Elin Helander: Därför fattar vi dåliga pengabeslut
Polletten trillar ner en sommardag 2014. Elin Helander har semester från sin tjänst inom hjärnforskning på Karolinska Institutet i Stockholm och sitter hemma på balkongen. Hon lyssnar på Nordnets podcast Sparpodden där finansmannen Jan Dinkelspiel är en av programledarna.
Det är ganska nyligen som hon har börjat intressera sig för sin egen privatekonomi och hon gillar poddens lättsamma ton kring sparande och investeringar. Men som nybakad kognitionsvetare upplever hon att något saknas. Visst är det bra att lyssnarna får lära sig vad kapitalförsäkringar är, men varför inte gå mer på djupet kring hur vår hjärna faktiskt fungerar vid ekonomiska beslut?
När Jan Dinkelspiel – utbildad ekonom och uppvuxen i en finansfamilj – berättar att han vid ett tillfälle har bundit sin bolåneränta, trots att statistiken visar att det är bättre med rörlig ränta, inser Elin Helander att det är dags att börja prata om våra så kallade tankefällor. När det gäller pengar tenderar vi alla – till och med välinsatta finanspersoner – att fatta irrationella beslut baserade på magkänslan. Orsaken är att vår hjärna saknar ett område som är specialiserat på att hantera pengar, eftersom det är en social konstruktion. Hjärnan är i stället programmerad för att söka enkla och snabba lösningar och den föredrar belöningar här och nu. Dessutom är den svag för grupptryck och att fortsätta i gamla spår.
Läs även: Så kopplar du ihop hjärnorna i gruppen
Tidigare har forskningen kring hur människor fattar ekonomiska beslut utgått från ”homo economicus” – att vi är rationella. Men modern forskning visar att det inte riktigt stämmer; vi fattar dagligen ekonomiska beslut som är dåliga för oss, säger Elin Helander.
Uppvaknandet den där sommardagen ledde till att Elin Helander bytte karriär. Hon kände att hon hade en mission: att hjälpa folk till en bättre ekonomi i praktiken. Hon började blogga, föreläsa och skriva på en bok om privatekonomi ur ett beteendeekonomiskt perspektiv – en blandning av ekonomi och beteendevetenskap. Vid sidan om fick hon jobb på fintechföretaget Dreams och grundade Moneymind – ett forskningsinitiativ med syftet att utbilda om en hälsosammare privatekonomi. Detta genom att få folk att ändra sina ekonomiska beteenden i grunden och förstå att hjärnan inte alltid vill vårt bästa. Hennes färska bok Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar (Roos & Tegnér) handlar också om samma ämne.
Läs även: Så får du andra att göra som du vill att de ska göra
Som ekonom är det viktigt att lära sig hur vårt ekonomiska beslutsfattande fungerar, både för att bli medveten om sina egna tankevurpor och för att bättre förstå sina kunder och samarbetspartners. De resonerar inte alltid som man tror att de ska göra.
Kan du ge ett exempel?
– Vi söker inte alltid efter största möjliga vinst eller avkastning i traditionella mått mätt. Folk kan ofta vara mer benägna att investera i något med mindre ekonomisk avkastning, men med större avkastning för exempelvis jordklotet. Det är en massa saker som spelar roll när det kommer till vad människor värderar som viktigt.
När Elin Helander har föreläst för företag om beteendeekonomi har hon märkt att det finns en stor nyfikenhet kring ämnet. Samtidigt konstaterar hon att det knappt ingår i ekonomiutbildningarna och att det inom finansvärlden överlag saknas en förståelse för hur vi människor fungerar när det gäller exempelvis sparande och konsumtion.
Läs även: Grupptryck viktigare än pengar när vi fattar beslut
En läkare som inte förstår människan bakom symptomen är ingen bra patientdoktor. På samma sätt är det problematiskt med en ekonom som bara kan ge sina kunder finansiella råd men inte hjälpa dem att förändra sina ekonomiska beteenden.
Vad tror du om framtiden för beteendeekonomi som forskningsfält?
Beteendeekonomi uppstod på 1950-talet och är därmed en relativt ny vetenskap. Men jag är övertygad om att den bara kommer fortsätta att växa i takt med att uppmärksamheten kring den ökar. I framtiden tror jag absolut att vi kommer att se beteendeekonomi och psykologi som en självklar del av ekonomiutbildningarna.
Tankefällor
Anledningen till att vi drabbas av tankefällor är att hjärnan ibland tar genvägar när den processar information. Det leder till att vi kan fatta icke-optimala beslut. Problemet med tankefällor är att du trillar dit fast du inte tänker på det – men det kan hjälpa att känna till vilka de är.
Exempel på klassiska tankefällor:
- FOMO (Fear of missing out) – vi gör saker som vi egentligen inte vill göra i rädsla för att missa ”nästa grej”. Det kan leda till spretigt fokus eller att vi hoppar på en investering på grund av grupptryck. IT-bubblan är ett exempel.
- Status quo – vi gillar att vandra i välbekanta spår, vilket gör att vi gärna fortsätter som vi alltid har gjort och undviker förändring, trots att det skulle gynna oss själva eller vårt företag.
- Planeringsfällan – vi tenderar att underskatta kostnader för framtida projekt samtidigt som vi överskattar våra intäkter.
- Uppskjutandebeteende – vi skjuter upp saker som inte är lustfyllda eller känns jobbiga – som att betala räkningar eller ringa viktiga samtal – vilket ofta leder till en ökad känsla av olust.
Elin Helander
Ålder: 31 år
Bor: Stockholm.
Yrke: Föreläsare, forskningsansvarig på fintechföretaget Dreams och vd för (samt grundare av) Moneymind – ett forskningsinitiativ som utbildar om en hälsosammare privatekonomi.
Aktuell: Med boken Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar (Roos & Tegnér).
Utbildning: Fil. kand i psykologi och en master i kognitiv neurovetenskap från Amsterdams universitet.
Bakgrund: Har jobbat med forskning inom kognitiv neurovetenskap på Karolinska Institutet.
