Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Decenniets mest lästa artiklar om utveckling på jobbet från Civilekonomen

De senaste tio åren har mycket hänt i världen och i Sverige. Ser man på arbetsmarknaden så har ekonomers intresse för att utveckla sig på jobbet bestått. Civilekonomen har sammanfattat decenniet ur arbetsmarknadshänsyn. Du hittar också det senaste decenniets tio mest lästa artiklar på Civilekonomen.se.

Decenniet inleddes med att Sverige och världen hämtade sig från sviterna av den globala och djupa lågkonjunkturen 2008 med Lehman Brothers som draglok mot djupet – en konjunktur som höll i sig in på halva decenniet. Därefter har landet haft en stark konjunktur, vilket präglat både möjligheterna till jobb och löneökningar för ekonomer. Enligt en artikel från TT där man presenterade statistik över löneökningar från de 13 bäst betalda yrkena i Sverige mellan 2014-2017 hade ekonomers löner ökat med 18 procent. Det kan jämföras med sju procent för samtliga yrken under samma period. Det innebär att det lönar sig att bli ekonom.

Här är en kort sammanfattning av vad som hänt på arbetsmarknaden under decenniet:

2010 avgick Sveriges arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin av privata skäl, och 50-öringen avskaffas.

2011 konstaterar Arbetsmiljöverket att arbetsmarknaden fram till 2011 förändrats kraftigt där följden är att tillverkningssektorn kraftigt minskat och tjänstesektorn ökat. Antalet utbildade medborgare ökar och till följd av det ökar åldern på dem som jobbar.

2012 pluggar nästan var tredje svensk vidare efter gymnasiet, enligt SCB var ungefär 15 300 av dessa ekonomstudenter och ungefär 1800 av dessa ekonomstudenter tog en examen som civilekonom.

2013 konstaterade Saco att de som valde en utbildning till ekonom skulle möta en balanserad arbetsmarknad med gott om jobb där fem av tio ekonomer hade jobb innan examen. Saco konstaterade också att konkurrensen bland ekonomiassistenter, administratörer samt handläggare/utredare började hårdna.

2014 kom den uppmärksammade rapporten ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år” från Reforminstitutet och Stiftelsen för strategisk forskning som bland andra nationalekonomen Stefan Fölster författade. I rapporten uppmärksammas bland annat den då påbörjade digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen som lyfts fram som källor till stora samhällskonsekvenser såsom arbetsliv och hälsa.

2015 kom den stora flyktingvågen, där tre av tio flyktingar från Syrien beräknades vara högutbildad akademiker. Ungefär en av fyra av dessa personer – eller 1 500 personer – hade en akademisk utbildning inom ekonomi, enligt Universitets- och högskolerådet (UHR).

2016 gjorde högkonjukturen comeback på allvar. Enligt Konjunkturinstitutets Barometerindikator var synen på ekonomin mer positiv än normalt bland såväl företag som hushåll, tjänsteproduktionen bibehåller en hög tillväxttakt men samtidigt kom signaler om att konjunkturen inte skulle vara så långvarig.

2017 konstaterade försäkringsbolaget Skandia att kostnaden för sjukskrivningar låg på 59 miljarder kronor och att den stora ökningen kom från sjukskrivningar som kretsade kring psykisk ohälsa. År 2010 berodde 28 procent av sjukskrivningsfallen på psykisk ohälsa, år 2017 berodde 45 procent av alla sjukskrivningar på samma sak. Kostnaden för sjukskrivningar baserade på psykisk ohälsa uppgick till 28,1 miljarder.

2018 tog möjligheterna att byta jobb fart på allvar. Enligt SCB så är det trettio år sedan omsättningen på arbetsmarknaden var lika stor och om utvecklingen fortsätter lika starkt kommer varannan person ha bytt arbetsplats inom en femårsperiod. Året var också det då trenden att söka jobb via Linkedin slog igenom på allvar.

2019 började arbetsgivarna att göra intervjuer med hjälp av robotar, som Civilekonomens reporter testade.

Vad som kommer att hända under 2020-talet är ännu dolt i framtiden. Men Civilekonomens redaktion hoppas både på en ökad acceptans för äldre personer på arbetsmarknaden, med en mer amerikansk syn på kompetens som förlaga. Där personer med senior kompetens uppskattas, har möjligheter att göra karriär och räknas in bland de närande i samhället – inte blad de tärande. Här har såväl arbetsgivare som politiker en lång väg att gå, men de kommer inte lyckas om inte hela samhället ställer om sin syn på seniorer. Vidare måste samhället komma till rätta med den psykiska ohälsan på arbetsmarknaden. Att dessa ämnen börjat diskuteras är positivt. Men hur utfallet blir får vi se först år 2030.

 

Här hittar du decenniets mest lästa artiklar på Civilekonomen.se om utveckling på jobbet:

Så säger du upp dig på bäst sätt

Det tjänar en revisor

Vad är en rimlig lön för en CFO?

Orden som avslöjar betyget

Micael Dahlén: Om vägen till lycka

Vad är en rimlig lön för en ekonomiassistent?

Vad gäller vid omorganisation?

Controllerjobbet under lupp

Vilken blir min sista anställningsdag?

Här är de nya kraven för att bli revisor

 

 


Annons:

Bli medlem i Akavia.

 

 

 

 

 

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se