Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Ekonomer ökar stort inom staten

Antalet ekonomer inom staten har nästan fördubblats på tolv år. Lars Andrén på Arbetsgivarverket förklarar varför.

Antalet ekonomer med staten som arbetsgivare har ökat kraftigt under perioden 2000-2012. Det framgår av siffror som statliga arbetgivarorganisationen Arbetsgivarverket tagit fram åt Civilekonomen. År 2000 utgjorde antalet ekonomer med treårig högskoleutbildning eller ekonomexamen 2,7 procent av den statliga arbetskraften. 2012 hade andelen stigit till 4,5 procent. I reella tal handlar det om en ökning från 6 600 till 11 000 ekonomer.
– En orsak till ökningen är att kravet på akademisk utbildning ökat när statliga verksamheter rekryterar. Bidrar gör även att anslagssystemet förutsätter att verksamheterna effektiviserar och rationaliserar. Ekonomer med sin kunskap inom redovisning och revision men också inom organisationsutveckling passar då väldigt bra in när verksamheter utvecklas och effektiviseras, säger Lars Andrén, informationschef på Arbetsgivarverket.

I en alltmer komplex samhällsekonomi har också behovet av statistik och analys vuxit – även det paradgrenar bland ekonomer. Det har inte heller skett några större neddragningar inom staten de senaste åren och myndigheter som rekryterar många ekonomer har bibehållit volymen i verksamheten. Som exempel nämner Lars Andrén myndigheter som Skatteverket, Finansinspektionen och ESV. 

Även om Lars Andrén spår ett fortsatt behov av ekonomer i framtiden så törs han inte säga att de senaste årens tillväxttakt kommer att hålla i sig. Det är möjligt att staten helt enkelt tagit tillräckligt med höjd för vad som behövs. Lars Andrén vill inte heller dra för stora växlar på pensionsavgångarna.

– Många 40-talister har redan gått i pension, visserligen är 50-talisterna också en stor generation i de statliga verksamheterna, men den stora omsättningen har alltid varit dem som byter till annan statlig verksamhet eller lämnar staten för att testa andra sektorer.

Och även om ekonomlönerna inom staten är lägre än inom det privata ser Lars Andrén inga rekryteringsproblem. Det faktum att staten generellt sett inte har någon brist på ekonomer antyder enligt honom att sektorn betalar tillräckligt bra. 

– Vi vet att det privata hamnar högt bland studenter som går ekonomutbildningar men ändå lyckas vi attrahera gruppen. Som ekonom kan det kännas naturligt att börja jobba i en mer konkurrensutsatt miljö men längre fram känna sig lockad av att göra samhällsnytta inom staten.

Risken för jobbneddragningar på grund av konjunktur verkar även den begränsad inom staten.
– De senaste årens svaga konjunktur har inneburit att regering och riksdag valt att satsa på offentlig verksamhet och inte ytterligare försvaga arbetsmarknaden. Det är möjligt att läget förändras i framtiden men oavsett konjunktur har ekonomer en kompetens som är efterfrågad inom staten, säger Lars Andrén.

När det gäller jobben inom staten kan läget komma att förändras efter valet. I dagarna meddelade Socialdemokraterna i SVT att man vid en valseger kommer att satsa på effektivisering av myndigheterna, vilket i sin tur kan komma att innebära personalneddragningar.

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se