar?
– Som medarbetare är det viktigt att ha en dialog med sin närmaste chef kring hur din arbetsmiljö fungerar. Arbetsgivaren har ytterst ansvar för arbetsmiljön men alla har ett gemensamt ansvar att rapportera brister i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan adekvata bedömningar av riskerna, åtgärda och följa upp, säger Joakim Rydvall, förhandlare/rådgivare på Akavia.
Det kan kanske låta lättare än vad det i själva verket är. Därför gäller det för cheferna att ha en tät kommunikation med sina medarbetare och att cheferna kan skapa en struktur för arbete och möten som är flexibel utifrån de behov som medarbetarna har. Det kan handla om att initiera regelbundna korta avstämningar för dialog och att använda digital teknik på bästa sätt för att mötas.
– Konkret kan det handla om att vara tydlig med vad jag som chef förväntar mig av mina medarbetare, hjälpa till att prioritera om det behövs och att vara beredd att göra anpassningar och vara flexibel för att det ska fungera så bra som möjligt för medarbetarna.
Covidkrisen har varit väldigt tuff för personalvetarna
Akavias coronaundersökning visar att 55 procent av de medlemmar som är chefer har fått en ökad arbetsbelastning på grund av coronan, 50 procent tycker att stressen ökat men 30 procent tycker samtidigt att de fått bättre balans mellan jobb och fritid.
– Jag tänker att cheferna har en nyckelroll att spela när det uppstår en kris. Som chef ställs det krav på att du ska vara lugn, sprida trygghet och visa att du har kontroll. Chefen behöver vara närvarande och finnas till hands för att stödja, följa upp och svara på frågor. Känslan av att inte räcka till kan säkert leda till stress och därför gäller att cheferna får rätt förutsättningar och ett gott stöd i sin roll. Här behövs stöd både ur ett organisatoriskt och socialt perspektiv som till exempel tillgång till administrativt stöd från HR och inte minst it-stöd. Att helt plötsligt leda sina medarbetare på distans ställer också helt nya krav på ledarskapet som säkert kan upplevas som stressande och en känsla av att förlora viss kontroll. Under sådana förhållanden är det viktigt att den digitala arbetsmiljön fungerar optimalt, då vi ju använder dem extra intensivt. När de digitala systemen inte fungerar som det är tänkt uppstår stress för annars kan det vara en stor källa till stress, säger Joakim Rydvall.
Svårt gå från detaljstyrning till eget ansvar
– Vi vet sedan tidigare undersökningar som genomförts, att många av våra medlemmar uppskattar möjligheten att kunna arbeta flexibelt, exempelvis på distans. Ofta medför denna flexibilitet att det blir lättare att klara av balansen i livet och klara den arbetsbelastning som man upplever. Hanterar man flexibiliteten på rätt sätt så ger det stora möjligheter och kan leda till en känsla av större välbefinnande. Jag skulle tro att det är det som återspeglar sig i resultatet.
Psykisk ohälsa ökar bland chefer
Annons:
