Ekonom – så säkrar du upp din framtid

– Om jag vore medarbetare i dag skulle jag tänka några år framåt för att säkra upp, säger Kjell Lindström, som är trendspanare, lärare i organisationsteori och flitigt anlitad föreläsare på Handelshögskolan i Stockholm.

Han nämner tre saker att ha koll på: IT, som är en självklar kompetens för de flesta, projektarbete och relationer.

– Digitaliseringen har satt organisationsfältet under press. De stora organisationernas tid är över. Man ska förbereda sig för att jobba i projektform och i tillfälliga organisationer och småföretag som dyker upp och försvinner. Det närmaste man kommer en utbildning för detta är projektarbete, man måste ha klart för sig hur det fungerar.

Läs även: Projektledare svenskens nya drömjobb

Se därefter till att skaffa en tydlig identitet – som ju kompetensutvecklingen kan ge.

– Det räcker inte med att man är trevlig. Man ska vara duktig på något så att det finns skäl att samarbeta. I grunden handlar det om att veta vem man ska ringa när man har 500 kontakter. Då blir frågorna ”vem är du?” och ”vad erbjuder du?” mycket viktiga, säger Lindström.

Och så måste man klara av att hantera ett ständigt flöde av relationer.

– I projektform förändras saker hela tiden, så det blir ännu viktigare att hantera relationer och bygga nätverk. Det är en sak att skaffa vänner på nätet men om vi sitter i samma rum och ska få något gjort så måste man kunna hantera det. I och med att organisationerna blir mindre så måste man kunna jobba med olika yrkesgrupper och människor från olika kulturer.

Läs även: Excel toppar heta kompetenslistan för ekonomer

När utbildning.se rangordnar de mest efterfrågade kompetenserna just nu för ekonomer återfinns kalkylprogrammet Excel högst upp. Excel lanserades 1985 men är fortfarande ett kraftfullt verktyg som ingår i Microsoft Officepaket, vilket gör att det med stor sannolikhet följer med in i framtiden. Efterfrågan på Excel-kurser är hög bland ekonomer.

En annan trend är snabbt lärande. De flesta kompetensutvecklingskurser är i dag en till tre dagar långa. Är man mitt uppe i karriären finns varken tid eller ekonomiska möjligheter för långa avbrott.

– Ett kort program kan vara jätteeffektivt, inte minst när man vill adressera en avgränsad frågeställning eller utmaning. Kombinationen att utbilda sig medan man jobbar är oslagbar, för du har en professionell referensram att hänga upp allt på. Deltagarnas erfarenhetsutbyte är också en framgångsfaktor, säger Per Malmberg, affärsutvecklare vid Executive Foundation Lund (EFL), som är den del av Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som hjälper företag med kompetensutveckling.

Läs även: Vilken vidareutbildning kan jag kräva?

Tre av EFL:s populäraste kurser just nu är digital marknadsföring, omvärlds- och trendanalys och Leading generation Y (där man synar generationen som är född 1982 och senare). Där finns också öppna program kring digitalisering.

– Det handlar om att plocka ned digitalisering i konkreta termer för att deltagarna ska bli mer innovativa, våga testa nya idéer för affärsutveckling och titta på sin affärsmodell.

Per Malmberg noterar även att kurser med rena business case blir allt mer vanliga – och helst ska det gå snabbt.

– Jag har varit i branschen i drygt tio år och jag ser att beställande organisationer oftare kommer med ett business case, där man köper en tiodagarsutbildning för 15 mellanchefer för att komma åt ett problem. Ju mer företagen kan precisera, desto bättre blir beställningen.

Läs även: Könsskillnader vid val av vidareutbildning

Vem är det då som ska ta initiativet till en vidareutbildning – företaget eller den enskilde? 

– Det vanliga är att man kommer tillbaka från semestern, man resonerar kring sin karriär och funderar på att utveckla sig inom till exempel marknadsföring. Då börjar man googla och göra research, sin egen marknadsundersökning. När man känner att man har hittat några intressanta alternativ initierar man en dialog med sin arbetsgivare som i nio av tio fall är den som finansierar utbildningen, säger Per Malmberg.