”Arbetsgivarna och samhället har svårt att se värdet på äldres erfarenheter och kunskap”
Marknadsundersökningsföretaget Novus har på uppdrag av Civilekonomerna genomfört intervjuer med strax över 1000 av fackförbundets medlemmar som är 45 år eller äldre. Avsikten var att undersöka medlemmarnas upplevelser av åldersdiskriminering, vilket i den nyutkomna studien definieras som att man har blivit bortvald på grund av ålder exempelvis vid rekrytering.

– Vi har genom vår karriärrådgivare fått signaler om att åldersdiskriminering förekommer, och samtidigt finns det ingen tidigare forskning i ämnet kopplat till enbart ekonomer. Därför valde vi att göra denna undersökning där vi ville titta på inlåsningseffekter. Alltså att man har ett jobb och vill söka sig vidare, men inte kan det till exempel på grund av åldersfaktorn, säger Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna.
Resultatet från studien, som alltså bestod av intervjuer med deltagare som redan hade ett arbete, var att tre av tio civilekonomer över 45 år upplever sig ha drabbats.
– Det är en stark indikation på att ålderism förekommer, men det är dock ingenting vi kan fastställa eftersom studien utgår från deras subjektiva uppfattningar, säger hon.
Läs även: Utvecklas mitt i karriären
I studien intervjuades också en grupp tjänstemän med motsvarande akademisk bakgrund som civilekonomerna. Där var det 21 procent som hade upplevelser av ålderism, alltså långt färre.
– Vi vet inte vad skillnaden beror på då studien inte tittar på varför. Vi kan bara konstatera att den här undersökningen visar att en högre andel äldre civilekonomer upplever sig vara utsatta för ålderism i arbetslivet jämfört med andra högskoleutbildade tjänstemän.
Studien fann inga uppenbara skillnader mellan män och kvinnor i deras upplevelser av ålderism. Dock tycks, enligt undersökningen, åldersdiskriminering vara mer vanligt förekommande i storstäder (särskilt Stockholm) och i privat sektor, i synnerhet i branscher som media, finans, it och konsult, berättar Ulrika Wallén. Det är också fler anställda än chefer som upplever sig ha utsatts för åldersdiskriminering, enligt studien. Vad kan i så fall denna ålderism tänkas bero på?

– Respondenterna i studien pekade på att denna fråga handlar om attityder och fördomar mot äldre generellt i samhället. Det är inte ledarskapet på företagen som är den främsta orsaken, även om cheferna är en viktig grupp som kan motverka problemen.
Läs också: Känn dig själv – grunden till framgångsrik rekrytering
Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, för ett liknande resonemang. Problemet är inte i första hand arbetsgivarnas attityder. Snarare är det så att samhällets inställning mot äldre rent generellt återspeglas hos arbetsgivarna vid rekrytering, berättar han.
– Arbetsgivarna och samhället har idag svårt att se värdet på äldres erfarenheter och kunskap. Den handlar ofta om mer mjuka värden som inte alltid är enkla att mäta, till exempel analytisk, strategisk och ledarskapsrelaterad kompetens. Det är därför nödvändigt att tänka bredare kring kompetens för att kunna ta tillvara på de äldre.
Vad kan man då göra som arbetstagare? Enligt Mikael Andersson är det i dagens arbetsliv – präglat av snabb teknikutveckling – viktigt att investera i och synliggöra sin kompetens.
– Det är två delar. Man måste kontinuerligt underhålla sin kompetens och se till att man ständigt lär sig nytt. En annan viktig sak är att kunna lyfta fram och argumentera för sin kompetens så att arbetsgivaren blir medveten om den, eftersom äldre ofta har gedigen kunskap när det gäller analys, strategi och ledarskap, säger han.
Bli medlem
Har du blivit åldersdiskriminerad, eller diskriminerad av andra orsaker? Som medlem i Civilekonomerna kan du få hjälp. Här kan du läsa mer om vad facket kan göra för dig som blivit åldersdiskriminerad.