Åldersdiskriminering – en förlust för samhället

Åldersdiskriminering kan vara subtil. Låt oss ta ett tänkbart exempel: Den erfarne redovisningsekonomen Robert, 57, blir uppsagd från bolaget som han har arbetat på länge. Han är inte särskilt orolig utan börjar skicka in ansökningar till tänkbara arbetsgivare. Ibland kallas han till intervjuer, men oftast inte trots att han uppfyller kompetenskraven till varje tjänst. Tiden går och Robert blir allt mer fundersam över vad som står på. Till slut växer en märklig tanke fram: Tänk om jag faktiskt är för gammal?

Läs om: Hur du håller dig anställningsbar

I februari i år kom den blocköverskridande pensionsgruppen – bestående av samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – med ett förslag för långsiktigt höjd pensionsålder (läs mer i faktaruta). Syftet är att “upprätthålla bra och trygga pensioner” genom att arbetslivet blir successivt längre. Parallellt med debatten om höjd pensionsålder har diskussionen om åldersdiskriminering, eller ålderism, i arbetslivet fått allt mer uppmärksamhet. Sverige fick 2009 en ny diskrimineringslag där ålder infördes som en diskrimineringsgrund inom arbetslivet och utbildningssystemet. Förra året inkom 305 anmälningar om åldersdiskriminering till Diskrimineringsombudsmannen (DO), med arbetslivet som det vanligaste området. Det är en minskning jämfört med 2015 då det gjordes 319 anmälningar, Clary Krekula, professor i sociologi vid Karlstads universitet, säger dock att det finns ett mörkertal. 

– Det är få anmälningar men både teoretiskt och empiriskt kan vi dra slutsatsen att åldersdiskrimineringen i arbetslivet är mer utbredd än vad siffrorna visar.

Clary Krekula har under 2012, på uppdrag av DO, genomfört en intervjustudie som pekar på att det förekommer diskriminering mot äldre i arbetslivet, i synnerhet vid rekryteringsprocesser och frågor om tillgång till kompetensutveckling och fortbildning. Hon lyfter fram ett par anledningar till denna ålderism. För det första kan mörkertalet handla om att människor inte i någon större utsträckning identifierar sig med sin åldersgrupp. 

”Det är vanligt att vi tänker på oss själva som man eller kvinna, men inte i termer av ålder. Om man inte identifierar sig med en fast åldersgrupp det också svårt att veta att diskrimineringen beror på ens ålder.”

Clary Krekula påpekar även att ålder i dagens arbetsliv är förknippat med en rad negativa saker. Det kan röra sig om att äldre personer sitter på förlegad kunskap eller inte är hungriga. 

Läs även: Ekonomer som kan hållbarhet är heta

Pensionsgruppens förslag som nu är på remiss hos riksdagen innebär alltså att arbetstagarna behöver jobba längre för att få plocka ut allmän pension. Samtidigt visar forskningen att det förekommer diskriminering mot äldre i arbetslivet. Vad tänker då socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), som också är ordförande i Pensionsgruppen, om denna paradox? 

– Det är allvarligt att vi har den här synen på äldre arbetskraft i Sverige. Det råder arbetskraftsbrist samtidigt som inträdesåldern på arbetsmarknaden är hög och medellivslängden ökar. Då blir det en förlust för samhället i stort att inte ta tillvara den äldre kompetens som finns, men det påverkar också pensionsutfallet, säger hon och lyfter fram att förslaget om höjd pensionsålder också inbegriper rätten att ha kvar sin anställning, det vill säga successivt höjd LAS-ålder. 

Sedan 2017 måste arbetsgivare enligt diskrimineringslagen vidta “aktiva åtgärder” för att förebygga åldersdiskriminering i arbetslivet. Det är i dagsläget inte aktuellt med någon ytterligare förändring eller skärpning av diskrimineringslagen, uppger Annika Strandhäll. Socialförsäkringsministern lyfter istället fram Delegationen för senior arbetskraft som den rödgröna regeringen tillsatte i augusti förra året. Deras uppgift är bland annat sprida kunskap och forskning samt föra debatt i ämnet. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2020. 

Läs om: Hur du vidareutvecklas mitt i karriären

– Diskrimineringslagen är egentligen kulturministerns ansvarsområde, men jag är inte säker på att förändringar i lagstiftningen är det mest framgångsrika sättet. Det mest verkningsfulla sättet är att få till en förändring av synen på äldre arbetskraft och en diskussion om det absurda i att man kan bli åldersdiskriminerad redan som 45-åring, säger hon.

Hur ser då Svenskt Näringsliv på frågan om åldersdiskriminering? Ingvar Backle, förhandlare och försäkringsexpert på arbetsgivarorgansationen, säger att han inte riktigt köper påståendet om att det förekommer någon utbredd åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet. 

– Jag har jobbat med pensionsfrågor i över 35 år och pratat med ett stort antal individer och företag. Min bild är att företagen vill hitta rätt kompetens, vilket bara blir svårare och svårare. Man har inte “råd” att välja efter ålder, det är någonting sekundärt. 

På TRR Trygghetsrådet, som stöttar uppsagda tjänstemän att hitta nya arbetsplatser och som samägs av Svenskt Näringsliv och den fackliga samverkansorganisationen PTK, arbetar Pernilla Tellefors som rådgivare. Hon berättar att många klienter vittnar om “upplevd åldersdiskriminering”, vilken kan ta sig olika uttryck. 

Läs också: Uppsägning kan leda till högre lön

– Vi får återberättat för oss allt från saker som att en annons kan efterfråga någon “ung och pigg” till att klienten inte har blivit kallad till intervju trots många jobbansökningar där man uppfyller alla kraven. Det är deras upplevelser och vi har inte gjort någon undersökning kring hur det faktiskt ligger till, säger hon. 

Enligt henne hittar äldre tjänstemän arbete efter en uppsägning i ungefär samma utsträckning som yngre. En skillnad är dock att det tar något längre tid. Pernilla Tellefors berättar vidare att TRR Trygghetsrådet har skapat en gruppaktivitet som bland annat har till syfte att motivera klienterna att bemöta och förekomma upplevd åldersdiskriminering.

– Vi vill bryta åldersnojan genom att lyfta upp det här ämnet. Många har kanske varit på samma arbetsplats under lång tid och att söka jobb kan därför kännas som ett ganska stort steg. Man vill kanske heller inte slå sig för bröstet vad gäller kunskaper, men vi försöker betona vikten av att synliggöra och argumentera för sin kompetens, säger hon. 

Läs mer: Här finns jobben 2024

Korta fakta om pensionsgruppens förslag som nu är ute på remiss:

• Lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs 2020 från 61 till 62 år. 2023 höjs den från 62 till 63 år och 2026 från 63 till 64 år.
• Rätten för att stanna kvar på arbetsmarknaden, den så kallade LAS-åldern, höjs 2020 från 67 till 68 år och 2023 från 68 till 69 år. Från och med 2026 knyts den till riktåldern.