Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Skandal: Pudel eller syndabock – vad är bäst?

Hur kan man agera när skandalen är ett faktum och drevet går? Civilekonomerna Klas Morin och Kristoffer Åström har tittat på hur ett antal stora svenska bolag pudlat – eller skyllt ifrån sig.

Företagsskandaler tenderar att få stor uppmärksamhet i massmedia och sätter stor press på den organisation som ska försöka förklara vad som egentligen hänt, och därmed också återupprätta förtroendet från aktieägare, medlemmar och investerare. Så hur kan företaget agera när skandalen är ett faktum?

Klas Morin och Kristoffer Åström.

– Ett vanligt sätt att förklara en skandal är att lägga fakta på bordet i årsredovisningen. Där är det vanligaste att man väljer att medge att företaget har felat, det är också vanligt att man försöker byta fokus från skandalen, säger Kristoffer Åström.

Läs också: När moralen krockar med vardagen

Bland de företag som analyserats finns bland andra ABB, Skandia, Telia Sonera och HQ som samtliga bett om ursäkt. Därtill har de använt sig av fler olika defensiva eller offensiva grepp.

– Det är få företag som lägger locket på. Hos företag som har aktieägare eller andra investerande intressenter så har vi inte hittat mörkläggning i något fall. Därmed inte sagt att det inte förkommer, men så vitt vi sett är det mycket ovanligt, säger Klas Morin.

Läs också: Internrevisorns egna ord om Macchiarini-skandalen

Olika sätt att jobba med krishantering:

! Be om ursäkt, men förändra inget. Att erkänna ett begånget fel, och säga att det inte ska upprepas eller att tillsätta en utredning för att gå till botten med vad som har hänt är vanliga sätt att få exempelvis aktieägarna att uppfatta att företaget ändrat sig. Däremot innebär det ingen konkret förändring av det faktiska beteendet.

! Skifta fokus. Fokusskiftet ger också en tydlig koppling till att företaget erkänner det inträffade. Samtidigt kan man peka på det goda resultatet företaget gjort, att man sett endast till kundnyttan eller att man haft fokus på andra saker och därför missat det som inträffat. Det innebär att man försöker vända något negativt till något positivt.

! Gör utåtriktade förändringar i företaget. Att göra förändringar är tydliga signaler om att det som skett tas på allvar. Det är vanligt att man förändrar något
och inför en ny policy, till exempel en ny antikorruptions- eller representationspolicy.

! Utse en syndabock. Att utse syndabockar är också mycket vanligt, det innebär ofta att man gör personalförändringar där exempelvis styrelsen får sparken eller den som ”orsakat” skandalen får gå. Detta ger sammantaget en tydlig signal om att det skett förändringar och kan tolkas utåt sett som att det inträffade inte ska upprepas.

! Rättfärdigande eller fördunkling. Att manipulera intressenternas uppfattning av företaget genom att avleda uppmärksamheten från ett problematiskt område
till andra, mer gynnsamma, områden, som att hänvisa till känsloladdade symboler är inte heller helt ovanligt. Det är exempelvis lättare att försvara ett dåligt resultat om man kan skylla på externa faktorer, som global ekonomisk kris.

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se