Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Bodil Jönsson. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Dags att diskutera arbetslivet

Det är dags att börja diskutera arbetslivet på riktigt, att luckra upp fastslagna normeringar och fördomar. Annars kommer vi ha svårt att ställa om till robotiseringen. Det menar professorn och författaren Bodil Jönsson som är aktuell med en ny bok – Tio tankar om arbete.

Är boken tänkt som ett debattinlägg eller vad är målet?

– Tvärtom. Jag vill väcka samtal, att vi ska börja prata med varandra på landets arbetsplatser om vad som egentligen är arbete och om invanda normer. I Sverige är det en form av majestätsbrott att ifrågasätta invanda normer kring arbete. Du måste stå på en av två sidor, vara för arbetslinjen (i singularis) eller mot den. De flesta vill ha ett heltidsarbete, men vill jobba så korta arbetsdagar som möjligt och ha så lång semester som möjligt.

Läs också: Fyra trender för framtiden 

I boken resonerar du kring ”lagomtid”, vad är skillnaden mot dagens deltid?
– Att varje ”del-tid” refererar till åttatimmarsnormen. Om man i stället ser det som att det är livet som ska gå ihop, blir det normalt att ha ett lagomarbete. Det kan för somliga under vissa tider utgöra mycket mer än 40 timmar i veckan, för andra mindre. Allt beroende på hur mycket arbete man drar och vad man har för omständigheter i övrigt.

Vi jobbar enligt dig tio procent av vår liv och den övriga tiden borde vi göra något mer av. Hur menar du där?
– För många som arbetar går inte livet ihop. Vi förväntas jobba våra 40 timmar i veckan antingen vi har småbarn, sjuka föräldrar eller andra saker som tar tid. Jag vill att vi ska diskutera om yrkesåldern måste vara mellan 25 och 65 år, eller om vi kan ta en paus mitt i livet eller jobba mindre en tid och i stället jobba längre upp i åren.

Du nämner också frågan om medborgarlön i boken, utveckla.
– Jag tror att vi alla vill ha något meningsfullt att göra men en meningsfull tillvaro har olika innebörd. En medborgarlön kanske kan möjliggöra att du får ett andrum. Kan prova en företagsidé eller en hobby. Kan ta hand om en närstående. Kan få andra intressenter som senare vill investera via exempelvis crowdfunding. Man kan inte veta förrän man har provat, och dagens rigida regler gör det svårt.

Nu är du 74 år, varför tänker du på de här frågorna först nu?
– Jag skrev faktiskt en hel del om arbete redan i ”Tio tankar om tid”, 1999. Men det var få läsare som märkte det då, och inte heller jag själv reflekterade så mycket över det. Arbetslinjen var ännu inte så dominant. Men på de gångna 17 åren har den blivit så superdominant att någon, t ex jag, måste börja vända på begreppen så att samtalen kring arbete blir öppnare.

Läs också: Fokusera på det som är viktigt

Bodil Jönsson är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet. Hon är känd från tv-programmet Fråga Lund där hon svarade på frågor om fysik.

Fakta

Bodil Jönssons uträkning av livsarbetstidens tio procent:
En 40 timmars arbetsvecka arbetar man 33 procent av dygnet måndag-fredag men är fri lördag-söndag, dvs man arbetar bara 24 procent av veckans alla timmar. Räknar man också med semestrar och storhelger, blir den relativa arbetstiden 20 procent. Räknar man sedan in att arbetslivet bara omfattar 40 av livets 80 år, framgår det att arbetstiden inte omfattar mer än 10 procent av livstiden.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se