Blockkedjor kan reformera fondhandeln
Delar av fondmarknaden skulle kunna göras mer effektiv med blockkedjornas hjälp. Tekniken kan rent av revolutionera finansmarknaden och framför allt den svenska fondmarknaden. Det bäddar för kostnadsbesparingar för fondadministration och orderhantering.
– Vi har i vår studie utforskat möjligheterna att implementera blockkedjeteknologi på den svenska infrastrukturen för fondhandel och vi har tittat på vad följderna av det kan tänkas bli, säger Shun Huang.
De konstaterar i studien att det finns en möjlighet att göra marknaden mer effektiv genom att rationalisera bort mellanliggande steg med hjälp av den nya teknologin. Det skulle medföra lägre transaktionskostnader, färre risker och färre mellanhänder.
– Det skulle göra det billigare, samtidigt som man behåller eller rent av ökar tilltron till att informationsflödet är korrekt.
Läs också: Bitcoinprofessorn – Det våras för framtidens valutor
Främst är det bankerna som skulle beröras av att använda sig av blockkedjor, men kanske skulle besparingarna i förlängningen också spilla över på privatinvesterare.
I studien har de tittat på vilka användningsområden det finns för blockkedjeteknologin. De ser det främsta användningsområdet inom marknader där det saknas tillit mellan aktörerna.
– Mer specifikt så behöver man i dag, via extra led, dubbelkolla och säkra visst informationsflöde. Det betyder extra kostnader och transaktionstid som i vissa fall kan lösas helt eller delvis med blockkedjeteknologi. Ökad tilltro och säkerhet kan också skapa en höge grad av automatisering, säger Jacob Carlsson.
Läs också: Fondförvaltare med hållbarhet i sikte
Anledning till eftertanke
Många har varit entusiastiska till blockkedjetekniken på senare tid. För tredje året i rad planeras den gigantiska internationella tekniksammankomsten Consensus i New York i maj i år. Sammankomsten fokuserar på blockkedjetekniken och har tidigare år besökts av euforiska gäster. Men de båda KTH-studenterna menar att det är viktigt att förstå att blockkedjetekniken har både baksidor och begränsningar. Exempelvis så är det i dagsläget praktiskt svårt att genomföra blockkedjetransaktioner på en större marknad med den hastighet av millisekunder vissa marknader i dag rör sig på.
Det kan påverka exempelvis robothandeln som av vissa uppskattas stå för närmare hälften av de totala finansvolymerna på världens fond- och aktiemarknader.
Shun Huang tar ett annat exempel:
– Om en kritisk massa av deltagarna hos en helt decentraliserad blockkedja kommer överens om att ändra spelreglerna så kan kedjan splittras. För att motverka detta behövs en centraliserad aktör som sätter reglerna, men det innebär att deltagarna måste lita på just den aktören – vilket i sig tar bort fördelarna med teknologin. De flesta blockkedjeprojekt inom finansvärlden i dag är centraliserade eller semi-decentraliserade, till skillnad från exempelvis bitcoin som är en helt decentraliserad blockkedja.
Säkrare mot bedrägerier
Vid flera tillfällen har det rapporterats om att stora summor av exempelvis kryptovalutan bitcoin försvunnit, trots att den ska vara omöjlig att svindla bort. Hur ser risken för bedrägerier ut?
– De bedrägerier som skett har varit orsakade av säkerhetsbrister och inte relaterade till teknologin i sig. Blockkedjor är säkrare därför att de är oförändringsbara, säger Jacob Carlsson. Han menar att man kan likna blockkedjor vid ett korthus.
– Varje ”kort”, eller bit av information, som man lägger på bär upp de efterföljande korten. Om du försöker ändra eller ta bort ett kort, eller tidigare inlagd information, så trillar huset ihop och manipuleringsförsöket upptäcks, säger han.
Läs också: Fyra trender för framtiden
Den stora utmaningen för framtiden tror de båda är att få användarna att vinna över teknikskräcken. Inte förrän någon hittar ett enkelt sätt att använda tekniken på, och kan visa upp det på ett enkelt och tryggt sätt, kommer blockkedjor att accepteras av en bredare massa, tror de.
– Införandet av ny finansiell infrastruktur sker väldigt långsamt. Många av de system som används i dag utvecklades före millennieskiftet. Att utveckla nya finansiella system kostar i många fall flera hundra miljoner kronor och tar flera år. Det tillsammans med en inneboende konservatism inom en riskmedveten bransch betyder att vi tyvärr inte kommer se en större internationell marknadsplattform driven av blockkedjeteknologi det kommande decenniet, spår Shun Huang.
Jacob Carlsson, 25
Bor: Solna, men är från Borås.
Familj: Tre systrar.
Utbildning: Avklarad Ekonomie kandidat, Business & Economics från Handelshögskolan i Stockholm, pågående masterutbildning i Accounting & Financial Management. Tre års studier på Kungliga Tekniska Högskolan, civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi, datateknik och kommunikation.
Shun Huang, 22
Shun Huang är för tillfället utbytesstudent på Shanghai Jiao Tong University i Kina. Annars fjärde året på KTH, industriell ekonomi med inriktning inom datalogi.
Tekniken: Så fungerar blockkedjorna
1) Varje bit av information, eller varje block i en blockkedja, tar med sig
information från blocket före. Den informationen
har komprimerats till en unik sträng av data.
2) Om någon försöker ändra ett tidigare block i kedjan så kommer denna sträng att ändras. Det betyder att strängen innan den också måste ändras, liksom samtliga strängar före dem.
3) Ska en enda historisk sträng ändras någonstans i kedjan så måste alltså samtliga block ändras och samtliga användare godkänna ändringen.
4) Det blir som en slags gemensam loggbok. Genom att använda krypteringsnycklar kan man också vara säker på identiteten hos dem som deltar i blockkedjan.
! Andra områden som varit föremål för blockkedjetekniken är spårningssystem inom transport och SCM (materialflödet genom ett företag). Honduras har tittat på möjligheterna att förvara landägarbevis genom ett blockkedjebaserat system.
