Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Compliance allt viktigare efter bankskandal

Danske Bank har fastnat i en penningtvättshärva som har satt tryck på ledningen. Skandalen lär framöver bidra till ett större fokus på bankbranschens arbete med regelefterlevnad, som har ökat i betydelse i takt med allt fler och komplexa regelverk.

Turbulenta tider råder för ledningen på Danske Bank, Nordens näst största och Sveriges femte största bank. I början på september publicerade den brittiska affärstidningen Financial Times ny information om penningtvättshärvan som har pågått i bankens estniska filial mellan 2007 och 2015. Enligt en ännu opublicerad rapport, som en utomstående konsultfirma har tagit fram åt banken och som Financial Times hänvisar till, har den estniska verksamheten hanterat 275 miljarder kronor åt utländska kunder enbart under ett år, 2013. Nyheten gav ännu en käftsmäll åt Danske Banks aktiekurs, som har backat med 29 procent sedan årsskiftet och banken är nu i centrum för vad som har kallats för en av Europas största penningtvättshärvor historiskt. 

Läs också: Nya regelverk öppnar ny arbetsmarknad

Det var i mars förra året som den danska nyhetstidningen Berlingske började rulla upp skandalen för allmänheten. Det visade sig att bankens estniska filial i flera år har tvättat astronomiska belopp åt tusentals utländska, och vad det verkar, högt uppsatta kunder. Dessutom har det framkommit att ledningen på banken kände till problemen i Estland i ett tidigt skede.

Avslöjandet har resulterat i avgångar; i våras slutade bankens Baltikumchef och i somras avgick chefen för regelefterlevnad. Härvan ökade pressen på vd:n och koncernchefen Thomas Borgen som hade nyckelpositioner i banken under skandalåren och i nyligen avgick han.

Läs också: Fler ekobrott i Sverige

I fjol dömdes Danske Bank till mångmiljonböter för brister i arbetet mot penningtvätt och i våras kritiserades bolaget hårt för bristfällig regelefterlevnad i en rapport från danska motsvarigheten till Finansinspektionen, Finanstilsynet. Men historien är knappast över. Danska och estniska myndigheter har nyss inlett förundersökningar med misstankar om penningtvätt mot banken, som i höst släpper två egna rapporter om händelserna. Joakim Bornold, sparekonom på onlinebanken Nordnet, säger att penningtvättshärvan har blivit betydligt större än vad banken gav signaler om från början. 

Frågan är nu snarare hur stort detta kommer att bli, säger han och tillägger:

Joakim Bornold

– Jag är övertygad om att banken kommer att få böter. Om några felaktiga affärer i Estland har gjorts i dollar är risken överhängande att banken också kommer att få amerikanska myndigheter efter sig. Sedan tror jag att Danske Bank generellt kommer att vara försiktigare framöver i sin affärsverksamhet och agera mycket snävare. 

Läs också: Så stoppas penningtvätt

Hur penningtvättshärvan kommer att påverka Danske Bank långsiktigt är oklart. Mycket talar i varje fall för att skandalen bara kommer att öka fokus på ett område i finansbranschen som de senaste åren har tilldelats allt mer uppmärksamhet: bankernas riskkontroll- och regelefterlevnadsarbete. Sedan finanskrisen har en uppsjö hårdare regelverk tillkommit som finansbranschens olika aktörer, däribland bankerna, måste förhålla sig till. 

Förra året började EU:s fjärde penningtvättsdirektiv att gälla med tuffare regler för att förhindra penning-
tvätt och terrorismfinansiering. Redan 2020 ska ett femte direktiv implementeras. Tidigare i år har nya regler för betaltjänster (PSD2) och personuppgiftshantering (GDPR) införts, liksom EU:s nya förordning för värdepappersmarknaden, Mifid 2.  

Johan Cristvall

– Trenden är uppenbar. Det blir fler och komplexare regelverk, säger Johan Cristvall, en av grundarna till konsultbolaget FCG som hjälper banker och andra finansiella företag med frågor kopplade till riskkontroll och regelefterlevnad. 

Regelefterlevnad har alltså kommit att bli en central fråga för ledningarna på bankerna som måste investera stora summor och anställa mer personal till kontrollfunktionerna för att kunna uppfylla kraven i de allt tuffare regelverken. Siffror från it-bolaget IBM visar att upp emot tio procent av bankernas sammanlagda driftkostnad går till regelefterlevnadsarbete. 

Läs också: Så går det för bankerna

Det är inte heller så konstigt, eftersom eventuella misstankar om övertramp – som i fallet med Danske Bank – kan bli kostsamma ur ett förtroendeperspektiv.  

– Den stora förlusten är ryktesspridningen. Om förtroendet hos investerare, samarbetspartners och myndigheter naggas i kanten kan det på sikt utgöra reell skada. Sedan ska vi komma ihåg att bankkunder är trögrörliga. Jag tror att främst nyinflödet av kunder kan påverkas vid regelövertramp, säger Johan Cristvall.

En undersökning har ändå visat att Danske Bank under årets första sex månader tappade 28 000 privatkunder, i hög utsträckning beroende på dess etik och uppförande. Kommer då penningtvättshärvan skapa en ännu större kundflykt framöver? Det tror inte Joakim Bornold. 

– Regleringarna har ökat pressen på bankerna att sköta sig, men det är ännu ganska jobbigt att byta bank som kund. Därför kommer det att hända ganska lite.

Läs också: Brist på arbetskraft oroar alla – utom finans

Mer från: , ,