Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Dålig arbetsmiljö – en dyr historia

Bristande stöd och ett dåligt socialt klimat på jobbet påverkar dig på jobbet. Nu går det att mäta effekterna på produktionen.

Att dålig arbetsmiljö kan orsaka störningar i produktionen kan verka självklart med medarbetare som till exempel blir sjukskrivna. Men brister i arbetsmiljön påverkar även insatserna hos dem som är kvar i arbete – och det påverkar en hel del. Arbetsmiljöproblem kan leda till att medarbetarna upplever att de förlorar en tredjedel – eller ännu mer – av sin prestationsförmåga på jobbet.

Detta är något som Malin Lohela Karlsson, forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har kommit fram till i sina omfattande studier av hur dyrt det blir för en arbetsgivare med en dålig arbetsmiljö.

Läs mer: Har du roligt på jobbet?

– Arbetsmiljöproblem kan innebära många olika saker. Jag har fokuserat på de ”mjuka” sidorna av arbetsmiljö, det vill säga exempelvis socialt klimat, ledarskap, företagskultur och vilket stöd en medarbetare får från chef och kollegor, säger hon.

Hon började arbeta med de här frågorna för drygt tio år sedan. Då hade hon en färsk ekonomiutbildning från Södertörns högskola bakom sig, och kom ut till en arbetsmarknad som var rätt svår att ta sig in i. Det blev då jobb på högskolan istället för i näringslivet, och ganska snart blev hon fascinerad av det tämligen outforskade området där ekonomi och arbetsmiljö möts.

Läs om: Medarbetarnas välmående 

På den tiden fanns det i stort sett enbart intresse av förhållandet mellan produktionsbortfall och dålig arbetsmiljö från företagshälsovården och HR-avdelningar, konstaterar hon. 

”Jag förstår att det kan vara lätt att missa problemet och effekterna, för utebliven produktion är ju inget som bokförs och redovisas i räkenskaperna. Det blir osynliga kostnader. Men för sju-åtta år sedan började det ske en förändring, och det blev en stigande efterfrågan på kunskap inom området.”

Gradvis började då fler få upp ögonen för hur resultatet påverkas av arbetsmiljön. I samma veva började arbetsmiljöfrågor få en annan plats i organisationen; istället för att vara en ren HR-angelägenhet började många chefer förstå att det är de som bör äga frågorna.

– Då blir HR istället en stödfunktion till chefen. Så fungerar det på många håll i dag, även om det fortfarande finns organisationer som skjuter över alla arbetsmiljöfrågor till HR. Tack och lov blir det en allt mindre andel.

Malin Lohela Karlssons forskning visar alltså att brister i den psykosociala arbetsmiljön har direkta – och mätbara – effekter på produktionen. Hon har också kommit fram till att det finns vissa ”skyddande faktorer” som kan minska konsekvenserna av arbetsmiljöproblem.

– Man kan se det som friskfaktorer. Det kommer alltid att finnas människor som upplever problem på arbetsplatsen, och givetvis bör arbetsgivaren se till att åtgärda problemen. Men några faktorer som vi har upptäckt lindrar effekterna är rättvist ledarskap, bra socialt klimat, tydliga arbetsroller och att medarbetaren har möjlighet att påverka beslut som berör det egna arbetet, exempelvis hur arbetet ska utföras och vilka arbetsuppgifter man ska utföra.

Läs också: Så undviker du konflikter på jobbet

Den som har en bättre upplevelse utifrån de här aspekterna blir alltså mindre påverkad av eventuella problem på arbetsplatsen. Flera av faktorerna har samtidigt en tydligt förebyggande funktion, något som hon studerade i detalj i projektet ”Att mäta effekter av preventiva insatser på arbetsplatser”. 

Läs mer: Om hälsa på jobbet

Projektet genomfördes inom ramen för AFA försäkrings programsatsning inom företagshälsovårdsforskning och resulterade bland annat i en modell för analys och beräkning av den ekonomiska nyttan av förebyggande insatser mot ohälsa och dålig arbetsmiljö. Det kallas för arbetshälsoekonomiskt analysverktyg och är utformat för att fungera för både företagshälsovården och arbetsgivare.

– Det finns med hos de utvalda verktygen hos Suntarbetsliv, ett samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att bidra till friskare arbetsplatser. 

Testa om din arbetsmiljö skapar stress

Så mycket påverkar problemen

Det genomsnittliga produktionsbortfallet för en medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem är så mycket som 30-40 procent, enligt Malin Lohela Karlssons forskning. Det innebär alltså mellan 12 och 16 timmars bortfall i veckan, för varje medarbetare.

Hon har också kommit fram till att en person som upplever arbetsmiljöproblem att det påverkar arbetsprestationen i högre grad än vad hälsoproblem gör. En kombination av arbetsmiljö- och hälsoproblem ger ännu större effekt på prestationen.

Testa Malin Lohela Karlssons verktyg

Här finns fler analysverktyg och mer information

 

Malin Lohela Karlsson

Bor: Bålsta

Familj: Man och två barn

Utbildning: Ekonomie kandidatexamen från Södertörns högskola, Forskarutbildning vid Karolinska Institutet

På fritiden: Umgås med familjen. Renoverar periodvis även hus där vi gör det mesta arbetet själva.

Motto: ”Problem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se