Faran med att motstå en frestelse
Självkontroll minskar risken för fetma, rökning, spel-, sex- eller drogmissbruk, prokrastinering och oetiskt beteende. Den ger en god känsla i magen och respekt från medmänniskor och kolleger. Men det finns även en baksida.
Ny forskning har börjat ifrågasätta normen om självkontroll som vägen till framgång, eller åtminstone till lycka.
Att vissa människor kan motstå frestelser beror inte enbart på att de är mer moraliska och plikttrogna, skriver forskarna Michail D. Kokkoris och Olga Stavrova i Harvard Business Review.
Nej, istället kan det bero på att dessa människor inte blir lika frestade, för att de har ett mindre intensivt känsloliv. De bemöter situationer mer neutralt än andra.
Medkänsla med dig själv utvecklar
För mycket självkontroll kan därför leda till att man väljer bort glädjeämnen, och att man på ålderns höst ser tillbaka med bitterhet på ett liv i försakelse.
Självkontroll kan vara nyckeln till att nå mål i karriären. Men för vissa personer innebär det att ge avkall på sin egen personlighet, som spontanitet, känslobaserade beslut och sociala hänsyn. Risken är då att man inte känner igen sig själv i den nya position man uppnått.
Det kan också leda till nackdelar i vardagen. En kontrollerad person kan råka ut för en orimlig arbetsbörda, då medarbetare förlitar sig på personens kapacitet.
Ofta används brist på självkontroll som en universalförklaring till en mängd problem: Feta människor har bara sig själva att skylla, medan andra förklaringar som den växande snabbmatsindustrin och vår stillasittande livsstil beaktas inte. En sprucken deadline förklaras hellre med lat och odisciplinerad personal, än att tidsplanen från början varit för snäv. Och så vidare.
Det finns en ännu mörkare sida av självkontroll. Enligt forskarna är risken för kriminellt beteende lägre hos personer med god självkontroll. Men de kriminella som har god självkontroll är däremot betydligt mer framgångsrika på sin brottsliga bana än andra, och de blir i lägre grad avslöjade och lagförda.
Tänk på det nästa gång du ser en kollega trycka i sig den tredje bullen för dagen.
Annons:
Om författarna
Michail D. Kokkoris arbetar på Department of Marketing vid WU Vienna University of Economics and Business.
Olga Stavrova arbetar på Department of Social Psychology vid Tilburg University.