Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Lars Lundström. Foto: Jann Lipka

”I naturen klär man av sig titlarna”

Lars Lundström lämnade näringslivet för att bli generalsekreterare för Friluftsfrämjandet. Han växte upp med både Skogsmulle och äventyr i Jämtlandsfjällen. Nu vill han att alla som inte har fått friluftslivet gratis hemifrån ska få chansen att upptäcka det.

I oktober 2015 gjorde Lars Lundström ett udda karriärval. Han lämnade vd-jobbet på reklambyrån Citat och blev ny generalsekreterare för Friluftsfrämjandet – den ideella organisation som sedan 1892 har velat locka ut svenskarna i naturen. Mest känd är den kanske för verksamheter som I ur och skur, Skogsmulle och Skidskolan. Lars Lundström upplever att han har fått sitt drömjobb – en kombination av en för honom ny ledarskapsutmaning och möjlighet att utveckla en så pass gammal organisation framåt. 
– Jag får dessutom jobba med min passion – äventyr och friluftsliv – och ha samhällsnyttan som högsta syfte. Den största skillnaden från näringslivet är att målsättningen här inte är att tjäna pengar utan att verka för att främja svenskt friluftsliv, säger han.

Under sina sex första månader på posten har Lars Lundström även blivit varse en annan skillnad mellan att driva Citat och Friluftsfrämjandet: det är svårare och tar längre tid att få finansiering för en ideell organisation, vilket kan vara frustrerande när man ser stora möjligheter. Men han ser också vissa likheter:
– Precis som i ett företag handlar det i grunden om ekonomistyrning och där kan jag tillföra den verktygslåda som jag har med mig från näringslivet.

Letade efter renhorn
Lars Lundström växte upp i Järfälla norr om Stockholm och var med i både Friluftsfrämjandets Skogsmulle och Strövarna. Han fick också en ingång till naturen genom sina föräldrar. På helger och lov åkte de, beroende på årstid, skridskor, skidor och segelbåt i skärgården. Ett av hans starkaste minnen är första gången som familjen var i Jämtlandsfjällen, bodde i tält och letade efter renhorn. Ännu i vuxen ålder tar han alla tillfällen att ge sig ut i naturen, från att paddla kajak eller bestiga Kebnekaise på skidor till att ströva i skogen med sin 8-åring. 
– En helg varje år åker jag och mina kompisar ut i skogen och bor i vindskydd, sitter runt en eld och pratar om större frågor än husrenovering och att hämta barnen från skolan. För mig är friluftsliv en stor del av det sociala kittet. Jag vill att fler ska få uppleva det fullt ut. 

Nå nya målgrupper
Som ny generalsekreterare har Lars Lundström sagt att en av hans viktigaste uppgifter är att nå nya målgrupper – grupper som i dag inte självklart får en chans att upptäcka skog, hav, fjäll och snö. Ett steg i den riktningen är projektet Skogshjältarna – ett samarbete med Rädda Barnen – där lågstadiebarn i mångkulturella förorter tillsammans med sina lärare och familjer får lära sig om naturen i närmiljön, om allemansrätt och det enkla friluftslivet.
– Det finns många barn och vuxna som inte har kunskapen, traditionen eller utrustningen för att ta del av det friluftsliv som finns. Det kan handla om personer med en annan etnisk och kulturell bakgrund. För många infödda svenskar är naturen nästan en religion och en plats där vi mår bra. Jag vill att alla ska få chansen att prova på svenskt friluftsliv – sedan behöver inte alla tycka att det är fantastiskt. 

I jämförelse med idrottsrörelsen som årligen får närmare 2 miljarder kronor i statligt stöd kan friluftsorganisationernas motsvarande 48 miljoner kronor verka futtigt. Då ökade ändå regeringsanslaget med 20 miljoner kronor från och med i år. 
– Idrotten har historiskt sett varit bättre på att strukturera sig för att få resurser, men nu upplever jag att politikerna även börjar se värdet av friluftslivet för folkhälsan, integrationen och som demokratisk kraft. Även om vi har ledare som jobbar ideellt så finns alltid omkostnader. Vill vi locka fler runt om i landet att ta sig ut i naturen så kostar det pengar, säger Lars Lundström. 

Varför är det viktigt att folk är ute i naturen?
– Mängder av forskning visar hur viktig lågintensiv träning och rörelse är för den individuella hälsan. När du är ute i naturen får du motion, du blir mindre stressad och risken för sjukdomar minskar. Men viktigast är kanske att du upplever glädje och får ett starkt socialt sammanhang. I naturen klär man av sig yrkestitlar och ser bortanför traditionella klassificeringar av människor.

Fakta

Lars Lundström, 43
Yrke: Generalsekreterare för Friluftsfrämjandet sedan 15 oktober. 
Bor: Hus i Nacka utanför Stockholm.
Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, inriktning redovisning och finansiering samt finansiell ekonomi.
Bakgrund: Vd på reklambyrån Citat (som 2015 bytte namn till Sitrus), medgrundare till Proceedo Solutions AB (numera en del av Visma-koncernen) och managementkonsult på Bain & Co.

Fakta

Lars Lundström: Ta dig ut i naturen! 
1 Krångla inte till det! Att stanna till i naturen på vägen hem, vika av från cykelbanan eller klättra omkring med barnen i skogsdungen hemma är också friluftsliv.
2 Ta med maten ut! En söndagslunch i en skogsbacke är ett härligt sätt både att umgås och att komma ut en stund. 
3 Skogen är gratis! Att cykla eller ta bussen till en skog och promenera, springa, leka med barnen, fika eller bara vara – det är riktigt prisvärt friluftsliv. 
4 Åk pulka på vintern! En tidning i en plastpåse blir en bra stjärtlapp. Tejpa med silvertejp runt tidningen och gör ett litet handtag för ett riktigt lyxåk. 
5 Bestäm träff med någon! Då är det lättare att komma sig för att släppa dataskärmen och ge sig ut. Barn brukar också vara bra på att komma ihåg saker som utlovas och se till att de blir av.

Mer på civilekonomen.se