Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

De osynliga kollegorna mitt i bland oss

Reportage. De flesta missbrukarna finns i vår direkta närhet, bland kollegorna i lunchrummet på jobbet. Ändå har många företag svårt att konfrontera anställda som luktar sprit eller fastnat i drogberoende. Men det finns undantag. Civilekonomen granskar ett problem som är större än du anar.

 I förrgår 10:59

Martin Sjöberg: "Din nattsvartaste mardröm"

Reportage. Många vill rita in sig i bilden av en ung, snygg, högpresterande man i oklanderliga kläder på ett toppjobb i Bryssel.

 I förrgår 11:18

Hjälp – jag jämförs med den gamla chefen

Coachen. Jag efterträdde för en tid sedan en chef som hade tjänsten lång tid och var mycket omtyckt. De anställda har svårt att acceptera skiftet och tycker att allt var bättre med hen. Hur bör jag som chef agera för att underlätta omställningen till en ny chef? Patrick Grimlund ger kloka råd i frågan.

 4 februari

Ett steg uppåt – vad blir min nya lön?

Lönefrågan. Jag arbetar som marknadsassistent i dag och har sökt jobb externt som marknadskoordinator. Inte helt säker på vad som kan krävas i den nya befattningen eller vad som är rimligt löneanspråk. Jag tog examen 2012 och har i dag 28 000 i lön och övertidsersättning. Löneexpert Sören Lundgren vet vad din nya lön bör vara.

 3 februari

Övertid – nej tack!

Karriärtipset. Du vill göra karriär men inte kompromissa när det gäller tid för familj och fritid. Karriärcoach Viveka Andersson tipsar om hur du väljer rätt arbetsgivare och hur du undviker övertidsfällan.

 27 januari

Forska – frihet med stora krav

Agenda. Är du trött på karriärhetsen och att aldrig ha tid över till familj och vänner? När Ebba Laurin blev förälder valde hon bort chefsjobben och började doktorera på Handelshögskolan i Stockholm. Här berättar hon vad du vinner och förlorar när du lämnar näringslivet för forskningen.

 1 februari

Årets första nummer av Civilekonomen ute nu!

I dagarna skickas nya numret av Civilekonomen ut till medlemmar i Civilekonomerna. Läs mer om innehållet.

 27 januari

Bra ledarskap och gott rykte lockar rätt talanger

Agenda. Bra ledarskap väger tyngst när ekonomer ska ta första klivet ut på arbetsmarknaden. – Arbetsgivare som inte lever upp till det hamnar hopplöst efter i jakten på talangerna, enligt Camilla Bark, som är expert inom employer branding.

 11 januari

Lär dig ändra på chefen!

Verktyg. Vad ska du göra när din chef är svår att jobba med? Pia Vingestråhle, coach och ledarskapskonsult, berättar i sin nya bok om hur du kan förbättra din jobbsituation.

 20 december 2015

Så hittar du ditt ledarskap!

Verktyg. Att vara ny i rollen som chef och samtidigt vara ledare kan vara en svår ekvation. För att lyckas behöver du både en inre kompass och ett tydligt uppdrag. Det menar Lotta Fogel, utbildare och coach i chef- och ledarskap.

 17 december 2015

Sjukskrivningarna ökar bland landets ekonomer

Agenda. Högutbildade ekonomer hör till de yrkesgrupper vars sjukskrivningstal ökar mest i Sverige. Företagsekonomer, bokförings- och redovisningsassistenter ligger i topp sett till procentuell ökning av sjukskrivningstalen. Det visar statistik från Försäkringskassan.

 10 december 2015

Vad är rätt lön för en KAM?

Lönefrågan. Lönerna för en Key Account Manager, KAM, varierar. Vad är en rimlig lön att begära då du söker nytt jobb? Löneexpert Sören Lundgren guidar rätt.

 9 december 2015

Hur agera när ledningens mål är onåbara?

Coachen. Ledningen som du rapporterar till har satt upp orealistiska mål. Chefscoach Patrick Grimlund tipsar hur du ska agera.

 9 december 2015

”
Jag har 
alltid sett 
mig själv 
som en 
outsider”

Mötet. Som prestigelös outsider går Michael Wolf mot strömmen och får mycket uträttat. Under sina sju år som vd har Swedbank lämnat konkursens rand och förvandlats till en av Sveriges största, mest solida och lönsamma banker. Här berättar han om sin svåra balansgång som ledare, civilekonomers framtid på banken och kritiken mot toppchefers fastighetsaffärer.

 8 december 2015

Så klarar du personlighets-testet!

Karriärtipset. Hur viktiga är personlighetstester vid rekryteringar och vad ska kandidaten tänka på? Karriärcoach Viveka Andersson vet.

 7 december 2015

Våra experter

Coachen

Patrick Grimlund

Hur agera när ledningens mål är onåbara?

 9 december 2015

Kaxig kollega – hur ska chefen agera?

 12 november 2015
Visa alla

Lönefrågan

Sören Lundgren

Vad är rätt lön för en KAM?

 9 december 2015

Här tjänar du bäst!

 18 november 2015
Visa alla

Karriärtipset

Viveka Andersson

Övertid – nej tack!

 27 januari

Så klarar du personlighets-testet!

 7 december 2015

En nyckel till första jobbet?

 12 november 2015
Visa alla