Dragkamp om ekonomer med rätt kunskap

Läs också: Ekonomer heta i nygamla branscher

Arbetsmarknaden står stark, många vill ha nya jobb och ekonomer är hett eftertraktade. Men enligt SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer minskar tillgången på erfarna ekonomer på arbetsmarknaden. År 2017 ansåg 32 procent av arbetsgivarna att det fanns en god tillgång till nyexade ekonomer att rekrytera, och åtta procent uppgav att det fanns gott om erfarna ekonomer att rekrytera. Det är en minskning från 2016 då 43 procent av arbetsgivarna uppgav att det var god tillgång till nyexade ekonomer och 25 procent uppgav att det fanns gott om erfarna ekonomer att välja mellan vid rekryteringar. Läs mer om SCB:s Arbetskraftsbarometer här.

Under ledigheterna som passerat har många hunnit fundera kring framtid och vässa sina cv:n för att starta nya karriärer. En undersökning från Blocket jobb ger en fingervisning om att många rör på sig på arbetsmarknaden. Försäljning, it, ekonomi och organisation och ledning är fyra av de tio mest populära yrkeskategorierna när man söker nytt jobb enligt jobbsajten. Undersökningen från Blocket jobb har gjorts på hela befolkningen utan hänsyn till bransch eller utbildning. Den visar också att en av tre svenskar vill byta jobb i år och att 36 procent kan tänka sig att gå ner i lön om de får mer intressanta arbetsuppgifter. Men ekonomer vet sitt värde på marknaden.

Läs också: Här är de hetaste cv-trenderna

– Lönen och att utvecklas i sin professionella roll är viktig för ekonomer. Många ekonomer är mer intresserade av lön än vissa andra professioner. Det råder stor efterfrågan på ekonomer med erfarenhet, framförallt på dem som arbetar med redovisning/revision, finansiering och organisation/management men också på inköpare/upphandlare och ekonomer inriktade på logistik. Bland ekonomiassistenter, administratörer samt handläggare och utredare finns färre jobb och därmed råder en svårare konkurrens om dessa jobb, säger Ulrika Wallén som är utredare hos Civilekonomerna.

– Ekonomer har i sin professionella roll inte riktigt samma tänk som övriga svenskar gällande målsättning på att byta arbete under 2018.

I Civilekonomernas rapport Tre år efter examen 2017 framgår att ekonomer med inriktning ekonomisk analys/kostnads- och intäktsanalys och dataekonomi/IT-ekonomi hör till de ekonomer som snabbast får arbete.

Läs också: Här är bästa tidpunkten att skicka in din jobbansökan

I mitten av december presenterade arbetsförmedlingen sin senaste prognos för det totala antalet förväntade arbetstillfällen. Prognosen sträcker sig till 2019 och visar på en ”urstark arbetsmarknad”. Prognosen bygger på intervjuer med över 11 000 privata och offentliga arbetsgivare inom alla yrkeskategorier i hela landet och visar på att det finns en utbredd optimism bland arbetsgivarna, som även planerar för fler anställda. Jämfört med för ett halvår sedan har stämningsläget höjts inom alla branscher i näringslivet.

– Den svenska arbetsmarknaden är oerhört stark just nu. Akademiker, oavsett inriktning, har generellt goda, eller mycket goda, förutsättningar för att hitta ett jobb eller rent av byta jobb om man redan har en tjänst. Ekonomer som har en akademisk utbildning har dessutom en väldigt stor bredd på de olika slags yrken de kan hitta, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Läs också: Gott om jobb i hela landet

Enligt Ulrika Wallén finns ungefär 40 procent av de närmare 102 000 yrkesverksamma ekonomerna i Sverige i Stockholmsområdet. Där finns många möjligheter till arbete. Möjligheterna till att byta jobb är inte riktigt lika stora i övriga landet för resterande 60 procent av de yrkesverksamma ekonomerna, men ett område har ett större rekryteringsbehov.

– Det finns ett stort rekryteringsbehov inom offentlig sektor, vilket ger möjligheter för ekonomer. Det är vanligare att nationalekonomer arbetar inom statlig sektor. De ekonomer som återfinns i offentlig sektor lockas bland annat av att bidra till det samhällspolitiska uppdraget, säger Ulrika Wallén.

Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen ser också han ett rekryteringsbehov inom offentlig verksamhet.

– I dag kan man säga att det är arbetstagarnas marknad om man ser på möjligheterna till att hitta ett nytt jobb eftersom arbetsgivarna får allt svårare att hitta rätt kompetenser. Däremot är det inte ett lika hårt tryck på utvecklingen av löner som vad det är på antalet nya jobb, i alla fall inte om man ser på privat sektor. Hos offentliga arbetsgivare där man har ett stort behov av arbetskraft med rätt kompetens ser vi dock svaga tendenser till viss löneglidning, säger Håkan Gustavsson.

Läs också: Studenter väljer bort offentlig sektor