Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Carl Bennet Foto: Peter Magnusson (bilden är beskuren)

Den siste industrialisten

Mötet  Mats Blomberg
Industrimannen Carl Bennet har gjort sig ett namn som långsiktig ägare och kritiker av kvartalskapitalismen. För Civilekonomen berättar han hur man lyckas med investeringar, om sitt samhällsengagemang och varför han inte vill bli politiker.

Varenda storföretagsledare kan i dag svänga sig vant i media och förklara de mest komplicerade ekonomiska samband. Men när man bland dem vill hitta kvalificerade röster som kan gå lite utanför ramarna och diskutera politik, sociala frågor eller stora frågor om framtiden, då blir det genast glesare.
Ett undantag är Carl Bennet. Han har gjort sig känd för att kunna säga sanningar i många viktiga frågor och få omvärlden att lyssna. Ibland har han förvånat. Som när han äntrade talarstolen på 1 maj 2005 i Kungsbacka. Skälet: Han blev tillfrågad av facket på ett av sina företag, tryckeri- och katalogföretaget Elanders. Det senare är en av byggstenarna i Bennets miljardtunga företagsimperium som vuxit sig allt större.
Civilekonomen sökte upp honom i arkitektglädjen, ”biotech-huset”, mitt emot Slottskogen i Göteborg, för ett samtal om hur man mixar framgångsrikt ledarskap med samhällsansvar efter de tuffa åren med finans- och skuldkris.
Först visitkortet. Ska vi skriva ”finansman”, ”social kapitalist” eller kanske ”entreprenör”?
Han värjer sig.
– Inget av det. Man blir kallad för många saker. Jag är en industriman och har byggt upp en industri under en lång tid. Men visst, jag kan ha ett socialt engagemang utöver det vanliga, säger han och kastar sig därefter in i att förklara vad som gör en investering lyckad, sådana som han har mängder bakom sig:
– Det är många saker som sätter ett företags värde – produkten och dess värde för kunden, relationen till konkurrenterna, resultatet på sista raden och tillväxten. I dag har mycket av värderingen gått mot framtida tillväxt, liksom att kassaflödet har fått ökande betydelse. Börsen vill se förbättring–tillväxt–utveckling. Men du måste också ta tillvara annat. Under kriser kommer också balansräkningen och uthålligheten under svåra förhållanden fram. Vad finns där för styrka?
Under finanskrisen 2008–2009 rasade i stort sett alla börsföretag i värde. Men när fjolårets skuldkris tilltog under hösten så visade Bennets största investering, medicinteknikföretaget Getinge, sin spänst genom att stå emot i börsraset. Han förklarar och passar samtidigt på att hylla den som en gång efterträdde honom som vd, Johan Malmquist, som många också ser som hans ”parhäst”:
– Getinge har flera styrkor: Ett fantastiskt kassaflöde och ett resultat som har förbättrats varenda år, utom två år när det har stått stilla. Det är jämnare i den medicintekniska industrin, men det bara växer och växer. Analytiker och investerare står i dag på rad för att följa det. Det är en jätteskillnad mot för femton år sedan när jag var vd.

Gillar utmaningar
Men också hans andra företag, tryckeri- och katalogbolaget Elanders, som just varit igenom en svår strukturkris, och samlingen av småindustri i dental- och konglomeratkoncernen Lifco, som för femton år sedan gjorde nollresultat, tjänar numera bra med pengar:
– Jag har de där långsiktiga perspektiven och gillar utmaningar. Annars hade jag kunnat göra det lätt för mig och sett till att jag inte var med där längre. Jag jobbar inte på att springa efter den bransch som växer mest. Vissa branscher växer inte, då får du bygga den bästa position som du kan. Du kan inte bara ge dig in för att du tycker att det är kul. Somliga har tillväxt och tuffa marginaler, andra något annat. När man får en möjlighet, som jag fick med Getinge och inom dental, då får man bygga efter de förutsättningar som finns. Det gäller att bli stark i sin bransch.
Företagen i Carl Bennets grupp spelar i dag alla på den globala scenen. Han uttrycker viss tillförsikt om makroläget framöver. När Syd- och Mellaneuropa har gått igenom sitt stålbad, så litar han till Kinas tillväxtmotor och den amerikanska ekonomins långsiktiga flexibilitet.
Är inte skuldkrisen egentligen en kris för ledarskapet i många länder?
– Jag röstade för euron, men är inte säker på att jag röstade rätt. Europa har ett svårt läge kopplat till EMU som gör att vi har krisen. Det beror på självförvållade problem, som att ledarskapet inte har följt de överenskommelser som man har gjort genom Maastrichtföredraget, samt att det finns en moral i delar av Europa som är ett bekymmer.
Men näringslivets ledare då, har inte de ett ansvar? Vi styr snabbt till ungdomsarbetslösheten som ett stort långsiktigt samhällsproblem:
– Jag tog in en långtidsarbetslös tjej. Hon var från Irak, lågutbildad. Jag skulle vara mentor för hur hon skulle söka jobb. Men jag såg att jag inte kunde bidra med mycket… Utan jag sade: ”du får jobba sex månader på ett lager med dentalprodukter”.
I dag är hon fast anställd och en av de bästa på sin arbetsplats.
– Det finns enorma möjligheter i att satsa på unga människor. Det kan handla om lärlingsutbildning, lägre
ingångslöner, flexibilitet i att anställda för små företag. Vi ordnar själva prak­tikantplatser. Där har du en stor förutsättning där man kan göra saker tillsammans, företagare och politiker.
Carl Bennet kan inte undgå att relatera till hur utsatt han själv kände sig när han som ung sökte första jobbet. Det var på Kockums i Malmö 1975. Men det gick bra och han fick direkt fast jobb, på ekonomisidan. Efter praktik i Tyskland, så blev det plötsligt att helt byta fot och ta över ansvaret för försäljningen i Afrika och Mellanöstern.

