Så bemöter du en rättshaverist

Jakob Carlander är psykoterapeut och har under åren handlett många medarbetare inom offentlig sektor. I handledningen har han hört många  berättelser om människor som beter sig rättshaveristiskt. De är hänsynslösa, upptar mycket tid och suger musten ur medarbetarna. Effekten på lång sikt blir att medarbetarna känner sig misslyckade, ifrågasatta och i vissa fall rädda. Samtidigt finns en skyldighet inom offentlig verksamhet att ingen människa ska behandlas godtyckligt – även om hen bryter mot normerna.  

Läs mer: Offentliga sektorns status ska höjas

– Jag blev nyfiken. För den här gruppen handlar allt om deras rättigheter, de misstror omgivningen och ger aldrig upp. Det saknades kunskap om rättshaveristiskt beteende och därför beslöt jag och kollegan Andreas Wedeen för att skriva en handbok. Vi vill skapa en förståelse för att beteendet är ett uttryck för mänskligt lidande. Vår förhoppning är också att verksamheter ska bli tryggare i mötet med människor som har det här beteendet. 

En rättshaverist använder prepositionen ”men” ofta. Hen kan bland annat inte överge sin uppfattning och har krav på hur andra ska utföra sitt arbete. Personen ställer frågor men är aldrig nöjd med svaren. Hen gör sig till ombud för kollektivet och använder gärna absurda metaforer. Ofta utses en enskild person som ansvarig för ”att fel begåtts”.  Rättshaveristen bär inte sällan på en lång och krånglig berättelse som förs ut i så många forum som möjligt. Sociala medier är rena tändvätskan.

”Ja, tillgång skapar efterfrågan. Ju fler ställen som finns att klaga på, desto mer klagar de. Det finns en ökad sårbarhet i samhället för rättshaveristiskt beteende.”

Stress kan utlösa beteendet liksom en sårbarhet som ofta döljs bakom en juridisk kunskap. Beteendet förekommer både hos män och kvinnor. 

Läs också: stressignalerna du ska se upp med

Vad är bästa bemötandet? 

– Inom psykiatrin har vi ett mycket bra begrepp – svalkande likgiltighet. Du bör vara saklig, korrekt, hålla god ton och gärna vara lite byråkratiskt tråkig. Undvik även att vara överdriver vänlig när den andra personen är aggressiv eller fientlig,  det kan uppfattas som nedlåtande. Och uttryck aldrig humor eller ironi, det slår alltid fel, föreslår Jacob Carlander.  

Om man däremot upptäcker att en kollega, som man har en närmare relation till,  håller på att spåra ur, så kan man engagera sig lite mer.  Genom att sätta ord på det du observerar så kan eventuellt kollegan få hjälp att leva med orättvisan och gå vidare. 

Råden att vara saklig och korrekt gäller även för sociala medier. Inlägg som publiceras i rättshaveristens egna sociala kanaler bör bemötas med tystnad
När inläggen däremot publiceras i verksamhetens kanaler så gäller det att svara utan känslor och så övergripande som möjligt. Alltför absurda inlägg kan bemötas med tystnad, eller tas bort men då bör en förklaring publiceras. 

Läs om: Lögner på sociala medier