Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

20 miljoner kronor till forskning om svenska innovationer

Vad driver fram innovationer? Vilken betydelse har finansiering och varför ser vi fler svenska innovationer under vissa tidsperioder? Det är frågor en grupp forskare i Lund söker svar på inom ramen för ett nytt forskningsprojekt.

Det nyfinansierade projektet är en fortsättning på ett datainsamlingsprojekt som resulterat i databasen Swinno, en katalog över svenska innovationer.

Miljondonation till Göteborgs handelshögskola

– Vi har jobbat med att kartlägga innovationer och dess processer i flera år, säger forskaren Josef Taalbi som är huvudansvarig för det nya projektet. Nu kan vi fördjupa förståelsen för det som vi har hittat. En del av det vi kommer göra är att undersöka vad som faktiskt hände med innovationerna. Blev de samhällsrelevanta? På vilket sätt? Löste de miljöproblem eller bidrog till tillväxt? säger Josef Taalbi.

Det nya projektet som finansieras med 20 miljoner från Vinnova, studerar bland annat två rörelser i tiden: digitalisering och hållbar utveckling.

– Forskningen visar att digitalisering driver innovation. Från att ha stått för noll procent av innovationerna 1950, så står den nu för 60 procent av alla innovationer som vi ser i dag. Digitaliseringen är dessutom disruptiv. Vi kan se hur det tidigare var stora företag som stod för innovationerna. Nu är det de nya, små företagen som innoverar. Sånt kan vi lära oss av, säger Josef Taalbi.

Annorlunda syn på humankapital i Norden

Josef Taalbi doktorerade 2014 på material från Swinno och är en av dem som jobbat med databasen under flera år. Han intresserar sig bland annat för hur svenska företag skapar innovationer under kriser, som på 1930-, 1970- och 2010-talet.

Forskarnas material visar att det ofta är direkta problem som gör att folk uppfinner och kommer med nya lösningar. Ett exempel är andra världskrigets bensinbrist, vilket ledde till gengasbilen, liksom 1970-talets oljekris vilket gjorde att man försökte lösa sitt oljeberoende och grunden lades till vissa av de nya energitekniker som vi ser i dag. Ett av de nya delprojekten handlar om miljöinnovation inom pappersindustrin.

Hub för analys av big data startas på högskola

– Det finns mycket mer kvar att lära sig om detta. Vi kan se att miljöinnovationer förekommer sporadiskt fram till 1970, men sen har de skjutit iväg under det senaste årtiondet på 2000-talet. Förmodligen ger kriser ett tryck som leder till omvandlingar, säger Josef Taalbi.

 

Unik databas över svenska innovationer

Databasen Swinno (Swedish Innovations) har finansierats av Vinnova. Den drivs och uppdateras av forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och innehåller över 4 700 innovationer för perioden 1970–2017 och 1 200 innovationer för perioden 1909–1969.

 

 


Annons:

Bli medlem i Akavia.

 

 

 

 

 

Mer från:

Mer på civilekonomen.se