Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Istockphoto

Ledighet som kostar på

Reportage  Torbjörn Askman
2006 skärptes missgynnandeförbudet för föräldralediga. Men en undersökning från Civilekonomerna visar att framför allt kvinnor upplever att karriär och lön påverkas negativt av att vara hemma med barnen.

Lagen säger att en arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tillämpar lönevillkor eller andra anställningsvillkor. Ändå uppger 20 procent av civilekonomerna som varit hemma med barnen att deras lön påverkats negativt. Det framgår av en färsk undersökning från Civilekonomerna. Undersökningen ger inget svar på hur respondenterna märkt av den negativa påverkan och om det verkligen är fråga om ett brott mot lagen. Det som upplevs som negativ påverkan behöver alltså inte vara lika med missgynnande.
Civilekonomen bad Jenny Julén Votinius, universitetslektor i arbetsrätt, som doktorerat på en avhandling om de arbetsrättsliga reglerna för småbarnsföräldrar att kommentera undersökningens resultat. Och hon tycker att siffrorna är ”sorgligt höga”. I synnerhet för kvinnor, där 28 procent uppger negativ lönepåverkan. För män är siffran 6 procent. Att kvinnor är längre borta vid föräldraledighet och därför löper större risk att inte hänga med i lönutvecklingen är en tänkbar ursäkt, men samtidigt inget som lagen ger utrymme för.
– Att lönen under ledigheten ska följa den tidigare utvecklingen är lagstadgat. Men många befinner sig mitt i karriären, där löneutvecklingen är som brantast. Är man borta två år kan det vara svårt att hänga med, säger Jenny Julén Votinius.
På förbundet Civilekonomerna får man regelbundet in samtal från föräldralediga medlemmar. Återkommande fall är att en medlem under ledigheten bara fått ut snittlönen eller att arbetsgivaren klumpat ihop ökningar från två år, berättar Ulrika Emteryd, ombudsman på förbundet.

Uteblivna lönesamtal
Att lönen stannar av kan kanske förklaras med uteblivna lönesamtal mellan anställda och arbetsgivare under ledigheten. Undersökningen visar - att när företaget hört av sig - att endast 24 procent av medlemmarna (30 %kvinnor/ 9% män) blivit kontaktade för löne- eller utvecklingsamtal. Till saken hör också att lönesamtal inte är något som lagen kräver utan något som regleras i kollektivavtal eller enskilda policy hos arbetsgivare.
Samtidigt är missgynnandeförbudet långt ifrån en enkel regel i föräldrarledighetslagen.
– Missgynnande är förbjudet men inte om det är en nödvändig följd av ledigheten. Exempelvis har Arbetsdomstolen gett arbetsgivare rätt som undantagit föräldralediga anställda från gratifikation med motiveringen att den skulle anses utgöra retroaktiv lön, och att lön inte utgår under föräldraledighet, säger Jenny Julén Votinius.
Missgynnandeförbudet gäller även karriärutvecklingen. Exempelvis vid jobbsökande, när arbetsgivaren beslutar om befordran, erbjuder utbildning, när företaget leder och fördelar arbetet, omplacerar och säger upp. Ändå svarar 25 procent av förbundets medlemmar att föräldraledigheten påverkat karriären negativt. Återigen är det kvinnorna (33 procent) som står för den största andelen jämfört med männen (8 procent). På vilket sätt respondenterna upplever att karriären påverkats negativt och om det därmed i formell mening kan vara fråga om missgynnade framgår inte av undersökningen.
Enligt Ulrika Emteryd på förbundet kan karriärrelaterade samtal i jouren handla om att ”vikarien har fått min tjänst” eller ”jag har fått mindre kvalificerade arbetsuppgifter till samma lön”.  Men missgynnade i form av utebliven befordran eller omplaceringar verkar ändå inte vara något stort problem bland medlemmarna – i alla fall inte om man utgår från den aktuella undersökningen. På frågan om vilken befattning man gick tillbaka till efter ledigheten svarade 74 procent av kvinnorna att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning. Bara 3 procent gick tillbaka till en mindre kvalificerad tjänst. 14 procent bytte jobb och 8 procent blev befordrade. För männen är siffrorna ännu mindre dramatiska (89 procent gick tillbaka till samma befattning).
Lite mer dramatik hittar man kring frågan om man blivit erbjuden utbildning. Även här är lagen tydlig: föräldralediga får inte missgynnas när arbetsgivaren beslutar om kompetensutveckling. Att som arbetsgivare inte erbjuda utbildning därför att den föräldralediga ändå hinner glömma är inget som Arbetsdomstolen köper. Erbjudandet måste gå till alla, kompetensutveckling får inte nekas av det skälet att arbetstagaren är eller skall gå på föräldraledighet, påpekar Jenny Julén Votinius.
I undersökningen svarar bara 16 procent att de blivit erbjudna kompetensutveckling under ledigheten (18 procent kvinnor, 13 procent män). Siffror som kan antyda att inte allt står rätt till. Det framgår dock inte om företaget erbjudit utbildning till andra anställda och om den ledige verkligen gått miste om ett utbildningserbjudande.
Att föräldralediga anställda inte blivit erbjudna utbildning kan i så fall inte förklaras med bristande kommunikation. Tvärtom upplever omkring 90 procent av respondenterna som kontaktas av företaget att kontakten varit tillfredställande. En stor del av de föräldralediga söker aktivt kontakt med arbetsgivaren och förebygger på så vis att bli bortglömda. Även arbetsgivarna verkar vara flitiga i sitt kontaktsökande. Främsta orsak är arbetsrelaterade ämnen.

Förväntas arbeta
Och då är vi framme vid undersökningens kanske mest oväntade resultat. 32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de förväntas utföra arbetsuppgifter under ledigheten. Samtidigt uppger 51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter.
    – Det är mycket överraskande att så många förväntas arbeta under ledigheten. Förväntan är hög med tanke på att man har rätt enligt lag att vara ledig med sina barn. Rättigheten till föräldraledighet undermineras genom detta. Att så många män erbjuder sig att arbeta följer ett typiskt mönster som vi sett i andra undersökningar: männen försöker parera så att ledigheten märks så lite som möjligt för företaget. Man tar ut ledigheten när det skadar som minst och väljer korta perioder. Men siffrorna kan också spegla en rädsla för att vara ledig, säger Jenny Julén Votinius.
Ulrika Emteryd på förbundet anser att det är viktigt att vara tydlig med hur man vill ha kontakten med arbetsgivaren under ledigheten.
– Civilekonomer är tillräckligt starka för att ha en sådan dialog med arbetsgivaren. Vill man inte arbeta så ska det respekteras.
Om undersökningen är representativ för samhället i stort är svårt att säga. Ansvarig myndighet som ska se till att lagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Här tar man emot 60-75 anmälningar om missgynnande per år. Sedan 2009 har 15 ärenden, som rör 17 individer, drivits vidare till förlikning eller domstolsavgörande. Enligt Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet, handlar de flesta anmälningarna om lön. Fortfarande missar en del arbetsgivare att föräldraledigas löner ska följa tidigare prestationer och inget annat.
– Inte riktigt alla vet vad som gäller. Det är en hyfsat ny lagstiftning. En del arbetsgivare likställer fortfarande sjukfrånvaro eller studieledighet med föräldraledighet, men den senare har en mycket starkare ställning i lagen, säger Therese Östmark.

