Den psykiska ohälsan – chefer måste ställa lägre krav
Civilekonomer mår psykiskt dåligt. Det visar nya preliminära resultat av en forskningsstudie bland knappt 9 000 akademiskt utbildade ekonomer. Varje år gör facket Civilekonomerna en löneenkät bland förbundets medlemmar. I enkäten från 2017 ingick även frågor som skattar välmående och psykisk hälsa. Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna presenterar de preliminära resultaten:
– Svenska civilekonomer har det bra på jobbet och i livet, men har relativt lågt psykiskt välbefinnande.
Läs också: Kraftig ökning av stressjukdomar bland akademiker
De preliminära resultatet av studien, som gjorts i samarbete med forskare inom företagsekonomi vid Högskolan i Kristianstad och Linköpings universitet, visar att civilekonomer är nöjda med sitt arbete och ännu nöjdare med sin livssituation. Men när civilekonomerna fyllt i ett General Health Questionnaire-12, som mäter psykiskt välbefinnande, visar svaren något ett annat. Svenska civilekonomer mår dåligt och är i riskzonen för psykisk ohälsa.
– Man har framgång, men man har svårt med balansen i livet, även om man är nöjd, säger Ulrika Wallén.
Den nya studien är omfattande. 8 928 civilekonomer har skattat om de känt sig pressade, nedstämda eller haft svårt att sova de senaste två veckorna. Att just civilekonomer mår dåligt kan tyckas vara en paradox. Akademiskt utbildade ekonomer är en profession som det går bra för. Civilekonomer har lätt att få jobb, medellönen ligger högt och många ekonomer gör snabbt lönekarriär och får högre befattningar.
Men med högre befattningar ökar också kraven, och höga krav på arbetsplatsen ökar risken för psykisk ohälsa för medarbetarna. En ny forskningsstudie från Linköpings universitet och en forskare i Toronto ger en möjlig förklaringsmodell. Höga krav på arbetsplatsen ökar risken för psykisk ohälsa bland anställda.
– Höga krav är en stor riskfaktor för utbrändhet. På samma sätt som rökning för lugncancer, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, legitimerad psykolog och medicine doktor.
Läs också: Stress slår ut nöjdhet med löneökningar
Forskarna har tittat på hur sju svenska organisationer har utvecklats över tid. 1 700 anställda har fått svara på samma frågor med två års mellanrum.
Andra forskningsstudier har försökt påvisa att högt handlingsutrymme och hög social status kan fungera som skyddsfaktorer mot utbrändhet och utmattning.
– Vi har ett bra material. Det som är nytt är att vår studie visar att högt beslutsutrymme och gott socialt stöd inte skyddar. Om man vill förebygga utmattning och utbrändhet måste man arbeta med kraven.
Hur gör man för att rehabilitera personal som blivit sjuk?
– Det är jättesvårt att rehabilitera någon som har hamnat i utmattning, man kan ha kognitiva svårigheter i flera år. Att förebygga är mycket lättare.
Ulrika Wallén på Civilekonomerna betonar vikten av ett gott ledarskap för att motverka psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
– Det en nyckelfaktor att ha ett utvecklat ledarskap som arbetar med de här frågorna, säger hon.
