Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Hårdare affärsklimat gör att mutbrotten ökar

Från att ha varit något vi främst förknippat med korrupta länder har mutor blivit allt vanligare i Sverige. Orsaken är bland annat ett hårdare affärsklimat.

Mutor tycks ha blivit vanligare i Sverige. Både offentlig sektor och privat verksamhet drabbas om man får tro mediabilden. Det är också ett scenario som bekräftas av konsultföretaget PwC i rapporten, Global Economic Crime and Fraud Survey 2018 som intervjuat över 7 000 organisationer i Sverige och internationellt.

Läs också: Stoppa cybertjuven

Där svarar nästan var tredje tillfrågad i Sverige att de råkat ut för mutförsök under de senaste två åren. Det är mer än en fördubbling sedan år 2016.

Enligt Ulf Sandlund, vd på Forensic Services, PwC kan ökningen delvis bero på affärsklimatet.

– En av flera sannolika förklaringar kan vara att pressen att lyckas vinna nya- eller bibehålla befintliga affärer kan ha ökat. Fler är beredda att ta otillbörliga risker.

Ulf Sandlund.

För ett företag som betalar eller finansierar mutor för att vinna eller bibehålla kontrakt kan efterspelet vara att man tvingas betala höga företagsböter. Företaget kan också få skatterättsliga- och arbetsrättsliga konsekvenser.

– Men problemen stannar sällan med detta. Om man haft distributörer och andra samarbetspartners som varit involverade i att betala mutor kan dessa behöva termineras (avslutas, reds anm).

– Det kan kosta ansenliga summor och ta lång tid att reparera eller ersätta sargade affärsrelationer och marknadens förtroende, exempelvis drabbade kunder.

Läs också: Etikforskaren vill lägga mer ansvar på marknaden

I vissa fall kan företag förbjudas att verka på en marknad och uteslutas från offentlig upphandling om man varit involverad i mutbrott och dessutom hamna på svartlistor internationellt.

”Bötesnivåerna för företag är löjeväckande låga och i internationell jämförelse inte ekonomiskt kännbara”. 

Men Institutet mot mutor, IMM anser att det krävs hårdare straff. Inga domar har förkunnats mot vårdslös finansiering av mutbrott sedan nuvarande mutbrottslagstiftning infördes år 2012, vilket antyder att lagen inte är så effektiv som lagstiftaren hade önskat.

Natali Phalén, generalsekreterare på IMM.

Natali Phalén, generalsekreterare på IMM, tycker att lagstiftningen generellt är hård mot mutbrott i Sverige, men att de ekonomiska konsekvenserna är på tok för svaga.

– Bötesnivåerna för företag är löjeväckande låga och i internationell jämförelse inte ekonomiskt kännbara. Vill vi ha kännbara sanktioner ska vi titta på konkurrenslagstiftningen där böter baseras procentuellt på omsättningen i ett företag.

Läs också: Disciplinärenden inom finans på rekordnivåer

Hon ser däremot en ökad medvetenhet kring korruptions-och mutbrottsproblematik i Sverige. Mer kommer upp till ytan och påverkar vår uppfattning om korruption.

– Exempelvis ska hållbarhetsredovisningar inkludera information hur företag arbetar mot korruption och internationellt ser vi stora påtryckningar i kravställningen på näringsliv att arbeta systematiskt mot korruption.

Allt sammantaget tvingar upp frågeställningen till ytan. Men mer krävs.

– I en effektivitetskultur, där anställda pressas att komma fram till resultat oavsett medel, är organisationen mer sårbar för korruption. Genom att uppmärksamma- och diskutera korruption, mutbrott och olika typer av maktmissbruk så förstår vi bättre vilka situationer som är riskfyllda och kan arbeta aktivt i förebyggande syfte.

Läs också: När moralen krockar med vardagen

DE VANLIGASTE FORMERNA AV EKONOMISKA OEGENTLIGHETER I SVERIGE

1. Förskingring och trolöshetsbrott

2. Bokföringsbrott & vilseledande redovisning

3. Mutor och korruption

4. Cyberbrott

5. Bedrägeri av konsument

6. Penningtvätt

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se