Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Jörgen Larsson Foto: Emelie Asplund

”Vi lever i en arbetskultur”

Hör du till en av dem som vill jobba mindre? Då kan arbetstidsförkortning vara något för dig. Civilekonomen intervjuar ekonomen och sociologen Jörgen Larsson som brinner för kortare arbetsveckor och lagstadgad deltidsrätt.

Jörgen Larsson utbildade sig till civilekonom på Handelshögskolan i Göteborg i början på 90-talet. Efter examen tog han jobb som managementkonsult på ett miljökonsultbolag som bland annat hjälpte ledningsgrupper med att ta fram miljöpolicyer. Intresset för arbetstidsförkortning väcktes runt millennieskiftet då han stötte på det engelska begreppet downshifting – det vill säga att på individuell nivå kliva ner i arbetstid med sänkt lön som motkompensation. I samma veva startade han den ekonomiska föreningen Tidsverkstaden, tillsammans med vännen tillika ekonomen Fredrik Warberg, där de bland annat höll föreläsningar om sambandet mellan tid, pengar och arbete. Därefter doktorerade Jörgen Larsson i sociologi 2012 med avhandlingen Studier i tidsmässig välfärd. Sedan dess är han forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg med huvudinriktningen hållbara livsstilar.

– Anledningen till att vi bör ha en lagstadgad möjlighet till individuell arbetstidsförkortning, låt oss säga från åtta till sex timmar, är för att det skulle ge människor mer makt över sin tid. Då skulle ingen tvingas in i 40-timmarskostymen, utan själv få bestämma sin balans mellan tid och pengar. Det tror jag skapar ett bättre samhälle i längden. Hälsostudier visar att de som mår sämst är de som känner sig instängda i en livssituation som de inte har kontroll över.

– Arbetet är bara en del av livet och många vill ha tid att ägna sig åt andra saker som är viktiga, men vi lever i en arbetskultur där arbetet nästan alltid vinner. 

Ingen aktiv debatt 
Politiskt sett är frågan om en allmän arbetstidsförkortning relativt sval. Det finns ingen aktiv debatt och de flesta partier tycks överens om att 40-timmarsveckan, som infördes på 70-talet, är nödvändig för att vi ska kunna behålla välfärden för framtiden. Däremot är det, åtminstone i teorin, möjligt att gå ner i arbetstid på individnivå, förutsatt att man har sin chefs tillåtelse. I sin avhandling intervjuade Jörgen Larsson en grupp småbarnspappor, däribland civilekonomer, som fattat ett beslut om att arbeta mindre. Visserligen har småbarnsföräldrar laglig rätt att gå ner i arbetstid så länge barnen är under åtta år, men i praktiken kan det ändå vara svårt att plocka ut rättigheten. Normen är ofta att man ska jobba heltid även om man har barn.

Politiskt sett är frågan om en allmän arbetstidsförkortning relativt sval. Det finns ingen aktiv debatt och de flesta partier tycks överens om att 40-timmarsveckan, som infördes på 70-talet, är nödvändig för att vi ska kunna behålla välfärden för framtiden. Däremot är det, åtminstone i teorin, möjligt att gå ner i arbetstid på individnivå, förutsatt att man har sin chefs tillåtelse. I sin avhandling intervjuade Jörgen Larsson en grupp småbarnspappor, däribland civilekonomer, som fattat ett beslut om att arbeta mindre. Visserligen har småbarnsföräldrar laglig rätt att gå ner i arbetstid så länge barnen är under åtta år, men i praktiken kan det ändå vara svårt att plocka ut rättigheten. Normen är ofta att man ska jobba heltid även om man har barn.

– Att du som småbarnsförälder har rätt att gå ner i arbetstid spelar inte stor roll om du har en högt uppsatt och viktig roll i företaget – då förväntas det ofta att du snarare ska jobba minst heltid trots att du har barn. Det som förvånade var att de allra flesta möttes av stor förståelse när de frågade sina chefer, som de annars upplevde som jobborienterade. Det tyder på att det finns en stark heltidsnorm som fungerar som ett hjärnspöke. Ibland räcker det att våga fråga. 

Om man inte är småbarnsförälder och vill gå ner i arbetstid. Hur gör man då?

–Många av de jag intervjuade hade jobbat på sin arbetsplats i flera år, vilket var en förutsättning för att de skulle våga fråga. Det kanske måste gå ett par år innan du kan fråga, annars finns nog risken att du stämplas som arbetsskygg. Det är överlag viktigt att motivera varför du vill gå ner i arbetstid – kanske vill du ägna mer tid åt något som är viktigt för dig utanför jobbet, vilket gör att du kanske också fungerar bättre på jobbet i längden, säger han.

Klarar sig på mindre lön
Jörgen Larsson har i drygt 15 år jobbat på 80 procent till 80 procent av lönen, och han har aldrig upplevt det som besvärligt att få mindre pengar. Annars kan detta för många vara ett argument till att de inte vill gå ner i arbetstid – varför byta mer tid mot mindre pengar? Detta är temat på en studie som Jörgen Larsson just nu befinner sig i startgroparna med. Göteborgs stad har från och med i år infört att anställda som önskar arbeta mindre än ordinarie tjänstgöringsgrad har rätt att ansöka om partiell tjänstledighet.

– Jag kommer att se vad det får för konsekvenser och till exempel undersöka hur individen upplever den ökade mängden fritid mot den minskade mängden pengar. Det är ett unikt projekt som ska bli intressant att följa.  

Fakta

Jörgen tipsar!

”Så går du ner i arbetstid:”
1)   Om du är småbarnsförälder har du laglig rätt att gå ner i arbetstid. Dock finns det arbetsplatser där du förväntas jobba heltid trots att du har barn. Då är det viktigt att du argumenterar för din rätt till deltid. 

2)   Om du inte har småbarn så kan man ändå undersöka möjligheterna att gå ner i arbetstid. Fundera igenom dina motiv. Kommer det att öka din produktivitet? Kanske har du en viktig syssla privat, som du måste ägna dig åt för att i förlängningen också fungera bra på jobbet? 

3)   Ha tålamod. Det är lättare att argumentera för att gå ner i arbetstid om du har arbetat på företaget ett par år.

Fakta

 

Mer på civilekonomen.se