Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

AI-forskaren Virginia Dignum: AI kommer att underlätta våra liv

Allt fler av våra beslut styrs genom AI, artificiell intelligens, oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Netflix ger till exempel algoritm­baserade förslag på program vi borde gilla och näthandlare tipsar om varor som passar ihop med tidigare köp. AI på den här nivån har de flesta accepterat, men AI i arbetslivet upplevs ofta som ett större hot.

Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär. 

En del i kritiken mot AI handlar om rädslan för mass­arbetslöshet när robotarna tar över. Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey och kollegan Michael Osbourne råkade för några år sedan starta en uppmärksammad debatt när de hävdade att 47 procent av alla jobb i USA kan automatiseras. 

Digital folkbildare öppnar för ny kunskap

– När det gäller AI och dess påverkan på arbetslivet finns det lika många siffror som det finns forskare. Vissa yrken kommer att försvinna, andra tillkomma, men så gott som alla jobb kommer att förändras. Jag tror att AI kommer att underlätta våra liv, då vi slipper vissa arbetsuppgifter och kan fokusera mer på de intressanta aspekterna av våra jobb. Men det krävs en diskussion där alla berörda parter måste delta –
anställda, arbetstagare, företag, regeringar och fackförbund – för att vi ska komma fram till hur vi vill se att AI ska sam­­­­ver­ka med oss i arbetslivet, säger Virginia Dignum. 

Hon är välkänd i AI-världen och har skrivit flera böcker och avhandlingar i ämnet. Sedan ungefär två år tillbaka är hon professor i social och etisk AI vid Umeå universitet. Där är hon program­direktör för Wasp-HS, ett parallellt program till satsningen Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (Wasp). Tillsammans är de två initiativen Sveriges största privata forskningssatsning med syfte att sätta Sverige på världskartan när det gäller forskning inom mjukvara, autonoma system och AI.  

Anna Felländer vill ha mer mänsklighet i algoritmerna

Wasp-HS, som står för Wasp Humanities and Society, är ett forskningsprogram där 660 miljoner kronor under de kommande åren viks för att öka kunskaperna kring hur AI och autonoma program kommer att påverka vårt samhälle utifrån bland annat etiska, sociala och arbetsmarknadsmässiga aspekter. 

Men åter till Frey och Osbourne. Många tolkade deras debatt som att motsvarande antal jobb löpte risk att gå upp i rök. Frey menade att deras rapport inte skulle tolkas som att automatisera betyder försvinna, men den dystopiska tolkningen hade fått fäste. 

Här i Sverige har Stefan Fölster, nationalekonom på Reforminstitutet och författare till bland annat Robotrevolutionen, varnat för att med ökad automatisering följer också ökade klasskillnader och en omställningsproblematik. Virginia Dignum ger honom delvis rätt – förändring kommer att bli nödvändig.

 

porträtt kvinna med glasögon kort hår armband
Virginia Dignum.

– AI kommer att förändra de flesta av våra jobb – om 10–20 år kommer det att se ­annorlunda ut än i dag och det måste vi vara medvetna om. Vi måste se till att
anpassa arbetsmarknaden och arbetskraften efter det. Arbetstillfällen kommer inte nödvändigtvis att försvinna, men förändras. AI kommer att göra vårt arbete svårare ibland, och underlätta ibland, säger hon.

 

Hur AI påverkar arbetsmarknaden kommer att se olika ut i olika länder beroende på respektive regeringars agerande, men Virginia Dignum påpekar också att inte bara myndigheter och organisationer har ett ansvar när det handlar om att utveckla och använda AI:

– Företagen har ett väldigt viktigt ansvar här, gentemot aktieägare, anställda och kunder, att hitta balansen mellan vinst och välmående. Om man som företag enbart motiveras av att maximera sin vinst, kan det så klart bli aktuellt att avskeda anställda som blir överflödiga på grund av AI. Det skulle förstås bara fungera ett litet tag innan det blev ohållbart.

Vi måste börja sätta större värde på hur människor bidrar till samhället och inte bara vad de gör i sina yrkesliv.

