Landets krisberedskap uppdateras

Sedan 2010 har kriserna blivit fler. Minns vulkanutbrottet på Island som lamslog delar av flygtrafiken och de omfattande terrorattackerna i europeiska storstäder som Paris och Stockholm. Vi har även upplevt flera allvarliga hälsokriser som Sars 2003, följt av svininfluensan och ebola innan viruset Covid-19 slog till. Addera flera stora cyberattacker som hotat känslig infrastruktur. Det danska globala transportbolaget Maersk utsattes till exempel för en allvarlig cyberattack 2017, en attack som var nära att slå ut stora delar av bolagets verksamhet.

Cyberattackerna blir fler

– Sverige har länge varit förskonade från allvarliga samhällshot men den oroliga omvärldsutvecklingen har gjort att Sverige återtog sin totalförsvarshantering 2015, efter den ryska annekteringen av Krimhalvön och aggressioner i östra Ukraina. Idag lever vi i ett globalt sammanhang och även om stora händelser sker någon annanstans så får de effekter även för vår del, säger analytikern Emmelie Andersson, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, vid Försvarshögskolan.

Akavias webbinarium om krisberedskap

Analytikerna vid centret stöttar framförallt myndigheter med analyser, utbildningar och övningar kopplat till krisberedskap och totalförsvar. De följer just nu händelseutvecklingen av Covid-19 mycket noga och stödjerregeringens kansli för krishantering. Krisberedskap innebär att aktörer gör sig redo, planerar och övar för att förebygga och kunna hantera olyckor och kriser som kan orsaka störningar i samhället.

Krisen Covid-19 har utsatt samhället för påfrestningar till bristningsgränsen men Emmelie Andersson är ändå positiv över reaktionerna.

– Jag tycker att vår krishantering har fungerat bra hittills. Regeringen, myndigheterna, regionerna och kommunerna gör en stor insats. Och kreativiteten och initiativkraften från företag och privatpersoner är fantastisk. Det svenska samhället visar på flexibilitet och proaktivitet, vilket behövs för krisen kommer att pågå under lång tid.

Så kan du som chef hantera krisen

Emmelie Andersson lyfter medvetandegörandet av spridning av desinformation som en viktig del av krishanteringen just nu. EU-kommissionen och svenska regeringen gick tidigt ut och varnade för just spridning av falska rykten och desinformation som syftar till att skapa oro och påverka förtroendet för myndigheter och regeringar. Den negativa bilden av Sveriges sätt att bekämpa Covid-19 fabriceras exempelvis främst i trollfabriker i Azerbajdzjan, Ryssland och Kina.

Men den svenska krisberedskapen har också visat sig ha en del att önska. Kritiker har till exempel pekat på undermåliga beredskapslager av mat och medicin. Och MSB har varnat för att på sikt kan samhällsviktiga verksamheter som jordbruk, energiförsörjning och elektroniska kommunikationer utmanas. Bland annat på grund av brist på personal, brist på reservdelar och störningar i logistik.

– Den nuvarande krisen ger oss bättre kunskap om sårbarheterna med just-in-time som ju strävar efter att producera och leverera varor precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs.  Efter kalla krigets slut såg man inte längre behovet av att ha beredskapslager i Sverige, bland annat på grund av medlemskapet i EU och den utökade internationella handeln, men vi behöver nu se över vår försörjningsberedskap och göra en analys av vilka behov som vårt samhälle har idag, , konstaterar Emmelie Andersson.

En konsekvens av corona-krisen är att en utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap i början av april levererade ett delbetänkande till socialministern. Utredningen lämnar bland annat förslag på hur läkemedel och medicinteknik kan tryggas samt hur vårdplatser ska kunna utökas om många skadats eller insjuknat.

Corona slår hårt mot svensk ekonomi

Ett annat viktigt system, förutom krisberedskap, är totalförsvaret. Nu revideras totalförsvarsplaneringen, vilket innebär att Försvarsmakten, MSB och övriga berörda civila myndigheter gör en sammanhängande planering för totalförsvaret. Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och består av militärt och civilt försvar. Det senare handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig och bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, regioner och frivilligorganisationer. Prioriterade områden som ska säkras är energiförsörjning, livsmedel och dricksvatten, information och kommunikation, finansiella tjänster, skydd och säkerhet, transporter samt hälso- och sjukvård. De ansvariga aktörerna behöver också planera vad som är viktigast i verksamheten.

” Svåra påfrestningar kräver svåra prioriteringar. Men genom att ha planerat innan vilka delar som måste fungera så kan verksamheter vara kreativa och hitta lösningar.”

Alla kriser kräver dessutom mental beredskap. Emmelie Andersson lyfter att Sverige byggde upp ett starkt civilt och psykologiskt försvar efter andra världskriget. Men den beredskapen har hamnat på efterkälken under de senaste årtiondena. Pandemin covid-19 ger oss nya viktiga insikter – vi lever inte i en ”trygg” omvärld där myndigheterna kan ta hand om allt när stora kriser drabbar oss. Friska individer har ett eget ansvar att ta hand om sig själva så långt som möjligt– och bistå de människor som behöver hjälp.

– Det gäller att vi alla förstår det ansvaret. Var och en behöver lyssna på och följa myndigheternas rekommendationer för att stödja krishanteringen så att vi kan ta oss igenom denna pandemi. I dessa tider där desinformation sprids bör människor också  tänka på vad de delar i sociala medier, att granska både materialet och källorna innan man delar är viktigt. I det personliga ansvaret ingår att inte sprida felaktig information som skapar oro och rädsla, avslutar Emmelie Andersson.

Är du nyfiken på hur du kan höja din egen krisberedskap?
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett ut broschyren Om krisen eller kriget kommer, som går att beställa.

Akavia om coronaviruset

Annons:

Bli medlem i Akavia.