Från 12 till 130 000 medlemmar
Lönen för statligt anställda taxeringsrevisorer på 30-talet lämnade en del att önska. Revisorerna sågs som ”inhyrd extrahjälp” och betalades per timme. Som ett svar bildades Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer 1937. Föreningens ursprungliga tolv medlemmar har idag vuxit till ett fackförbund med över cirka 45 000 medlemmar. Den svenska modellen har löpt som en röd tråd genom hela verksamheten.
Vilka är framgångsfaktorerna?
– Att förbundet genomgående fokuserat på löne- och utbildningsfrågor. Vår satsning på medlemsservice med hög nivå på service i jouren blev till exempel en succé. Och när vi införde lönestatistik blev det också mycket lyckat, berättar Benny Johansson, förbundsdirektör 1997-2013.
Under hans år vid rodret expanderade förbundet kraftigt liksom löneutvecklingen för förbundets medlemmar. Mellan 1998 och 2013 ökade medianlönen för privatanställda civilekonomer med i snitt 60 procent. Bland statligt anställda civilekonomer ökade lönerna under samma tid med hela 82 procent.
Nu bildas ett nytt fackförbund
– Det examinerades allt fler ekonomer, ändå fick de i regel bra lön och en god utveckling. Civilekonomer är ju ofta medvetna om sitt värde och tog hjälp av vår lönestatistik. Förbundets ingångslönekampanjer var dessutom ett sätt att sätta fokus hos studenterna på vikten av en korrekt lön redan från start. Utredningar som Tre år efter examen och Kompetens eller kön har också satt fokus och gett kunskaper hos medlemmarna.
Förbundets andra hjärtefråga har länge varit utbildningfrågorna. Syftet var främst att underlätta för studenterna att göra utbildningsval. Att genomföra en akademisk ekonomutbildning kostar både mycket tid och pengar. Förbundet gav bland annat ut en årlig utbildningskatalog som samlade de högre ekonomutbildningarna. Civilekonomerna har genom åren haft ett nära samarbete med landets lärosäten. Förbundet anordnade även ett stort antal seminarier i olika ämnen.
Det viktigaste genombrottet skedde 2006 när förbundet lyckades få igenom civilekonomexamen som en yrkesexamina. Drivande i arbetet var Alexander Beck, utredningschef på förbundet 1998-2017.
Två fackförbund blev ett nytt även i Danmark
– Ja, ytterst handlade det om att hjälpa våra medlemmar att göra kloka val. Civilekonomexamen var ett sätt för oss att bidra till en yrkesexamen av hög kvalitet eftersom vi ställde höga krav på Akademin. Att ta den här examen är en investering inför framtiden och titeln Master of Science in Business and Economics är också internationellt konkurrenskraftig.
Nu går förbundets resa vidare tillsammans med Jusek. Den 1 januari 2020 bildar Civilekonomerna och Jusek det nya förbundet Akavia med cirka 130 000 medlemmar.
– Vi gör den resan tillsammans med Jusek i ett läge där båda förbunden är framgångsrika var för sig. Men vi gör det nu för att i god tid kunna möta framtida utmaningar. Vi ser nämligen nödvändigheten av ökade teknik-investeringar, utveckling av nya medlemsförmåner, samt att med ännu större styrka kunna driva viktiga frågor för våra medlemmar. Ett plus är också att vi slipper den dysfunktionella konkurrensen om ekonomer som funnit mellan Jusek och Civilekonomerna, kommenterar Jens Jacobsson, vice vd i det nya förbundet.
Annons:
