1 500 nyanlända ekonomer godkända på ett år

Flyktingkrisen har för Sverige också lett till import av kunskap. Under de senaste åren har allt fler ekonomer, civilingenjörer och andra högutbildade personer anlänt till Sverige. För Universitets- och högskolerådet (UHR), som är den myndighet som ska godkänna en utländsk examen, har det inneburit en kraftig ökning av antal ärenden.

– Ärendemängden har de senaste fyra, fem åren ökat med cirka 20 procent årligen, och vi ser en ökning på 15–20 procent även i år jämfört med samma period förra året, berättar Lars Petersson, chef för UHR:s avdelning för bedömning av utländsk utbildning.

Antal ansökningar om bedömning av utländsk utbildning, enligt UHR:s egen statistik:

Om man räknar individer i stället för ärenden så fick cirka 7 400 personer sin utländska akademiska examen godkänd av myndigheten under förra året. Av dessa motsvarade 4 668 en kandidatexamen och 1 474 en magister- eller masterutbildning. Cirka 25 procent, eller drygt 1 500 personer, har genomgått utbildningar på högskolenivå som på olika sätt är inriktade mot ekonomiområdet: företagsekonomi, nationalekonomi, redovisning och liknande.

Den stadiga ökningen av antalet ärenden talar för att ännu fler ekonomer kommer att ha fått sin examen godkänd när det här året har summerats.

Läs även: Lönegapet störst för utrikesfödda ekonomer

På en arbetsmarknad som just nu skriker efter kompetenta ekonomer är det ett inflöde av kompetens som borde kunna utnyttjas bättre. Leif Petersson konstaterar att Sverige inte är bäst i världen på att se värdet av olikheter.

– Jag tror det är bra med åtgärder som handlar om matchning och praktisk tjänstgöring, att människor kan komma in i arbetslivet via praktiksystem. Man får rucka på det stenhårda kravet att svenskan ska vara perfekt i tal och skrift och tillåta att språket kan få utvecklas ute i arbetslivet, menar Petersson och nämner Swedbanks initiativ Äntligen jobb som ett positivt exempel.

Läs även: Äntligen jobb för invandrade ekonomer

En omfattande studie, gjord för några år sedan, visade att personer som fått sin utländska examen verifierad får jobb tidigare, oftare är i arbete och ligger högre lönemässigt än jämförbara personer utan godkänd utbildning. UHR genomför just nu en försöksverksamhet som syftar till att ännu fler ska kunna få sina utländska studier erkända – även personer som av olika skäl inte kan få fram en fullständig dokumentation av sin utbildning.

UHR kan, inom ramen för projektet, nu utfärda en beskrivning av utbildningsbakgrund som baseras dels på individens egna uppgifter, dels på den kunskap och det referensmaterial som UHR har om utbildningen i det land där personen har studerat. Efter att en validering är gjord kan UHR sedan utfärda ett utlåtande över utbildningen som är likställt med det utlåtande som sker där fullständig dokumentation finns.

– När en person arbetat upp en relation med en arbetsgivare och man ser att kunskapen motsvarar utbildningen, då kan det här ha stor betydelse. Det är generellt grunden för fortsatt validering, förklarar Lars Petersson.

Läs även: Flydde kriget – nu stortrivs hon på svensk byrå

Regeringen har för att underlätta integreringen gett ett antal lärosäten i uppdrag att bygga upp nya kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk bakgrund. Fem lärosäten ska utbilda utländska ekonomer. Totalt handlar det om 90 ekonomplatser till höstterminen 2017.

– På sätt och vis är det ett feltänk, de här personerna är ju färdigutbildade, men samtidigt är en kompletterande utbildning bra eftersom den ska fokusera på specifikt svenska sammanhang. Vi informerar de sökande som har denna inriktning om att de här utbildningarna finns, säger Lars Petersson.

Läs även: Elva heta rekryteringstrender

Enligt en färsk undersökning, som Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT) gjort bland sina medlemmar, är två av tre chefer positiva till att rekrytera nyanlända. Det är en ökning med sju procent jämfört med 2016. Var tredje företag (33 procent) inom privat tjänstesektor planerar dessutom att rekrytera nyanlända. Samtidigt upplever många av cheferna att det finns stora hinder för att anställa och förtroendet för politikers och myndigheters förmåga att få nyanlända i arbete är lågt.

– Inom många branscher är behoven av arbetskraft omfattande och viljan att rekrytera nyanlända är stor, men de upplevda hindren är tyvärr fortfarande många, kommenterar Lorri Mortensen Mates, ordförande för LPT, Ledarna inom privat tjänstesektor.

Den främsta utmaningen med att anställa nyanlända är enligt cheferna i undersökningen språket. 80 procent ser språket som en stor eller mycket stor utmaning. Därefter följer svårigheter att hitta och nå dessa personer (62 procent), brister i kunskap om det svenska systemet (59 procent) och byråkratiska hinder (55 procent).

Läs även: Här värvas nyanlända ekonomer