Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Orden som avslöjar betyget

Att skriva tjänstgöringsbetyg är en konst som alla chefer måste behärska. Ett enda uteslutet ord och det kan tolkas som om den anställde misslyckats med sina arbetsuppgifter.

De allra flesta har rätt att få ett tjänstgöringsbetyg när de slutar – utan att ligga på, egentligen utan att ens behöva fråga. Och betyget måste plitas ihop snabbt inom en vecka. Det står i kollektivavtalet. Dessutom får det inte vara negativt, det är en överenskommelse arbetsgivare emellan. Skriver du att någon är en klantskalle riskerar du att hamna i Arbetsdomstolen. Det finns dem som blivit fällda. Stora företag har ofta mallar men att få till formuleringarna kan vara nog så svårt ändå. Nyanserna är små men tydliga om man vet hur betygen ska tolkas. Många gånger handlar det mer om vad som inte står. Georg Uggelberg, personaladministratör med erfarenhet från verkstadsindustrin, har skrivit boken »Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg«.

– Allt som utelämnas är definitivt på minussidan. Skriver du ingenting, bara att vederbörande slutar på egen begäran, punkt, så förstår den som läser att personen inte lyckats i jobbet och att chefen är glad att bli av med honom eller henne, menar Georg Uggelberg.

En vanlig omskrivning är annars att önska personen lycka till i sin nästa tjänst. Det är ett sätt att slippa rekommendera. Står det bara »våra rekommendationer« är också det ett underbetyg. »Våra bästa rekommendationer« är ett
medelbetyg medan »våra allra bästa rekommendationer« är ett mycket gott betyg. Georg Uggelberg har lånat skalorna från storföretag som Ericsson och Astra Zeneca.
– De kallas verbala skalor och kan översättas i fem steg. »Till full belåtenhet« är till exempel inom den kommunala sektorn
ett medelbetyg som betyder en genomsnittligt utförd arbetsprestation. I storföretagens femgradiga skala är det något under
medel, förklarar Georg Uggelberg.
Vitsorden är visserligen viktiga men själva intyget, vad den anställde haft för arbetsuppgifter är det som väger tyngst.
– Man ska lägga ner stor omsorg på att beskriva arbetsuppgifterna.
Då kommer du också ifrån ångesten att på slutet behöva tala om att den anställde kanske inte utfört jobbet med något lysande resultat, säger Georg Uggelberg.
Det är inte fel att be den som ska sluta att själv skriva ner vad han eller hon tycker ska stå med. Kanske har hon avancerat och fått ökade befogenheter, kanske ska han byta bransch och vill ha med något specifikt. Om den anställde haft flera chefer ska det helst finnas redan skrivna omdömen som vävs in i betyget. På frågan varför Georg Uggelberg  skrev boken svarar han:
– Den behövs. Jag har anställt så mycket folk och sett så mycket klantigheter och så många luddiga betyg att jag fått sortera bort en hel drös för att jag inte fattar vad som står.

Läs även: Karriartipset: Anställningsintyget – finns det en hemlig kod?

Fakta

Så tolkar du ett tjänstgöringsbetyg
Femgradiga skalor kan se ut så här. Det fungerar ungefär som det relativa
betygsystemet i skolan där 1 är det lägsta betyget och 5 det högsta.

Vitsord om hur man utfört
uppgifter av olika slag
Normalfördelning Sammanfattande vitsord
Till vår belåtenhet 5% Lämna henne våra rekommendationer
Till vår fulla belåtenhet

20%

 

Lämna henne våra bästa
rekommendationer

Med gott resultat 50% Med nöje lämna henne våra
bästa rekommendationer
Med mycket gott resultat 20% Lämna henne våra allra
bästa rekommendationer
Med utomordentligt gott resultat 5%

Med nöje lämna henne våra allra bästa rekommendationer

Skalan kan uppfattas som åldersstigen. God, Mycket god och Utmärkt kan användas i stället.
Om personliga egenskaper är »Bra« lika med icke fullt tillräcklig, »Mycket bra« en normalprestation och »Synnerligen bra« ett överbetyg.

Källa: Att skriva och tolka tjänstgöringsintyg (Talentum HR)


Mer på civilekonomen.se