Det våras för framtidens valutor
Läs också: Delningsekonomin – Folk gillar att dela med sig
Det har nu gått mer än sju år sedan bitcoin lanserades och fortfarande omgärdas betalningssystemet av många frågetecken. Robin Teigland, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, har länge engagerat sig i utvecklingen av bitcoin och andra kryptovalutor.
Robin Teigland kommer ursprungligen från Nashville, Tennessee, och kom till Sverige 1992 för ett jobb som konsult på McKinseys kontor i Stockholm. Hon och hennes norske make fick sitt första barn två år senare, och hon bestämde sig för att doktorera efter föräldraledigheten. En kollega tipsade henne om Handelshögskolan, som sedan 1996 har varit Robin Teiglands arbetsplats.
Hennes intresse för bitcoin och andra kryptovalutor väcktes genom att ett av hennes fokusområden är virtuella världar och informella nätverk.
– I den virtuella världen Second Life etablerades det som kan kallas en av de första digitala ”real cash economy”-valutorna, Linden-dollar. Den var då unik genom att den gick att växla in i vanliga pengar som euro och dollar, säger Robin Teigland med sin särpräglade brytning som har både amerikanska och norska nyanser.
Okänd uppfinnare bakom bitcoin
I slutet av 2008 presenterade pseudonymen Satoshi Nakamoto tankarna och tekniken bakom bitcoin, och i januari 2009 etablerades nätverket. Vem eller vilka som ligger bakom Nakamoto-pseudonymen är fortfarande höljt i dunkel, men en australiensare hävdade i början av maj 2016 bestämt att det är han.
– Bitcoin är egentligen enbart en applikation av blockkedjetekniken, som även ligger till grund för mängder av andra kryptovalutor. De allra flesta är dock ytterst små, och för närvarande dominerar bitcoin stort med mellan 80 och 85 procent av marknaden.
Etablerad och omstridd valuta
Bitcoin används flitigt i dagens läge; i maj 2016 skedde över 200 000 transaktioner dagligen, med ett totalt transaktionsvärde på mellan en och två miljarder kronor om dagen.
– I Sverige är bitcoin än så länge inte så stort, vilket i första hand beror på att vi har ett stabilt banksystem och ett avancerat betalsystem. Det har man inte på alla håll i världen, som bekant, och en stor del av transaktionerna utgörs för närvarande av att kineser för ut pengar ur Kina, säger Robin Teigland.
Det är med andra ord ett väl etablerat betalningssystem, samtidigt som det ligger utanför traditionella system. Att bitcoin tidigt användes för handel med droger och andra illegala produkter och tjänster har knappast bidragit till att kryptovalutor välkomnas i de finansiella finsalongerna.
– Nya system lockar alltid till sig aktörer med tveksam moral. Titta på internet – där var det porrbranschen som stod för en av de största drivkrafterna i den tidiga utvecklingen. Men jag anser att riskerna för illegal verksamhet är betydligt mindre med bitcoin än med traditionella valutor, eftersom alla transaktioner är registrerade och lagras i ett transparent system, så att de därför kan spåras både framåt och bakåt. Dessutom är många användares identiteter kopplade till deras bitcoin.
Robin Teigland menar att kontanter i så fall är ett större problem, eftersom de inte är spårbara som bitcoin. Hon berättar om en kompis som är bilhandlare i Österrike och säljer Mercedesbilar.
– Det kommer regelbundet in kunder, framför allt från grannländer, och köper bilar i prisklassen 50 000 euro av honom – och de betalar kontant! Sånt får i alla fall mig att undra.
Transparenta transaktioner
Att kryptovalutor är här för att stanna råder det ingen tvekan om, enligt Robin Teigland.
– Det är ett snabbt och smidigt sätt att överföra pengar. Dessutom är det transparent eftersom blockkedjorna är tillgängliga för alla med en internetuppkoppling.
Hur kryptovalutorna kommer att integreras och samverka med traditionella betalningssystem är hon emellertid inte säker på.
– Flera utvecklingsländer försöker koppla sin valuta till bitcoin-blockkedjan, och nu ser vi att många stora finansiella aktörer investerar mycket pengar i blockkedjetekniker som ligger bakom bitcoin och andra kryptovalutor, som till exempel ethereum och ripple. Men det är som ett stort experiment. Man förstår att det finns potential i tekniken, men vi vet ännu inte vad det är. Det är som internet var för ett par decennier sedan.
Mikrobetalningar är något som underlättas väsentligt med kryptovalutor, och blockkedjan lär även vara mycket lämpad för aktiehandel och andra transaktioner där man traditionellt sett behöver en tredje part för att verifiera transaktionerna.
– Jag tror att utvecklingen kommer att gå hand i hand med dels att delningsekonomin sprider sig till allt fler områden och branscher, dels att Internet of Things* blir allt vanligare och öppnar affärsmöjligheter som bygger på många små och snabba transaktioner, säger Robin Teigland.
