Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Digitaliseringen ställer nya krav på revision

Automatisering och artificiell intelligens blir allt vanligare i redovisning och revision. Robotar kommer att ta över arbetsuppgifter, helt enkelt för att de i många fall är bättre än vi människor. Samtidigt blir den vanliga medarbetaren allt viktigare – så länge han eller hon kan tillföra ett tydligt affärsvärde till kunden.

Den pågående digitaliseringen påverkar hela samhället i en snabb – och accelererande – takt. Givetvis kommer vi att få se effekter även inom redovisning och revision.

Läs också: Vinsten är att kunna fokusera på rätt saker

Vad gäller redovisning är det förvisso inget nytt, där har inte minst automatisering och molntjänster kommit en bit på väg vid det här laget. Men det kommer att hända allt mer framöver, det är de experter vi har pratat med eniga om. Nya tekniker och system, prispress på tjänsterna och etablering av nya aktörer väntar runt knuten.

Även inom revision är alltså förändringar inom ett flertal områden att vänta. Precis som i resten av branschen lär vi få se en förflyttning ”från timdebitering till värdeförsäljning”, samtidigt som man går ”från noggrannhetskultur till rådgivarkultur”. Beskrivningarna är hämtade ur rapporten Nyckeln till framtiden – framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet som togs fram av FAR, i samarbete med Kairos Future för två år sedan.

Bengt Skough

– En viktig utgångspunkt i det som vi nu ser hända på bred front, där digitaliseringen får effekter i branschen, handlar mycket mer om ledarskap än om teknik. Det handlar om att organisationer måste förändras, invanda rutiner får omprövas och eventuellt ersättas – och kanske behöver hela affärsmodellen ses över, säger Bengt Skough, branschexpert på FAR, en av initiativtagarna till rapporten.

Han förklarar att ledarskapets utmaningar dessutom omfattar sådant som kompetensutveckling, prissättning, teknikstrategi och förändringsledning.

– Det är en krävande förändring som måste till, det ska man vara medveten om. Det är lite som att hålla flygplanet kvar i luften på sin rutt samtidigt som man byter motor under färden. Det är inte konstigt att det är lätt att tveka inför att ta sig an det.

Läs också: Ökad framtidstro för småföretagare inom revision

Illustration: Johanna Gustavsson.

Vad är det då digitaliseringen mer konkret handlar om, just inom redovisning och revision? Jo, närmast framöver är det i första hand två områden som kommer att ha tydlig påverkan: big data och automatisering. I kombination med AI, artificiell intelligens, är det värt att tillägga.

– När det gäller big data finns det mycket att hämta för branschens aktörer. Genom att analysera stora mängder av data från en rad olika källor – webben, sociala medier, kundvårdssystem med mera – går det att upptäcka transaktionsflöden, köpmönster, samband … Allt detta kan sedan skapa nya affärsmöjligheter, säger Bengt Skough.

Big data. Bild:Johanna Gustavsson.

Den som har tillgång till stora mängder data kan alltså hitta nya sätt att generera värde och nytta för kunden. När användningen av big data väl kommer igång på allvar

Automatisering har alltså i betydligt högre grad hunnit påverka framförallt redovisningssektorn, vilket inte betyder att utvecklingen kommer att stanna av framöver.

– Tillverkningsindustrin har för länge sedan låtit robotar ersätta människor i enkla, monotona arbetsuppgifter. Samma sak har vi nu sett inom redovisning. Nästa steg blir att dra nytta av det som kommer ut från automatiseringen och ta hjälp av robotar för att tolka och skapa beslutsunderlag.

Något som kommer att ge eko även för revisionsarbete, där granskningsarbetet kommer att ta allt mindre tid i anspråk. Istället kan – och bör – revisorerna ägna den frigjorda tiden åt framåtriktad förtroende- och värdeskapande rådgivning.