Dolda tvister
Anmälningar till DO speglar sannolikt bara en bråkdel av tvisterna kring föräldraledigheten. Det mesta görs upp direkt mellan anställda, fack och företag. Och Jenny Julén Votinius tror att det finns en okunskap hos anställda om sina rättigheter, vilket i sin tur kan ha påverkat undersökningens resultat. Siffror om negativ lön- och karriärpåverkan skulle därmed kunna vara högre än siffrorna visar. 
– Föräldraledigheten kostar på för civilekonomer, säger hon.
Magnus Kendel, förhandlare och rådgivare på arbetsgivarförbundet Almega, tror att undersökningens resultat om negativ påverkan på lön och karriär mer handlar om ”upplevda” än ”reella” förhållanden. Att en del säger att de inte har fått erbjudande om kompetensutveckling kan enligt honom bero på olika uppfattningar om vad som menas med ordet. Detsamma gäller frågan att man förväntas arbeta. Räcker det med att arbetsgivaren skickar ett enkelt mejl för att det ska uppfattas som arbete?, undrar Kendel.
– Generellt kan arbetsgivarna reglerna kring föräldraledighet. Men det är klart, i mindre företag får vi ibland hjälpa till med råd, säger han. 

Om undersökningen: Förbundet Civilekonomerna intervjuade totalt 1 176 medlemmar som varit föräldralediga under 2010/2011. Svarsfrekvensen blev 57 procent. 66 procent av respondenterna är kvinnor. Undersökning genomfördes per telefon. 

Fakta

Så påverkas vi av att vara lediga
Källa: Civilekonomerna: Föräldraledighet och karriär – en undersökning bland medlemmar 2012

Lönen:
20 procent svarade att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt. Uppdelat på kön är andelen 28 procent för kvinnorna och 6 procent för männen.

Karriären:
25 procent uppger att karriärutvecklingen påverkats negativt. För kvinnorna är andelen 33 procent medan den för männen stannar vid 8 procent.
81 procent uppger att de gick tillbaka till samma eller en likvärdig befattning som de hade innan föräldraledigheten. 6 procent uppger att de blev befordrade. 2 procent uppger att de fick en mindre kvalificerad tjänst än tidigare. 8 procent av kvinnorna och 1 procent av männen uppger att de blev befordrade efter föräldraledigheten. 14 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppger att de bytte jobb efter föräldraledigheten.


Kontakt under ledigheten:
68 procent uppger att arbetsgivaren kontaktat dem under föräldraledigheten och 70 procent uppger att de själva kontaktat arbetsgivaren. 87 procent upplever kontakten med arbetsgivaren som tillfredsställande


Arbete under ledigheten
32 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de har förväntats utföra arbetsuppgifter under ledigheten.

51 procent av männen och 37 procent av kvinnorna uppger att de erbjudit sig att utföra vissa arbetsuppgifter under föräldraledigheten

Så var vi lediga

73 procent av kvinnorna var lediga mellan 7 och 20 månader

91 procent av männen var föräldralediga mellan 1 och 6 månader.




Mer på civilekonomen.se

Fem affärsmodeller för framgång

Det är inte bara ekonomernas arbetsmarknad som förändras. Vad händer med företagen då omvärlden förändras i rask takt? Vilka är vinnare och vilka riskerar att förlora? Fem företagsmodeller sticker ut som vinnare i en ny rapport från Kairos future och branschorganisationen FAR.

 I förrgår 10:52

Philip Kotler till Stockholm

Philip Kotler, som hunnit bli 85 år, är en legend inom strategisk marknadsföring. I november kommer han till Stockholm för ett unikt seminarium där han delar scen med den svenske entreprenören Christian von Koenigsegg.

 22 september

Nyttigt att leka på jobbet

Agenda. Är det okej att leka på jobbet? Javisst, tycker psykologen Samuel West som gärna trycker på hur leken ökar kreativiteten och arbetsglädjen och skapar tryggare arbetsgrupper.

 22 september

Kvinnorna riskerar fastna i robotfällan

Kvinnor riskerar att halka efter på arbetsmarknaden i framtiden. Ny teknik tar över enklare jobb i kvinnodominerade yrkeskategorier, som exempelvis ekonomiassistenter, samtidigt som färre kvinnor väljer en karriär inom de branscher där nya och välbetalda jobb skapas. Hur ska man då göra för att vara attraktiv på en robotiserad arbetsmarknad? Civilekonomen tipsar.

 21 september

Vad har en produktchef för lön?

Lönefrågan. Du har blivit erbjuden en tjänst som produktchef i ett konkurrerande företag, men var ska du lägga dig lönemässigt? Sören Lundgren vet hur lönerna ser ut i landet.

 16 september

Hur byter jag bransch?

Karriärtipset. Efter att ha arbetat i några år i en tjänst där du inte riktigt känner att du har fått använda din fulla kompetens, så vill du byta bransch. Hur gör du för att visa att du är rätt person för en annan slags tjänst? Viveka Andersson guidar i en svår fråga.

 16 september

Folksams vd: Jag har gjort massor av misstag

Mötet. Han har stundtals haft det hett om öronen och är inte sen att erkänna sina svagheter. Folksams koncernchef Jens Henriksson ger intryck av att vara ett effektivitetsmonster men vill helst beskrivas som snäll.

 16 september

Så använder du big data rätt

Verktyg. Med mängder av information om kunderna gäller det att ha koll på var gränsen mellan rätt och fel användning går. Inte enbart rent juridiskt, utan även moraliskt, för ett klavertramp skulle spridas snabbt i sociala medier.

 15 september

Två delar på titeln Årets revisionsbyrå

Trots skandalerna är förtroendet ganska intakt för revisionsbranschen. Åtminstone jämfört med förra året då hela branschen backade. Det visar årets Finansbarometer. KPMG och PwC delar på utmärkelsen Årets revisionsbyrå 2016.

 14 september

Så skapas nya affärer med big data

Verktyg. Big data har de senaste åren blivit allt mer i ropet. Möjligheterna att göra förbättringar och skapa nya affärer utifrån stora insamlade mängder av data ökar, eftersom det samlas in allt mer information och – inte minst – metoderna för att hantera all data utvecklas.

 14 september

Så jobbar en upphandlare

Reportage. Månadens jobb: Upphandlare Som upphandlare i landstinget måste Sara Holst ta reda på information om nya områden. Det gäller att kunna ställa rätt krav på leverantörer av såväl städning som sterila engångshandskar.

 13 september

Triple Crown för Handels i Göteborg

Det har inte funnits någon Triple Crown-ackrediterad handelshögskola i Sverige. Fram tills nu. Göteborgs handelshögskola tillhör nu de blott 0,5 procent handelshögskolor i världen som fått grönt ljus i den tuffa kvalitetsgranskningen.

 12 september

Nytt nummer ute nu!

I tidning nummer sju tittar Civilekonomen bland annat närmare på nyttan med big data.

 9 september

Så reglerar du dina anställningsvillkor

Medlemsfrågan. Du har sökt jobb hos en arbetsgivare som inte erbjuder kollektivavtal. Vad ska du tänka på när du skriver ett anställningsavtal? Ombudsman David Eriksson svarar på en medlemsfråga.

 7 september

Så kan en mentor sätta fart på karriären

Agenda. Vem av dina anställda säger vad de verkligen tycker om ditt ledarskap? Sara Arrhenius kom till en punkt i sitt yrkesliv då hon behövde ett bollplank för tuffa frågor. En mentor blev lösningen. Här berättar hon om hur det utvecklat hennes ledarskap.

 7 september

Våra experter

Lönefrågan

Sören Lundgren

Vad har en produktchef för lön?

 16 september

Vad betyder en befordran för min lön?

 7 september

Lönar det sig att byta bransch?

 16 augusti
Visa alla

Karriärtipset

Viveka Andersson

Hur byter jag bransch?

 16 september

Hur får jag tillbaka arbetsglädjen?

 22 augusti
Visa alla

Medlemsfrågan

Ombudsman

Så fungerar löneväxling

 8 september

Så reglerar du dina anställningsvillkor

 7 september
Visa alla