Snart är din kollega AI-driven

Exakt hur framtidens arbetsplats kommer att se ut vet förstås ingen, men under coronapandemin har det blivit tydligt att det ofta går bra att jobba hemifrån och bara träffa kollegerna via Zoom, mejl och telefon. Men det står också klart att vi människor inte är gjorda för att sitta ensamma i våra hem. Nya arbetsuppgifter skulle alltså kunna vara att underlätta ökat samarbete och bryta social isolering. Tid som frigörs tack vare AI kanske inte skulle behöva användas till lönearbete utan för andra slags samhällsvinster, föreslår Virginia Dignum:

– Mycket av det som engagerar oss i livet är ju oavlönade sysslor, men de kanske är viktigare än våra faktiska arbeten. Vi får inte betalt för att uppfostra våra barn, hålla på
i trädgården eller skjutsa barn till fotbolls­träningen. Men de sakerna gör vi ändå, för det gör oss glada och vi tycker att de är viktiga. Vi måste börja sätta större värde på hur människor bidrar till samhället och inte bara vad de gör i sina yrkesliv.

Automatiserad arbetsmiljö öppnar för kreativitet

Olika yrkesgrupper kommer att påverkas på olika sätt, vissa arbetsuppgifter är lättare att automatisera. Och flera nya sorters yrken blir också aktuella när AI får en viktigare roll.

– Det kommer att behövas fler tekniskt kunniga för att ta hand om och under­hålla robotarna och systemen, men framför allt kommer efterfrågan på analytiker och andra som kan samla in data och förse systemen med rätt information att öka. Men jag tror också att vi kommer att få se en ökning av yrkesroller som handlar om att underlätta den sociala interaktionen mellan människor, säger hon.


Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär. 


Coronapandemin har gjort de etiska diskussionerna när det gäller AI högaktuella. Virginia Dignum säger att för fem år sedan togs frågan om de etiska aspekterna av AI inte på allvar, men i dag är det en självklarhet att diskutera dem – även om teorin inte alltid omsätts i praktik.

– Under coronapandemin har många länder utvecklat smittspårning via appar. I princip är det ju ett bra sätt att använda AI på, men det väcker också frågor om tillgänglighet, diskriminering och personlig integritet. Det finns många etiska aspekter som en del regeringar inte tar på allvar. Att lösa coronakrisen får högsta prioritet och då får det etiska ibland stå undan och man väljer den lättaste vägen. Men vi måste vara vaksamma och får inte åsidosätta de mänskliga rättigheterna när vi använder AI.

Nyckeln till att använda AI på rätt sätt ligger enligt Virginia Dignum i att förstå att det är ett verktyg för att fatta beslut, inte en självständig, beslutsfattande instans. Häri ligger också ett av problemen: den information som systemet får är ibland otillräcklig eller undermålig, vilket gör att urvalet blir felaktigt. Ofta är informationen för homogen och algoritmerna missar därför att exempelvis ta hänsyn till olika åldersgrupper eller minoriteter. 

Så funkar den robotiserade intervjun

För att få fram de bäst lämpade kandidaterna till en anställning, kan exempelvis kvinnor sållas bort i urvalsprocessen om det enbart är män som tidigare haft liknande tjänster och informationen systemet fått baseras på deras CV. 

Förutom att förse systemen med tillräcklig och korrekt information måste vi lära oss att förstå hur AI fungerar och ta ansvar för att de beslut som fattas är i linje med inte bara gällande lagar och regler, men också mänskliga värderingar och etiska principer. Det här är viktiga frågor för Virginia Dignum, eftersom hon forskar och skriver mycket om just ”responsible AI”.  Det finns flera definitioner av begreppet som hon själv förklarar så här:

– Vi vet ju att man egentligen ska följa trafikregler. Men om man exempelvis kör bil med en döende person i baksätet är det ju rätt beslut att köra mot rött för att komma till sjukhuset i tid. Rätt beslut beror på tillfället och omständigheterna. Det är så vi vill att AI ska agera. Det vi menar med etisk AI är inte välutvecklat än i praktiken, men det är ditåt vi siktar. 

Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär. 

 
Virginia Dignum:
Professor vid Umeå universitet, lektor vid Teknologiska universitetet i Delft, Nederländerna, och medlem av EU-kommissionens expertgrupp för AI.

 
Wasp:
Målsättningen är att lyfta Sverige till en internationellt ledande position inom område­­na mjukvara, autonoma system och AI. Stiftelsen satsar 4,2 miljarder kronor fram till år 2029. Tillsammans med medfinansiering från de medverkande universiteten samt svenska industri­företag omfattar hela
satsningen 5,5 miljarder kronor.

Källa: Wasp

 

 

 


Annons:

Bli medlem i Akavia.

 

Mer från:

Mer på civilekonomen.se