Läs också: Revisionsbranschen saknar mjuka värden

– Dessa förändringar innebär förstås också nya förväntningar och kompetenskrav. Traditionellt har revisorns roll varit att lite introvert detaljstudera siffror och bläddra i pärmar. Behovet av egenskaper som social och analytisk förmåga kommer att öka väsentligt framöver. Det behövs också djupare it-kunskaper kring system och processer, säger Bengt Skough.

Robot. Bild:Johanna Gustavsson.

En given fundering när det handlar om digitalisering – och inte minst automatisering – är om robotarna kommer att göra att det blir färre arbetstillfällen.

– Det finns ingen risk att människor blir helt utkonkurrerade. Däremot kommer det att finnas färre tjänster med enkla arbetsuppgifter. Människan blir allt viktigare när robotarna kommer in i bilden – men på de platser där människan verkligen behövs.

De tjänster där vi kan slå robotarna på fingrarna kommer alltså att kräva annan, och i vissa fall högre kompetens. En viktig utgångspunkt är att tjänsterna får en högre relevans för kunden.

– Det är inte alls otroligt att det kan vara påtagligt höga priser på de tjänsterna, men att de kommer att kunna vara värda kostnaden. För en central parameter är att det handlar om att leverera allt mer affärsvärde till kunden.

Det här kommer att ställa nya krav på utbildningen för den som vill bli revisor. Något som Revisorsinspektionen har uppmärksammat och tagit fasta på genom ta fram nya föreskrifter om revisorsexamen – ”ett viktigt steg mot en framtidsanpassad revision”, som de själva uttrycker det.

Läs också: Digital kompetens – nya hårdvalutan

Till viss del lär det handla om att det kommer att bli svårare att ”arbeta sig in i yrket” när lågkvalificerade jobb försvinner. Nya revisorer behöver alltså kunna ta sig an de mer kvalificerade uppgifterna direkt.

Ett exempel på utvecklingen hittills hittar vi hos Palette Software, som har ägnat sig åt automatisering av hanteringen av leverantörsfakturor sedan 1999. Deras system ser bland annat till att fakturan kommer till rätt person och att den matchas mot inköpsorder och avtal. Mänsklig inblandning behövs enbart när det blir frågan om avvikelser.

Anna Gunnarsson

– Det är ingen tvekan om att det här har inneburit en enorm effektivisering. Vi har en kund som vid ett läge hade 50 000 leverantörsfakturor, och åtta år senare hade antalet växt till 180 000. Detta kunde de fortfarande hantera med samma personalstyrka – och personalen är som bekant en betydande kostnad för alla bolag, berättar Anna Gunnarsson, Global Marketing på Palette Software.

Läs också: Digitala fakturor ökar konkurrenskraften

Automatisering är helt klart en mogen teknik, menar hon, medan däremot AI enbart har tagit några trevande steg in i branschen.

– Det finns en tydlig potential med AI, till att börja med för att ta över den manuella konteringen av fakturor. Nästa steg skulle kunna vara att systemet gör analyser för att sedan komma med förslag och beslutsunderlag. 

Tekniken behöver dock förfinas innan den kan vara användbar på allvar, menar hon.

– Det är också en fråga om mognad på marknaden. Det vill säga: det handlar om förtroende, om att våga släppa fler uppgifter till maskinerna. Vi skulle definitivt inte kunna rulla ut AI-lösningar till alla våra kunder nu, även om vi har tillgång till de tekniska lösningarna.

Men det finns ingen tvekan om åt vilket håll utvecklingen går, enligt Anna Gunnarsson.

– Alla ekonomiavdelningar har en press på sig att bli mer effektiva. Med hjälp av automatisering kan medarbetarna lägga mer tid på analyser. Automatiseringen gör dessutom att du får ett bättre underlag till analyserna. Något som kan förbättras ytterligare när vi har fullgoda AI-lösningar på plats.

Läs också: Ny digital ledarsatsning från Handels

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se