Nya filantroper ställer krav och mäter effekter

Tillsammans med docent Johanna Palmberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum, visar Pontus Braunerhielm i den nya studien Samhällsförändring och filantropi i ett nordiskt perspektiv att filantroper i dag är yngre, mer fokuserade och drivs mer av entreprenörstänk än tidigare.

– Den nya tidens filantroper arbetar mer proaktivt, ofta söker de själva upp de ändamål de vill stödja och går in med pengar. Det finns ett stort och växande intresse för att mäta effekterna av de filantropiska insatserna, säger Johanna Palmberg.

Läs också: Från management till välgörenhet

Ett 40-tal nordiska filantroper har svarat på frågor i studien. Ur studien utkristalliserar sig en ny filantrop:

– I dag är man mer entreprenör, alltså en individ som är expert på att lösa problem och presentera lösningar på problem. Lösningsorienterade individer med en drivkraft i personliga intressen kan vara en betydande förändringskraft, som kan visa hur man kan jobba på ett nytt och mer effektivt sätt för att lösa svåra samhällsutmaningar. Dagens filantroper anser ofta att alla samhällsaktörer delar ansvaret för samhällsutvecklingen, det kan inte bara överlåtas till offentliga aktörer som många gånger inte är så förändringsbenägna, säger Pontus Braunerhjelm.

– Många jobbar med kompletterande samhällsstöd. Titta på exempelvis Missing People som fungerar mycket bra i ett samhällsstödjande syfte och som drivs av en typiskt entreprenöriell talang, säger Johanna Palmberg.

Läs också: Etikforskare: Marknaden bör ta större ansvar för samhället

Stiftelser växte fram
Kyrkan är den instans i Norden som historiskt sett stått för de filantropiska värdena. Men när privatförmögenheterna växte under senare hälften av 1800-talet fram till den första hälften av 1900-talet lades grunden för flera stora, privata, välgörande stiftelser, bland annat Wallenbergstiftelserna, Röhsska stiftelsen och Nobelstiftelsen. Från 1940-talet och framåt ökade skattetrycket, vilket gjorde att allt fler ansåg att de donerade pengar via skattsedeln. Intresset för filantropi sjönk.

I takt med att antalet förmögna personer ökat efter millennieskiftet, så ökar återigen intresset för filantropi. Mellan år 2000 och år 2010 fördubblades antalet miljardärer i Sverige, mätt i svenska kronor, till 98 personer. Sex år senare, i december 2016, var antalet uppe i 178 personer. Likadant ser det ut internationellt. Enligt Oxfam ökade antalet dollarmiljardärer i EU mellan år 2009 till 2015 från 145 till 342 personer. I Tyskland fördubblades antalet dollarmiljardärer från 52 till 102 mellan 2011 och 2015 och Finland hade en dollarmiljardär år 2013 och fem år 2015. Trenden är global.

– Dagens filantroper tenderar att börja tidigare i livet och tar även ett större personligt engagemang i de organisationer som de bygger upp eller stödjer, säger Johanna Palmberg.

För att stimulera till mer filantropi behövs förebilder i framgångsrika filantroper, möjligheten att dra av skatt på deklarationen för att uppmuntra mer givande och förbättrade möjligheter för sociala entreprenörer att ta del av offentliga kontrakt.

Läs också: Så lyckas du som entreprenör

Donationerna väntas öka
De utmaningar som filantropin möter handlar bland annat om en väl avvägd balans mellan offentliga och privata insatser. Filantropi syftar till att lyfta insatser ytterligare, inte att ersätta befintliga skattefinansierade offentliga åtaganden.

– Vi ser en ökning i stiftelsekapital och i donationsvolymer sedan 2013 då det blev lättare att donera medel för filantropiska syften. Vi tror att donationsvolymerna kommer att öka. Däremot får man se upp så att inte det offentliga drar sig ur när man anser att filantropiska syften fyller rum som det offentliga tidigare stått för, säger Pontus Braunerhjelm.

Läs också: Han jagar nästa Spotify