Din kollega – en robot?

Digitaliseringen beskrivs ofta som ett hot. Men faktum är att vi redan är mitt uppe i teknikskiftet, många av oss jobbar redan i nya yrken som ingen kunnat drömma om bara för några år sedan. 

Läs också: Många vill anställa robotens kollegor

– Jag föreställer mig att de digitala lösningarna inte i första vändan slår ut befintlig personal utan kompletterar dessa, sa nationalekonomen Stefan Fölster vid en framtidsspaning på konferensen Framtidens Ekonomjobb för drygt ett år sedan.

Stefan Fölster menar att ekonomjobb i mellanlönesegmenten, som redovisningskonsult och bank- och finanstjänsteman, fortsätter att automatiseras. Jobb som kräver ökad komplexitet med inslag av juridik eller data växer.

Samtidigt innehåller ekonomens roll mer av att övervaka datorns jobb, kvalitetssäkra att den tolkat rätt, bevilja eller avslå frågor från datorn, ta egna initiativ eller kanske göra något irrationellt, som att utföra arbeten som kräver de sociala färdigheter som datorn saknar.

Men han påpekar också att till och med ett så komplext och avancerat kommunikationsarbete som HR på ett företag delvis kan ersättas av en robot redan idag och jämför HR med den digitala samtalspartnern Ellie, som den amerikanska militären har tagit fram för att hantera alla självmordsbenägna. Det visar sig att de amerikanska soldaterna är mycket mer öppenhjärtiga med Ellie än med en riktig terapeut.

– I Sverige finns redan kognitiv beteendeterapi, KBT på nätet som kanske till hälften består av digital kontakt med klienter. Det anses mycket framgångsrikt.

Läs också: Ny arbetsmarknad med nya EU-direktivet

Civilekonomerna ser också att förändringarna inom redovisning, revision, bank- och finanssektorn redan är här, samtidigt som teknikutvecklingen öppnar för nya jobb. 

Enligt Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna, har de nya jobben blivit mer komplexa. Det är inte lika tydliga och klara yrkesroller som tidigare.

Ekonomer som tidigare konkurrerade med varandra om arbetstillfällen konkurrerar nu även med andra yrkesgrupper, som systemvetare, ingenjörer, jurister och IT-specialister. Arbetsgivarna ställer krav på kompetenser som att kommunicera, utöva ledarskap, identifiera problem och hitta lösningar, när de rekryterar medarbetare.

– Vi talar om multikompetens där det är mer fokus på att ekonomer ska ha en akademisk utbildning eller ekonomutbildning med kompletterande kompetenser och personliga egenskaper. Multikompetens handlar om många saker som att, utöver ekonomi, exempelvis kunna arbeta strategiskt med IT-system. Ekonomens verklighet handlar i dag inte bara om att ha bra grund i sitt yrke, säger Ulrika Wallén. 

Läs också: Ekonomistudenter borde plugga tech

Jan Lindvall, docent i företagsekonomi vid Uppsala Universitet, utgår från en modell över den kunskap som krävs för att stå rustad som ekonom i dag. Han är inne på samma spår. Förutom det elementära med att kunna ekonomins språk som samband mellan resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, krävs samarbetsförmåga för lagarbete och kunskap om den tekniska biten för att kommunicera på marknaden. 

Han kallar det T-kompetens, där t står för teknologi. Här ryms kunskap med bred bas och djup och här finns kompetenser inom digitalisering, projektstyrning och statistik. 

– Det har alltid varit en kamp mellan olika yrkesgrupper. En period var det tekniker och ekonomer, en annan jurister och ekonomer och det är det fortfarande. Nu har ett spänningsförhållande uppstått mellan IT-avdelningar och ekonomer. IT-medarbetare befinner sig i samma intresseområde som ekonomer. De sitter på stora datamängder och är, precis som ekonomer, en stödfunktion som gärna vill bli mer väsentlig för verksamheten. 

– IT teknikern kan teknik, ekonomen kan information. De som kan tolka och använda statistiken och det ekonomiska språket samt göra analyser ligger bra till, säger Jan Lindvall.

Läs också: Hennes jobb finns i framtiden

Att vara en fena på digitalisering krävs också av andra yrkesgrupper i dag och i konkurrens med dem står sig civilekonomer väl. Enligt arbetsmarknadsekonom Li Jansson, som analyserar hur arbetsmarknad och arbete förändras, tillkommer många jobb för ekonomer:

– Digitaliseringen leder till ökat företagande, behoven av exempelvis redovisningsekonomer kan tänkas öka. Det är också viktigt att förstå vilka ekonomiska vinster som uppstår genom digitaliseringen, här behövs nationalekonomerna för att analysera den nya ekonomin. 

– Jag tror också digitalisering leder till ökad transparens i till exempel myndigheter och civilsamhälle som kan kräva att de beskriver sin verksamhet i ekonomiska termer. För att redovisa alla dessa nyckeltal och liknande behövs ekonomisk kompetens. Det kommer inte räcka med att vara statsvetare och ha teoretiska perspektiv på samhällsfrågor, avslutar Li Jansson. 

Läs också: Oväntat få oroliga för digitaliseringen