Corona slår hårt mot svensk ekonomi
Det är en mörk bild av Sveriges ekonomi som utmålas i flera aktuella ekonomiska prognoser, som bland annat släppts av Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet och Swedbank.
I Swedbank Economic Outlook förutspås till exempel att arbetslösheten stiger till 10 procent, redan innan sommaren. Orsakerna är främst att hushållen väljer att spara framför att spendera, företagen skjuter upp eller senarelägger sina investeringar och de internationella produktionskedjorna har försvårats.
Är det realistiskt att förvänta sig en djup lågkonjunktur?
– Det enda vi kan vara säkra på är att osäkerheten är mycket stor och att ingen kan veta säkert vad som kommer att ske. Min bedömning är att det inte alls går att utesluta att det kan bli ännu sämre, med en arbetslöshet runt 12 procent. kommenterar Daniel Lind, chefekonom på Akavia.
I första ledet har branscher som hotell och restaurang, handel och kultur drabbats av varsel och uppsägningar men svallvågorna kommer även att märkas i leden av underleverantörer. Många egna företagare, där en hel del konsulter inom de kunskapsintensiva företagstjänsterna, har också drabbats. Volvo sa till exempel upp femtusen konsulter i mars.
– Ett inte obetydligt antal av Akavias medlemmar i den privata sektorn kommer att korttidspermitteras, varslas och i värsta fall förlora sina arbeten. Men historiskt sett har inte våra medlemmar drabbats alls lika hårt som andra grupper i lågkonjunkturer. I spåren av finanskrisen 2008 låg arbetslösheten som högst runt 2,5 procent för Juseks och Civilekonomernas medlemmar.
Daniel Lind betonar det stora värdet av det nya stödet för korttidsarbete (korttidpermittering), med Tyskland som förebild. Det innebär att medarbetare i år tillfälligt kan gå ner i arbetstid, men att lönen är nästan oförändrad eftersom staten betalar en stor del av mellanskillnaden.
En annan viktig krisåtgärd är att det tillfälligt har blivit lättare att kvalificera sig till a-kassan och att inkomsttaket har höjts.
– Som facklig ekonom anser jag att systemet med korttidsarbete är väldigt bra, eftersom det sannolikt kommer att fungera som en krockkudde för många av våra medlemmar som annars hade riskerat att bli arbetslösa. Att det samtidigt blir lättare att kvalificera sig till a-kassan är också rätt åtgärd.
Så fungerar korttidspermittering
Akavias chefekonom är också mycket positiv till att korttidsarbete kan kopplas till kompetensutveckling.
– Det är utmärkt att andemeningen i dessa korttidsavtal är att medarbetarna kan erbjudas kompetensutveckling under den tid de är permitterade. Nu är det viktigt att göra verkstad av den ambitionen. Universitet och högskolor får ju också tillfälligt fler platser, vilket öppnar upp möjligheter för fler att utbilda sig – att använda den pågående krisen till att förkovra sig eller rent av prova något nytt.
En konsekvens av krisens snabba förlopp är att många företag, inte minst de små och medelstora, får svårt med likviditeten och måste försöka överleva genom att öka sin belåning. Detta har regeringen försökt lösa genom att bland annat staten garanterar en betydande andel av de 500 miljarder kronor som Riksbanken kan låna ut till näringslivet till förmånliga villkor. Regeringen har även infört anstånd med skatteinbetalningar och utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfonder.
– Det är så klart omöjligt att hävda att regeringen har infört rätt eller fel åtgärder i helt rätt eller fel omfattning, men jag tycker att regeringens prioriteringar i krisens allra första skede har fokuserat på näringslivets och företagens behov. Det avgörande är att vara lyhörd för vad som funkar och inte samt att anpassa politiken därefter. Den relativa borgfred som ändå råder i politiken för tillfället är en styrka i den fortsatta krishanteringen.
Så kan du som chef välja att hantera krisen
Akavias medlemmar inom den offentliga sektorn möter många gånger en annan verklighet, med ändrade arbetsuppgifter och ökad arbetsbelastning, på grund av krisen. Här har regeringen skjutit till ytterligare pengar till kommuner och regioner för att klara välfärden samt en del resurser till de statliga myndigheterna.
– Medarbetare på myndigheter, i kommuner och regioner gör på många håll enorma insatser i dagsläget. Här behöver vi på Akavia hålla två tankar i huvudet, dels näringslivets snabba och djupa konjunkturnedgång och dels de förändrade förutsättningarna i arbetet för många av våra medlemmar i offentlig sektor. Krisens logik är att den offentliga sektorns långsiktiga finansiering och de offentliganställdas förutsättningar i arbetet hamnar mer i fokus i ett senare skede.
Offentliga sektorn har ett rekryteringsbehov
Alla finanspolitiska åtgärder kostar pengar, vad händer med statsskulden, som enligt Konjunkturinstitutet kommer att öka från 36 till 40 procent av BNP?
– Det är möjligt att regeringens allra senaste åtgärder har gjort KI:s prognos över statsskulden överspelad, men det centrala är att Sveriges statsskuld är låg i ett internationellt perspektiv och utifrån vår egen historia. Vi har därför möjligheter att växla upp de finanspolitiska åtgärderna ytterligare, om det skulle behövas. Svårigheten ligger i att avgöra hur mycket som ska göras nu och hur mycket som ska göras senare.
Sverige är ju dessutom ett litet land i en global kontext. Svensk exportindustri kommer inte att återhämta sig förrän pandemins dämpas i omvärlden och förtroendet för framtiden återkommer.
”I det läge som vi nu befinner oss, med Brexit, Trumps isolationism, handelskonflikter, Kinas och Rysslands geopolitiska maktambitioner, hade det varit positivt med ett bättre samtalsklimat mellan världens makthavare.”
Den stora frågan är ju hur världen ska fungera post-corona. Under 1990-talet och fram till finanskrisen 2008 intensifierades globaliseringen och beroendet mellan länder och branscher ökade snabbt. Kina blev världens fabrik. Efter finanskrisen nyanserades vinsterna av den här utvecklingen.
– Coronakrisen kommer sannolikt nyansera bilden ytterligare. Det beror på att de fördelar som är förknippade med outsourcing och offshoring inte är lika stora längre och att nackdelarna har underskattats, inte minst kopplat till den sårbarhet som kännetecknar de globala värdekedjorna. Hur detta kommer att utvecklas på några års sikt vet så klart ingen men det blir spännande att följa.
Så för att summera, det ekonomiska läget är mycket osäkert, Sverige och stora delar av världen är på väg in i en djup lågkonjunktur. Akavias chefekonom vill ändå se krisen ur ett konstruktivt perspektiv.
– Inga reformer kan göra att vi som land inte påverkas av pandemin. Men Sverige har bättre ekonomiska förutsättningar än många andra länder att begränsa skadeverkningarna på ekonomi och samhälle. Systemet med korttidspermittering är också en fördel för Sverige eftersom många kommer att kunna behålla sina jobb, samtidigt som hushållsekonomin klaras av. De medlemmar som blir korttidspermitterade bör ta upp möjligheten till kompetensutveckling med sina arbetsgivare, konstaterar Daniel Lind.
Annons:
