Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

Varning för nitlott!

Karriärtipset. Att byta jobb är för många ett glädjeämne. Men det gäller att se upp för problemarbetsplatser. Viveka Andersson, rekryterare och karriärcoach på Newstart ger råd. Illustration: Istockphoto

 I förrgår 8:25

Recept för högre lön

Agenda. Är du kvinna och civilekonom? Då är risken stor att du tjänar mindre än din manliga kollega. Men du kan ändra på det. Lise Iderström, ombudsman på förbundet berättar hur.

 16 november

Unga vill inte ha en chef som bossar

Agenda. Med en ny syn på arbete och ledarskap utmanar generation Y de rådande normerna i arbetslivet. Det visar en rapport från Hays. Men de unga svenska arbetstagarnas krav kan också bli deras fall – i dag finns ett startfält med unga globala talanger som slåss om samma jobb. Illustration: Istockphoto

 16 november

Hej då, tidspress!

Verktyg. Tidsbrist och en ständig känsla av att inte hinna med kan skapa både frustration och ohälsa. Helt i onödan, menar arbetsplatsutvecklaren Bosse Angelöw. För Civilekonomen berättar han om verktygen som hjälper dig att få mer gjort på kortare tid. Foto: Linda Lindström

 17 november

Är du en vinnare eller förlorare?

Krönika. Catharina Sjögren om att marknadsföra sig rätt. "Jag såg i ögonen på den presumtiva arbetsgivaren hur röda varningslampor började blinka” Foto: Nina Grabavac

 14 november

Så blir du en vinnare på nätverksträffen

Agenda. Hur beter man sig för att krama ut det mesta ur sitt nätverk, utan att bli för påträngande? Hélène Hernmarck Olsson, grundare av Eyemeetings, en eventfirma för mötesplatser och nätverk, ger sina bästa tips. Foto: Daniel Lindberg

 12 november

Vägen till toppen

Reportage. Med namn som bästsäljarförfattaren Thomas Piketty har ekonomiforskningen plötsligt fått stjärnstatus. Men att slå igenom är tufft, särskilt om du är forskare med bas i Sverige, visar Civilekonomens granskning. Följ med på en resa till forskareliten där framgång bygger på långt mer än bara djupdykning. Illustration: Istockphoto

 7 november

En annorlunda affärsidé

Agenda. Civilekonomen Karina Johansson kom i kontakt med socialt företagande av en slump – och fastnade. Nu försöker hon få fler att nappa på affärsidén genom ett EU-projekt. "Sociala företag är en fantastisk företagsform: det demokratiska synsättet, att återinvestera vinsterna och att skapa någonting tillsammans", säger hon.

 10 november

Ställer jag för höga krav på kollegorna?

Coachen. Jag är chef med personalansvar och med höga krav på mina medarbetare. Samtidigt vill jag måna om en god arbetsmiljö. Hur vet jag att mina krav inte är för högt ställda? Att fråga kanske inte resulterar i ett ärligt svar? Karriärcoach Patrick Grimlund ger råd. Illustration: Istockphoto

 7 november

Ekonomichef blir redovisningschef – vad är rätt lön?

Lönefrågan. Företaget där jag är anställd har köpts upp av ett större bolag. Jag var ekonomichef och övergår till att bli redovisningschef. Ska snart ha lönesamtal med min nya chef. Hur påverkas min lön av förändringen? Illustration: Istockphoto

 6 november

Civilekonomen nr.9 ute nu!

I dagarna skickas nya numret av Civilekonomen ut till medlemmar i Civilekonomerna.

 4 november

Förtrollad av cirkus

Min Passion. I våras fick Anette Isaksson jobb som projektledare på Cirkus Scott. Under sommaren har hon turnerat runt på 17 svenska orter. – För mig är det här ett drömjobb. Ända sedan jag var liten har jag fascinerats av mystiken kring cirkus, säger hon.

 3 november

Fem myter om Google

Krönika. Michael Wahlgren, sökmotorexpert, om att hamna högst upp. "Har du en sajt med många besökare – grattis! Men tyvärr är Google likgiltigt inför detta."

 30 oktober

Söka jobb: När det var länge sen

Karriärtipset. Var det många år sedan du sökte jobb? Då kan det vara läge att upp­datera kunskaperna om vad en ansökan bör innehålla. Viveka Andersson bjuder på en snabbkurs.

 24 oktober

Hallå Jan Lidström, hur ser lönerna ut för ekonomer inom industrin?

Lönefrågan. Tjänsteföretagens expansion till trots har industrin förblivit en stor arbetsgivare för ekonomer. Men lönar det sig ekonomiskt att arbeta inom industrin? Förbundets löneexpert Jan Lidström vet.

 17 oktober

Våra experter

Karriärtipset

Viveka Andersson

Varning för nitlott!

 I förrgår 8:25

Söka jobb: När det var länge sen

 24 oktober

Måste jag vara med på Linkedin?

 26 september
Visa alla

Coachen

Patrick Grimlund

Hjälp, jag jobbar för mycket!

 27 oktober

Vågar jag kritisera ägarfamiljen?

 1 oktober
Visa alla