Etikforskare: Marknaden bör ta större ansvar för samhället

När Joakim Sandberg pluggade till civilekonom på Handelshögskolan i Göteborg läste han samtidigt praktisk filosofi. Den kombinationen av ämnesområden gav mersmak.

– Jag kände direkt att det var spännande att ställa frågor kring ekonomins betydelse i vårt samhälle. Ekonomi kan tolkas brett, den kan ses som den ram inom vilken vi organiserar vårt samhälle. Men oftast tolkas den betydligt snävare, så att man till exempel utgår från att ett företags främsta syfte är att ge maximal ekonomisk avkastning, säger han.

Läs även: Sveriges första 2-åriga master i hållbart företagande

Han lockades av att ställa kritiska frågor kring dessa föreställningar och disputerade i praktisk filosofi fem år efter han tagit sin civilekonomexamen. Det var år 2008, och sedan dess har han noterat ett ökande intresse kring frågor om i vilken mån ekonomiska aktörer ska ta etiskt eller politiskt ansvar.

– Jag möter ett stort intresse bland ekonomer och studenter, men påfallande ofta har de attityden att ansvarstagande handlar om att företag kan profilera sig inom vissa frågor; att det är något som kan öka attraktionskraften och därmed lönsamheten – ”hur kan man tjäna pengar på etik?”.

Det är bland annat den uppfattningen han vill utmana och ifrågasätta. För genom att lyfta fram till exempel företag som har en omfattande CSR-verksamhet så pekar man samtidigt på att detta inte är normen, det vill säga att det normala är att inte ta ansvar, konstaterar Joakim Sandberg.

Läs mer: Fondförvaltare med fokus på hållbarhet

Han har tidigare bland annat studerat etiska fonder, där vissa av aktörerna har valt att agera etiskt genom att ”undvika att beblanda sig med sådant som anses dåligt”.

– Då handlar det om symbolvärde, som utgår från att det anses vara fel att investera i till exempel vapen-, tobaks- eller alkoholindustri. Något som visar sig vara svårt i en ekonomi där allt är så sammanflätat. Det är i praktiken nästan omöjligt för dessa fonder att två sina händer helt, och då löser de det genom att sätta upp en gräns för hur stor andel av investeringarna som ligger i ”smutsig” verksamhet.

En annan studie som han har gjort visar att i princip alla – 95 procent! – svarar ”ja” på frågan om pensionsfonder ska ta ett större etiskt ansvar. Däremot är det långt ifrån alla av dessa som kan tänka sig att acceptera en lägre avkastning i utbyte mot ett sådant ansvarstagande.

– Då skulle man kanske kunna tänka sig att det finns ökade möjligheter till konsumentmakt, det vill säga att om fler agerar efter sina värderingar så ställer det samtidigt högre krav på fondbolagen. Så vet jag att finansmarknadsminister Per Bolund  resonerar, men jag håller inte med – konsumenterna kan i ytterst liten utsträckning påverka finansmarknaden. Dessutom är det alltför få som är engagerade i ekonomiska val av det här slaget, så i praktiken kommer det inte att gå att få med ”alla”.

Läs mer: Philip Kotler om social marknadsföring 

Viktigare, enligt Joakim Sandberg, är att skapa ett politiskt fundament för en förändring för en mer ansvarstagande marknad.

– Enligt den nuvarande lagstiftningen har fondbolagen ett förvaltaransvar att agera i förmånstagarnas ekonomiska intresse. Då är det inte så konstigt att vi får en situation där det finns en ytterst statisk bild av vad en fond ska uppnå.

Han har förhoppningar om att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller dessa frågor, genom att med politisk styrning förmå finansmarknaden att ta ett ökat övergripande ansvar för samhället. Det vill säga att detta blir normen, och att det i stället blir de icke ansvarstagande företagen som sticker ut.

– Jag hoppas att vi kan satsa på detta, och jag märker ju hur det pyr på många håll. Själv är jag inblandad i bland annat ett nätverk i Stockholm med representanter från många stora aktörer, där vi tillsammans kommer att forska mer om detta. Visst är det en låst situation just nu, men jag är optimist.