Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

Högre medellön för civilekonomer

Aktuellt. Nu är den nya lönestatistiken för ekonomer klar. Snittlönen för förbundets medlemmar har gått upp ytterligare från 2015, liksom den rekommenderade ingångslönen. Det kan konstateras när lönesök för Civilekonomernas medlemmar nu är klart.

 Igår 8:08

Ny master i digital handel till Borås

Aktuellt. En stor del av den växande e-handeln sker från Boråsregionen. Det är därför ingen slump att det är just högskolan i Borås som i höst startar ett masterprogram för management i digital handel.

 20 januari

Drivet bottnar i uppväxten

Mötet. Negin Azimi betraktas som en supertalang inom näringslivet och är världens yngsta TEDx-arrangör. Hennes driv bottnar i uppväxten och mammans utanförskap. Nu siktar hon mot Handelshögskolan – sedan vill hon förändra världen.

 19 januari

Grupptrycket avgör våra beslut

Aktuellt. Det är grupptrycket, inte ekonomiska faktorer, som har den största påverkan kring de beslut vi tar. Det menar Per Kristensson, professor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.

 19 januari

Tips inför första anställningen

Medlemsfrågan. Stäm av om arbetsgivaren har kollektivavtal. Utan kollektivavtal är checklistan med punkter att förhandla om längre vid en anställning, konstaterar ombudsman Caroline Lindeberg.

 18 januari

Kändisarnas bästa studentminnen

Aktuellt. Många civilekonomer har haft framgångsrika karriärer efter avslutad utbildning. Magdalena Andersson, David Batra och sex andra välkända civilekonomer berättar om sina bästa minnen från studietiden.

 17 januari

”Ekonomstudenter borde plugga IT”

Agenda. Studenten och entreprenören Carolin Solskär tycker att fler ekonomstudenter borde plugga IT. Man måste inte kunna programmera själv, men man måste förstå programmering för att kunna vara innovativ, menar hon.

 17 januari

Civilekonomen – studentspecial!

Hur skriver man ett cv? Vad ska du begära i ingångslön? Hur kan studietiden ge en extra knuff för karriären? Och hur kan du finansiera en start-up? Civilekonomens studentspecial ger svaret på alla de här frågorna – och några till.

 16 januari

Flydde kriget – startat ny karriär

Aktuellt. Reema Orfaly flydde från kriget i Syrien 2014. I dag stortrivs hon på sitt jobb på en svensk redovisningsbyrå. I framtiden siktar hon på att bli ekonomichef.

 13 januari

Här är de hetaste cv-trenderna

Aktuellt. Ditt cv har aldrig varit viktigare. Med snyggare formgivning, en lockande sammanfattning och länk till din Linkedin-profil är det nu cv:t, inte det personliga brevet, som ska fånga rekryterarnas uppmärksamhet.

 10 januari

Svenska Mässan satsar på ekonomer

Aktuellt. Ekonomibranschen får en helt ny mässa. Ekonomi Expo har premiär på Svenska Mässan i Göteborg i november. Det är en av få mässor för yrkesverksamma ekonomer. Däremot finns det massor av mässor ämnade för ekonomstudenter. Vi har listat dem.

 12 januari

Han skrev den bästa avhandlingen

Aktuellt. ”Som forskare blir man glad över att lyckas väcka nya tankar, insikter och skapa engagemang”, säger Carl Henning Christner, som belönats med Oskar Sillén-priset för sin doktorsavhandling i företagsekonomi.

 12 januari

Brist på lärare hotar ekonomutbildningen

Aktuellt. Kampen att få tag på lärare inom ekonomiämnen till svenska universitet och högskolor är hård. Det tuffa klimatet för de som undervisar gör att studenterna riskerar att snart sitta inför tomma lärarstolar.

 8 januari

Oväntat få oroliga för digitaliseringen

Aktuellt. Flera hundratusentals jobb har redan automatiserats bort. Och fler kommer att försvinna, däribland många redovisningsjobb, säger nationalekonomen Stefan Fölster. Men svenskarna är trots detta inte särskilt oroliga för sina egna arbeten, visar en ny undersökning.

 5 januari

Könsskillnader i val av vidareutbildning

Aktuellt. Besöksstatistik från Utbildning.se visar att fler kvinnor än män satsar på kompetensutveckling inom ekonomiområdet. Samtidigt visar annan statistik att fler kvinnor än män utbildar sig till ekonomer på högskolenivå och att det snart också är fler yrkesverksamma ekonomer av kvinnligt kön.

 4 januari

Våra experter

Medlemsfrågan

Ombudsman

Tips inför första anställningen

 18 januari

Vad gäller för förskottssemester?

 20 december 2016

Föräldralediga får inte missgynnas

 18 november 2016
Visa alla

Karriärtipset

Viveka Andersson

Hur utvecklas utan att byta arbete?

 23 december 2016

Så tänker du med personliga brevet

 28 november 2016

Lyft fram det som är viktigt

 24 oktober 2016
Visa alla

Lönefrågan

Sören Lundgren

Har jag haft dålig löneutveckling?

 15 december 2016

Skillnaden kan vara övertidsersättning

 14 november 2016

Hur stor ska provisionen vara?

 6 oktober 2016
Visa alla