Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
John Christensen, ordförande för brittiska Tax Justice Network, har blivit ansiktet för en global kampanj mot skatteplaneringskulturen. Foto: Rob Grieg

Han granskar den globala skatteplaneringen

Globala koncerners skatteplanering gör att fattiga länder går miste om hundratals miljarder. ”Det måste få ett slut. ’Big four’ bär ett stort ansvar”, menar John Christensen, ordförande för brittiska Tax justice network.

Nyligen inledde EU en granskning av Ikea, efter att Financial Times avslöjat att den svenska koncernen misstänks ha klarat sig undan motsvarande tio miljarder kronor i skatt. Även andra jättar som amerikanska Apple och Amazon har hamnat under lupp. Förra året tvingades Starbucks att betala restskatt på 300 miljoner kronor i Nederländerna efter att ha fått bakläxa av EU.

Läs också: Förslag – Återinför revisionsplikten

Men den skatteplanering som blivit praxis i den globala bolagsvärlden ifrågasätts nu allt kraftigare, efter senare års avslöjanden.

– Det är på tiden, säger John Christensen, ekonom som vigt sitt liv åt att sätta ljus på skatteplaneringskulturen.

– Men trots de här avslöjandena ser vi inte någon som helst förändring av den här kulturen, tillägger han.

För att minska sin skatt kan globala koncerner skapa bolag i länder som Nederländerna och Luxemburg och förhandla med deras skattemyndigheter om så kallade förhandsbesked på hur mycket skatt bolagen ska betala. Det handlar då inte om en lägre skattesats, utan om att minska den del av vinsten som ska beskattas.

Enligt IMF förloras globalt över 600 miljarder kronor årligen i uteblivna skatteintäkter på grund av skatteplanering. Inte sällan är det världens allra fattigaste som drabbas. Två forskare på University of Massachusetts har räknat ut att bara södra Afrika har förlorat motsvarande nästan tio biljoner kronor i skatteintäkter sedan 1970-talet.

– Afrika söder om Sahara är särskilt utsatt eftersom handel med varor som olja, skog och mineraler dominerar deras ekonomier, säger John Christensen.

Läs också: Bara en av tio når målet – att bli partner

Stora koncerner använder upplägg där de tar mycket betalt för tjänster de säljer till landet där de till exempel utvinner olja, för att flytta de pengar de tjänar ut ur landet. Ofta med hjälp av en rik elit och svaga regeringar som inte lyckas sätta stopp för utflödet.

– De här uppläggen har varit förödande för Afrika och lett till att en stor andel av deras finansiella reserver har tömts och pengarna aldrig kunnat investeras i samhället, säger John Christensen.

Till sin hjälp har globala koncerner, de som kallas för ”the big four”, världens fyra största revisionsfirmor. Tillsammans granskar de 99 procent av de globala storföretagen.

Det som slog mig var att många av de här människorna avskydde sina jobb och föraktade sig själva. De kunde inte få ihop sina värderingar med det arbete de utförde. Så de lämnade sin etiska kompass hemma

Det är bland annat upplägg som ”the big four” tagit fram som läckts till journalister. I Luxleaks, som 2014 var det första stora avslöjandet, handlade det om skatteupplägg framtagna av PwC i Luxemburg.

– Journalisterna som fick läckan visade mig datan. Jag såg direkt att den bevisade det vi alla länge misstänkt, men inte lyckats belägga.

Läs också: Redovisning hetast för unga ekonomer

John Christenson jobbade själv i slutet av 1980-talet som finansiell rådgivare till myndigheterna på skatteparadiset Jersey. Nu har han precis avslutat ett projekt där han anonymt intervjuat höga chefer på de stora revisionsbyråernas kontor i London.

– Det som slog mig var att många av de här människorna avskydde sina jobb och föraktade sig själva. De kunde inte få ihop sina värderingar med det arbete de utförde. Så de lämnade sin etiska kompass hemma, säger han.

– För att stå sig i konkurrensen upplever de att de är tvungna att hjälpa sina kunder att slippa betala skatt, även om de är medvetna om att de samtidigt gör samhället en björntjänst.

Den Roll som ”big four” spelar i den globala skatteplaneringen får inte tillräcklig uppmärksamhet, menar John Christensen.

Läs också: Pessimism hos små revisionsföretag

– Det är lättare att skapa rubriker kring fotbollsproffs och politiker. Vi har inte sett några rubriker kring de byråer som gör uppläggen möjliga. Men de utgör hjärtat i den globala skatteplaneringen.

Enligt John Christensen är många av de som jobbar med skatteplanering väl medvetna om att uppläggen skulle visa sig vara olagliga om de väl utsattes för rättslig prövning. Gällande Ikea återstår att se om så är fallet. Men även andra avslöjanden har fått rättsliga följder i närtid. I december bötfälldes Nordea av finansinspektionen i Luxemburg för att ha hjälpt klienter att öppna brevlådeföretag i Panama.

Inte bara EU börjar ta hårdare tag mot skatteuppläggen. OECD har drivit igenom striktare regler kring att koncerner måste rapportera vilken skatt de betalar i alla länder där de verkar. FN skrev 2015 in i sina hållbarhetsmål att olagliga finansiella flöden ska minska.

Vad kan då unga göra, som vill arbeta i branschen men inte vill skriva under på den skatteplanering som i dag är praxis?
– De måste acceptera att det kommer att krävas mycket mod för att gå emot den här kulturen. Men jag tror att en förändring är möjlig, säger John Christensen.

Läs också: Svenska ekonomer i London om Brexit

John Christensen

Bor: Chesham utanför London.
Familj: Fru och två söner.
Utbildning: Ekonomutbildad vid Reading University, Oxford University och London School of Economics. Undervisar själv på handelshögskolor i Storbritannien och agerar rådgivare åt brittiska politiker.
Bakgrund: Grundade Tax justice network, TJN, 2003. Där samlade han experter inom olika områden som alla var intresserade av att granska omfattningen av skatteflykt, skatteparadisens roll och skatteplaneringens skador på mänskliga rättigheter och global utveckling.
Gör: Klev 2016 av posten som chef för TJN för att bli dess styrelseordförande.

”The big four”

  • Deloitte
  • EY
  • KPMG
  • PwC

Tillsammans granskar världens fyra största revisionsfirmor 99 procent av de globala storföretagen.

Så funkar skatteplanering

1 – För den globala koncern som vill få ner sin skatt gäller att flytta så mycket av sin vinst som möjligt till lågskatteländer eller skatteparadis.

2 – Det kan göras på flera sätt, men vanligast är att använda det som kritiker kallar ett ”pannkaksarrangemang”, alltså en serie bolag i olika länder där kedjan slutar i till exempel Luxemburg eller Nederländerna. Mycket av detta går i dag att göra inom lagens råmärken.

3 – Vinster slussas genom kedjan till exempel genom att koncernen lägger ägande av varumärken i bolaget i Nederländerna, som fallet med Ikea som EU nu utreder. Det holländska bolaget tar sedan dyr royalty av koncernens andra bolag eller butiker för att dessa får använda varumärket, och pengar hamnar på så vis i lågskattelandet där koncernen gjort en uppgörelse med myndigheterna.

4 – I lågskatteländers affärsidé ingår också att utomståendes insyn i bolag registrerade där är väldigt begränsad. Det gör det näst intill omöjligt för journalister och andra att granska vad som sedan händer med pengarna – om det inte sker läckor likt Panamapappren.

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se