Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

När vinstmaskinen hackar

Verktyg. Vet du vad som genererar lönsamhet – egentligen? Om inte är risken stor för felaktiga beslut som på sikt hotar verksamheten. Lösningen är att ta kontroll över rätt siffror – då fattar besluten sig själva. Det menar CFO-veteranen Björn Bontin som skrivit en handbok i lönsamhetsstyrning.

 Igår 15:26
Annons

Måste jag vara med på Linkedin?

Karriärtipset. Hur viktigt är det att finnas med i sociala medier om man söker jobb? Viveka Andersson, rekryterare och karriärcoach på Newstart ger råd.

 26 september

Ny bok synar riskkapitalet

Agenda. Ekonomijournalisterna Carolina Neurath och Jan Almgren har skrivit en bok om det hemlighetsfulla riskkapitalet. I en intervju berättar Carolina om arbetet med boken och mötet med frontfigurerna.

 22 september

Siffrorna som stoppade husköpet

Krönika. Har du inte koll på siffrornas betydelse i Kina, kan du misslyckas kapitalt med såväl affärsuppgörelser som privata investeringar. Fredrik Hähnel, Civilekonomens krönikör i Shanghai, vet. Han har lärt sig – den hårda vägen.

 22 september

Tema MBA: Lön för mödan

Reportage. MBA-program med inriktning på tillväxtmarknader har blivit en het trend visar Civilekonomens genomgång. För Jonatan Fors blev en Executive MBA med inriktning mot Asien en vinstlott. Direkt efter utbildningen fick han en ny, högre befattning inom Stena Metall-koncernen.

 18 september

Anders Wallins specialitet: Förvärv

Verktyg. Anders Wallin har järnkoll på vad som krävs när företag ska säljas – och köpas. I dag är han ansvarig för rullstolsjätten Permobils förvärv och bor i Nashville, Tennessee: ”De anställda i företagen vi köper blir mina kollegor. Det ger en press att verkligen lyckas”.

 11 september

Välkommen till nya Civilekonomen.se!

Anpassad för läsning i mobilen och ny design är några av nyheterna.

 17 september
Annons

”Hattarna gör mig glad”

Min Passion. För varje år växer Karin M Ekströms hattsamling med en eller två nya huvudbonader. I dag har hon ett femtiotal varianter hemma i Borås.

 4 september

På besök hos en annorlunda bank

Reportage. Islamiska banker växer dubbelt så fort som den konventionella banksektorn. De undviker ränta, risker och giftiga derivatinstrument. Följ med på en guidad tur i ett annorlunda banksystem: Islamic banking.

 2 september
Annons

Vad tjänar civilekonomer inom banksektorn?

Lönefrågan. Bankerna är stora arbetsgivare för ekonomer. Civilekonomen frågar förbundets löneexpert Jan Lidström om löneläget i branschen.

 21 augusti

Anställningsintyget: Finns det en hemlig kod?

Karriärtipset. Har anställningsintyget spelat ut sin roll? Eller finns det dolda koder du bör hålla utkik efter? Viveka Andersson, karriärcoach och rekryterare på Newstart vet vad som gäller.

 26 augusti

Fler ekonomer långtidsarbetslösa

Agenda. Långtidsarbetslösheten bland ekonomer ökar kraftigt. Det visar siffror från Saco och Arbetsförmedlingen. ”En mycket bekymmersam utveckling”, säger Thomas Ljunglöf statistiker på Saco.

 22 augusti
Annons

Nytt nummer av Civilekonomen ute!

Läs om det matiga innehållet i nummer 7-2014. Ute nu!

 9 september

Drulleförsäkring – vågar du stå utan?

Verktyg. Om ansvarsförsäkringar för vd och styrelse saknas riskerar bolagets företrädare att åka på privata miljonsmällar. Men hur funkar försäkringarna och är de verkligen nödvändiga?

 25 augusti

Att leda när det stormar

Verktyg. När pressen blåser till storm mot ett företag väljer många ledningar att göra en pudel. Men det kan visa sig vara ett misstag, menar Pernilla Petrelius Karlberg, som forskar om mediernas makt över näringslivet. ”Det finns en idé om att man aldrig kan vinna mot medierna, men i ett längre perspektiv kan det vara värt att stå på sig”, säger hon.

 20 augusti

Våra experter

Karriärtipset

Viveka Andersson

Måste jag vara med på Linkedin?

 26 september

Ska jag berätta om mitt nuvarande jobb?

 18 juni 2013
Visa alla

Medlemsfrågan

Johnny Cvetkovski

När chefen är missnöjd

 9 mars

Byta övertid mot semester?

 14 februari 2013
Visa alla