Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Tobias Landström Foto: Jann Lipka (bilden är beskuren)

Han ordnar pengar åt välfärden

Tänk att du ska ringa till en bank på andra sidan jorden och fråga om du får låna två miljarder kronor. Det är vad Tobias Landström gör till vardags på sitt arbete. Han jobbar på Kommuninvest — ett unikt men relativt anonymt bolag som lånar ut pengar till landets kommuner och landsting.

Kommuninvest hade en tjänst ledig och ringde upp Tobias Landströms lärare, med ett förflutet på bolaget, och frågade om någon student var lämplig för uppgiften. Året var 2008 och Tobias Landström hade precis tagit civilekonomexamen med inriktning finansiering vid Örebro universitet. Inte långt därefter klev han in på bolagets huvudkontor i Örebro.

– Bolaget är som en liten bank. Vi gör väldigt mycket på få personer. Det är kul att följa hela kedjan: vi tar in pengar, förvaltar och lånar ut dem till kommunerna, som sedan använder dem till att upprätthålla välfärden i samhället, säger Tobias Landström, som jobbar på avdelningen för Upplåning och placering.

Som bolag är Kommuninvest en gigant, men anmärkningsvärt anonymt hos allmänheten trots att det vid årsskiftet 2014 hade en balansräkning på sammanlagt 312 miljarder kronor. Under 1970- och 80-talen hade svenska kommuner svårt att låna pengar till bra villkor – inte minst för att kreditmarknaderna genomgick stora förändringar. Det var i spåren av det som tio kommuner i Örebro län gick samman och bildade ett gemensamt bolag för att samarbeta på marknaderna när det gällde sina lån. Det blev starten på Kommuninvest. Bolaget bildades 1986 och har i dag 90 procent av landets kommuner som medlemmar och ägs av medlemmarna i form av en ekonomisk förening.

Lånar runt om i världen
Deras arbete är inte alldeles lätt att beskriva kortfattat. Förenklat går konceptet ut på att Kommuninvest lånar pengar från investerare runt om i världen, gör via derivatkontrakt om kapitalet till svenska kronor som sedan hamnar hos Kommuninvests medlemmar – det vill säga kommuner och landsting som behöver kapital för att finansiera till exempel infrastruktur, skolor, vård och omsorg.

– Vårt uppdrag är att förse kommunerna med konkurrenskraftiga finansieringsvillkor. Därför är det viktigt att vi är uppdaterade på alla marknader och att vi pratar mycket med banker runt i världen. Säg att vi vill låna pengar från Australien, då kanske vi pratar med 10–15 banker. Förhoppningsvis utmynnar detta i bra finansiering och att vi utvecklar investerarbasen.

Kommuninvest liknar visserligen en bank, men det finns vissa avgörande skillnader. Först och främst har Kommuninvest bara kommuner och landsting som kunder. Detta gör att investerare som lånar ut pengar gör detta till låg risk. Kommunerna får enligt lag inte gå i konkurs, ställa in betalningar eller föra minusbudget. Dessutom skriver medlemmarna under en garanti som fastställer att investerare kan vända sig direkt till kommunerna och kräva pengarna tillbaka om Kommuninvest skulle gå i konkurs. Den låga risken innebär att bolaget har högsta möjliga kreditrating hos kreditvärderingsinstitut som Standard & Poor’s och Moody’s.

– Vi är ett låneinstitut utan eget vinstintresse, och kan inte jämföras med en kommersiell bank. De måste maximera sina vinster och därför ta högre risk i bland annat sin utlåning. Deras överskott går ofta till aktieägarna. Hos oss stannar den eventuella vinsten kvar i bolaget.

Hur påverkas ni av till exempel krisen i Grekland?
– Under finanskrisen 2008 hade vi ett stort tryck av investerare som ville låna ut pengar till oss, eftersom vi har så hög kreditvärdighet. Vi har sett samma tendens nu i och med Grekland. Men det kan lika gärna bli så att investerare drar öronen åt sig när det blir riktigt oroligt. Vi skulle klara en sådan situation också. Vi har en likviditetsreserv på 20–40 procent av vår totala utlåningsvolym. Vi ska klara av att låna ut pengar till våra medlemmar i minst ett halvår även om det blir riktigt rörigt på marknaderna.
Ni hanterar väldigt stora belopp. Hur känns det att låna så stora summor?
– Jag tror att vår enskilt största upplåning var på 2,35 miljarder dollar. När man jobbar med det känner man inte att det är mycket, men det blir annat när man väl pratar om det. Det är tur att man inte ser pengarna på riktigt, utan som siffror på en skärm.

Fakta

Tobias Landström
Gör: Jobbar på avdelningen för Upplåning och placering på Kommuninvest.
Utbildning: Civilekonomexamen med inriktning finansiering vid Örebro universitet.

Fakta

Kommuninvest:

Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag – ägt av Kommuninvest ekonomisk förening där 280 kommuner och landsting är medlemmar. Kommuninvest erbjuder medlemmarna finansförvaltning med fokus på utlåning och rådgivning.
Vid halvårsskiftet 2015 uppgick Kommuninvests utlåning till medlemmarna till 242 miljarder kronor.
Verksamheten finansieras genom upplåning på både den svenska och den internationella kapitalmarknaden.
Kommuninvest har högsta möjliga kreditrating (AAA/Aaa) av kreditvärderingsinstituten Standard & Poor’s och Moody’s.
Bolaget har huvudkontor i Örebro och cirka 80 anställda.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se