Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

Fyra tips för att jobba smartare

Agenda. Arbetslivet blir alltmer splittrat och många upplever hur dagarna fylls av att ”släcka bränder.” David Stiernholm, expert på att skapa struktur, lär dig hur du kan äga din egen planering – så att du får överblick över vardagen och rätt saker gjorda.

 Igår 10:20

Fyra tips för att mäta dolda tillgångar

Verktyg. Allt större del av ett bolags värde saknas i balansräkningen. Immateriella tillgångar som kundlojalitet, medarbetarnöjdhet och analysförmåga utgör en övervägande del av värdet. Nu är det hög tid att hitta sätt att mäta dessa ”dolda” tillgångar, menar Miguel Vergara som har ägnat sitt yrkesliv åt att analysera nyckeltal.

 26 april

Hur byter jag bransch?

Karriärtipset. Efter 15 år som ekonomichef inom offentlig sektor vill jag söka mig till privata arbetsgivare då lönerna är bättre. Men konkurrensen verkar svårare den vägen. Vad kan jag trycka extra på för att visa att jag är bäst lämpad?

 19 april

Här värvas nyanlända ekonomer

Många funderar i dag på hur man ska nå högutbildade nyanlända ekonomer. Karriärkonsulten Camilla Hermelin har dragit igång Integrationslunchen, ett nätverk där högutbildade nyanlända och företagare kan träffas för att hitta varandra.

 15 april

Vad tjänar privatrådgivaren?

Lönefrågan. Lönerna inom bankområdet ligger högre än för privatanställda. Men hur mycket högre? Löneexpert Sören Lundgren vet svaret.

 18 april

Så hittar headhuntern dig!

Verktyg. Om du vill ha chansen att bli hittad av en headhunter på vägen till ditt drömjobb är det en sak som är viktigare än alla andra tillsammans: använd ditt nätverk till max.

 12 april

Controllerns nya roll

Verktyg. Från rapportör till gatekeeper och strateg. Framtidens controller måste vara kreativ, jobba nära verksamheten och kunna fatta komplexa beslut. Samtidigt behövs även de som behärskar den djupa analysen. ”Det gäller att välja ett av spåren,” säger Christina Bergman på Deloitte.

 7 april

Hur påverkas medlemmarna av hotet om varsel?

Hallå där Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna. Ett varsel om strejk från 18 april lades i morse av bland andra Sveriges Ingenjörer. Totalt 135 av våra medlemmar jobbar på arbetsplatser som berörs av konfliktvarslet. Hur påverkas de?

 6 april

Civilekonomen nr 3 – ute nu!

I dagarna skickas nya numret av Civilekonomen ut till medlemmar i Civilekonomerna. Läs om bland annat controllerns framtid.

 6 april

Tips: Så byter du till dig fler lediga dagar

Medlemsfrågan. Civilekonomernas ombudsman Ulrika Semelius Kihlgren tipsar om hur du kan byta till dig fler lediga dagar.

 4 april

Ekonomer saknar tid för det viktigaste

Chefsekonomerna på Sveriges största företag sakar tid för de viktigaste punkterna i arbetet, dessutom måste de bli bättre på att få medarbetarna att bidra till organisationens mål. Det visar en ny undersökning från Hypergene.

 11 mars

Ekonomen som lanserat H&M i Indien

Reportage. Strunta i att plugga. Du kommer ändå aldrig att få ett jobb. Det fick ekonomen Gorav Puri ständigt höra under uppväxtåren i Stockholmsförorten Rinkeby. Han lyssnade inte. I dag har han ett toppjobb på H&M i Indien och har varit med och lanserat klädkedjans första butik i landet.

 21 mars

Så hanterar du grälsjuka på jobbet

Verktyg. Bråk på jobbet? Blir du arg och pekar med hela handeln eller blir du stressad och flyr undan? Båda reaktionerna är vanliga – ingen av dem är konstruktiv. Lösningen heter självkännedom menar Hilmar Hilmarsson, psykolog, psykoterapeut, föreläsare och författare inom ledarskap och kommunikation som här ger sina bästa tips för hur du gjuter olja på vågorna.

 9 mars

Snabb karriär inom handeln

Reportage. Snart färdigexad och oroad över var du ska söka jobb när fler företag väljer att outsourca? Då kan handeln vara ett alternativ att prova på – trots alla fördomar. Välkommen till en bransch som sysselsätter en halv miljon människor och med oanade karriärmöjligheter för ekonomer.

 11 mars

"Jag har haft en fantastisk karriär”

Reportage. Detaljhandeln har akademiserats och mognat under de år Karin Hygrell-Johnsson jobbat på Axfood. Hon berättar om en bransch som sysselsätter många unga och som kan ge stort ansvar snabbt.

 11 mars

Våra experter

Karriärtipset

Viveka Andersson

Hur byter jag bransch?

 19 april

Skadar en paus min karriär?

 29 februari

Övertid – nej tack!

 27 januari
Visa alla

Lönefrågan

Sören Lundgren

Vad tjänar privatrådgivaren?

 18 april

Vad får projektledaren betalt?

 29 februari
Visa alla