Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

Ett nytt nummer av Civilekonomen är ute nu!

I dagarna skickas nya Civilekonomen ut till medlemmar i Civilekonomerna.

 24 februari

Så lyckas du som entreprenör

Det finns några faktorer som framgångsrika entreprenörer har gemensamt. Pauline Grindvall, författare till nya boken ”101 unga entreprenörer – drömmar och drivkrafter hos framtidens företagsledare”, avslöjar vilka.

 11 februari

Att hoppa får Sofie att leva i nuet

Min Passion. Är du sugen på att ta ett flyg upp till 4 000 meters höjd, öppna dörren, och hoppa ut? Sofie Sagfossen älskar det. Hittills har hon gjort det 1 200 gånger.

 5 februari

Robot med höga ambitioner

Agenda. Automatisering av tjänstejobben kan bli nästa stora skifte på arbetsmarknaden. Roboten Amelia som förstår både tal– och skriftspråk ger en försmak om framtiden – även för ekonomjobben. Foto: pressbild.

 10 februari

Hallå där Jan Lidström, hur ser lönerna ut inom kommun- och landsting?

Lönefrågan. Att få göra samhällsnytta kan locka civilekonomer att arbeta inom kommun- och landsting. Men hur lockande är lönerna? Förbundets Jan Lidström vet.

 16 december 2014

Chefer, sluta linda in!

Verktyg. Usla betyg för chefer i medarbetar­enkäter beror ofta på chefernas oförmåga att vara tydliga. Ledarskapsexperten och författaren Malin Trossing tipsar om hur man slipper att hamna i otydlighetsfällan.

 3 februari

Storbankernas nya utmanare

Reportage. Att ta hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och sociala frågor blir allt viktigare inom finansbranschen. Nischbanker som bygger hela sin verksamhet på hållbarhet är på frammarsch. Ett exempel är nederländska Triodos Bank som vuxit med 20 procent per år och siktar på att bli en europeisk spelare. De traditionella storbankerna svarar med att det räcker att integrera hållbarhet i vardagsarbetet. Men håller det? Foto: Andres Liljeheden

 16 februari

Hallå där Jan Lidström, hur betalar sig chefsjobbet?

Lönefrågan. Vd, högre chef, mellanchef eller enhetschef – befattningsnivåerna för chefer varierar. Men hur skiljer sig lönerna? Förbundets löneexpert Jan Lidström vet. Foto: Andreas Dybeck

 11 februari

Från deckare till chefer

Agenda. Hon är ekonomen som sadlade om och började skriva skönlitterärt. Framgången lät inte vänta på sig – deckarna om Sandhamn har sålts i miljoner exemplar världen över. I dag är Viveca Sten även föreläsare och lär chefer om sambandet mellan ledarskap och författarskap. Foto: Henric Lindsten

 9 februari

Fritid – kinesernas nya favoritvaluta

Krönika. ”Förr fick man tvinga sina kines­iska anställda att ta ut semestern, men numera haglar ansökningarna” Fredrik Hähnel skriver om det växande kinesiska intresset för att utnyttja fritiden till mer än att titta på teve. Foto: Hugo Hu.

 6 februari

Så många tog civilekonomexamen

Totalt tog 1179 personer civilekonomexamen under läsåret 2013/14. Det framgår av en färsk analys från Universitetskanslersämbetet.

 4 februari

Hjälp! Mina medarbetare är inte vana vid att ha en chef

Coachen. Jag blev för en tid sedan chef för en verksamhet med ett tiotal medarbetare som tidigare varit vana vid att göra lite som de velat. Som ny chef vill jag naturligtvis ändra på det, men vet inte riktigt var jag ska börja. Har du något tips? Illustration: Istockphoto (personer på bilden har har ingen koppling till artikelns innehåll)

 2 februari

Fånga chefens uppmärksamhet

Verktyg. Dags att ta steget ut ur kollegornas skugga och visa vem du är? Barbro Lennéer Axelson, universitetslektor i psykologi vid Göte­borgs universitet och författare, tipsar om hur du bäst framhäver dig själv – och vad du bör undvika att säga och göra.

 30 januari

Får man arbetsvägra?

Medlemsfrågan. ”Jag har fått nya arbetsuppgifter som är långt under min nivå och vad jag anställts för. Måste jag utföra dem?” Johnny Cvetkovski, ombudsman på Civilekonomerna, svarar.

 29 januari

Nytt nummer av Civilekonomen ute!

I dagarna skickas nya omgjorda Civilekonomen ut till medlemmar i Civilekonomerna.

 27 januari

Våra experter

Coachen

Patrick Grimlund

Vågar jag byta bort tryggheten?

 18 december 2014

Ställer jag för höga krav på kollegorna?

 7 november 2014
Visa alla

Medlemsfrågan

Johnny Cvetkovski

Får man arbetsvägra?

 29 januari

Krav på intyg

 18 december 2014

Vad gäller vid flytt?

 26 november 2014
Visa alla