Ett år efter Metoo: ”Vi hoppas på ökad medvetenhet”
I början på oktober släpptes Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2017, som genomförs vartannat år och som samlar information om fysiska och psykiska arbetsförhållanden på svenska arbetsplatser.
Läs också: Är du en mobbare utan att veta om det?
I den senaste rapporten, som bygger på svar från enkäter och telefonintervjuer under förra året, framkom att drygt 30 procent av kvinnorna i åldern 16-29 år hade utsatts för sexuella trakasserier på jobbet av chefer eller arbetskamrater under den senaste 12-månadersperioden. Bland kvinnor i åldern 30-49 år var siffran ungefär 12 procent. Även män är drabbade, men i mindre utsträckning. Närmare fem procent av männen i åldern 16-29 år uppgav i undersökningen att de hade utsatts för sexuella trakasserier av chefer, arbetskamrater eller andra personer på jobbet under det senaste året. Helt oacceptabla siffror, uppger Anna Johansson Milovanovic, jämställdhetsstrateg på Arbetsmiljöverket, för Civilekonomen.
– Sexuella trakasserier skapar stort lidande och ska inte få förekomma, säger hon.
I jämförelse med den förra arbetsmiljöundersökningen, som samlade data från 2015, visar den nyss släppta rapporten ingen ökning vad gäller sexuella trakasserier. Värt att notera är att undersökningen alltså genomfördes ifjol, och kanske då inte har fångat upp den ökade medvetenhet som eventuellt (eller troligen) blev resultatet av Metoo-kampanjen i slutet av förra året. Att det inte märks någon ökning skulle kunna betyda två saker, menar Anna Johansson Milovanovic. Antingen har de som svarat på enkäter och telefonintervjuer även i tidigare undersökningar känt sig trygga och fria att berätta – och att det därför inte finns någon skillnad.
– Eller så krävs mer tid efter Metoo för att det ska bli synligt i statistiken, säger hon.
Läs också: Få kvinnliga chefer anmäler trakasserier
Hur jobbar då Arbetsmiljöverket för att stävja förekomsten av sexuella trakasserier i jobbet? Anna Johansson Milovanovic lyfter fram det pågående samarbetet mellan Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO), vilket bygger på ett regeringsuppdrag som kom till efter Metoo. Syftet är att stärka kunskapen om och stödja arbetet mot sexuella trakasserier på svenska arbetsplatser, bland annat genom upprättandet av en digital plattform i ämnet för arbetsgivare. Arbetet mot sexuella trakasserier sker även genom de nya arbetsmiljöföreskrifter som introducerades i mars 2016, där ”kränkande särbehandling” är ett av fokusområdena.
– Efter Metoo har frågan om sexuella trakasserier synliggjorts. Jag tror att medarbetarna framöver kommer att ställa helt andra krav på chefer om att ta ansvar för detta, säger hon.
Ulrika Emteryd, biträdande förhandlingschef på Civilekonomerna, säger att fackförbundet sedan Metoo har noterat en ”marginell ökning” av arbetsplatsärenden och joursamtal från medlemmar som rör sexuella trakasserier på jobbet.
– Det finns ett mörkertal, men det är svårt att säga hur stort det är, säger hon och tillägger:
– Antalet anmälningar kan hållas nere för att man är rädd för att anses besvärlig, och gå miste om karriärmöjligheterna på företaget. Men det är inte okej på något sätt. Vi hoppas att det blir en ökad medvetenhet efter Metoo, och att man faktiskt hör av sig och inte håller problemen inom sig.
Läs också: Hur hanteras sexuella trakasserier?