Brinner för utbildning
Ett helt annat sätt att visa samhällsansvar är forna ABB-chefen Percy Barneviks engagemang i Hand-In-Hand och verksamheten med att ge mikrolån till fattiga entreprenörer i utvecklingsländer. Uppenbarligen har det gjort intryck:
– Han gör en väldigt stor insats. Det är riktigt kul att se hur han med sina perspektiv är med och skapar.
Men kanske är det något stort som håller på att hända i näringslivet. Vi har de amerikanska storkapitalisterna Bill Gates och Warren Buffetts miljardfonderingar till välgörenhet. Vid årsskiftet lanserade H&M ett utvecklingsprojekt för Bangladesh. Det verkar som att allt fler företagsledare har fått upp ögonen för vikten av att engagera sig.
– Det ena är att du har ett socialt engagemang i ditt arbete. Vissa har det perspektivet, mer än andra - jag har det. Det är då djupt förankrat i en själv. Jag ser näringslivet som en del av samhället. Vi är kanske tjugo procent och resten är åttio procent. Det är därför som jag engagerar mig mycket i utbildning. Det är viktigt för mina företag och det är viktigt för samhället i dess helhet och för att det utvecklas, säger Carl Bennet, som är av regeringen utsedd ordförande i universitetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 
Så det är inte för att det gagnar kommersiella intressen?
– Nej. Visst är utbildningen viktig också för mina företag, självklart. Man blir ju aldrig bättre än den omgivning som man verkar i. Det är lärorikt och intressant och handlar både om nytta och nöje.
En annan hjärtfråga är forskning:
– Jag jobbar mycket med forskning och sponsrar ett antal professurer runt om i landet. Det handlar om allt från en gästprofessur i ekonomi i Göteborg, miljö och energi på Chalmers, biomedicin på Karolinska, innovation på KTH till forskningsutvärdering i Umeå. Det går till bra personer med intressanta verksamheter som kan stärka den svenska miljön och industrin. Det är också mitt sätt att bidra till en kunskapsmiljö i Sverige som kommer alla till del.
– Alla inser vikten av forskning. Men vi måste satsa mycket mer, både på grundforskning och tillämpad forskning, för att kunna behålla vår konkurrenskraft som litet land. Där har vi jättestora utmaningar.
Det som har hänt efter Pharmacias uttåg och fortsätter med att Astra Zeneca nu kraftig drar ned ser han som ”ett stort bekymmer”. Förklaringen varför det blivit så här menar han måste sökas bland annat på ägarsidan. När läkemedelsjättarna förlorade svensk huvudägare med kontroll så gick det fort, menar han:
– Getinge hade inte heller varit i svensk ägo om inte jag hade varit huvudägare. Det kan du vara helt säker på, säger Carl Bennet och slår handen i bordet så att kaffekoppen hoppar till.
En annan bristvara kan  vara unga ledare. Hur hävdar vi oss där?
– Sverige plockar fram bra ledare, mycket bra. Det som kunde vara bättre är utbildningen på vissa områden.
Menar du under akademisk nivå?
– Ja, skolan kunde vara bättre, medan våra universitet är ganska bra. De utländska universiteten gör dock en satsning på forskning och på kvalitet som är väldigt stor. Det gör att konkurrensen utifrån ökar. Men det som är roligt här är att man ser att unga människor från Norden kan ta ansvar redan i unga år.
Själv är faktiskt Carl Bennet också beviset på det. Han fick en gång ta vd-ansvar för ett franskt bolag i Electroluxkoncernen bara 29 år gammal. Språket blev nyckeln till rollen:
– Om man klarade sig bra fick man fortsätta. Var de nöjda så fick man ett bolag till och fem procent i löneökning. Det var en fantastisk miljö och man gavs stort ansvar. Jag var med om både förvärv och omstruktureringar. Det var också väldigt resultatorienterat.

Vill jobba länge
Vi vänder tillbaka till inledningen och framtiden för hans koncernföretag. Ingenstans under intervjun framhävs att deras framgång till stor del nog är en konsekvens av Bennet själv och hans trollspö. I stället lyfts koncerncheferna i hans bolag fram som stjärnor. Och hur ser Carl Bennet på framtiden?
Själv säger han att han vill hålla på så länge han kan, så här blir nog Reinfeldt bönhörd om att jobba till 75. Nya, skarpa debattinlägg i stora, viktiga frågor lär komma. Men där kommer det att stanna:
– Har du ett ägarskap som det här, då är det det som ska utvecklas. Man ska inte blanda politik och ekonomi i ledande position, att du gör både och. Det håller inte. Det finns det många exempel på, avslutar han.

Fakta

Carl Bennet, 62 Uppvuxen: På gård i Skåne. Karriär i korthet:
• Läste till civilekonom på Göteborgs universitet.
• Började sin karriär på Kockums i Malmö. Därefter följde flera vd-poster på andra företag. Har sedermera gått in som stor­ägare i företag som Getinge, Elanders och tidigare även Boliden. Utöver diverse styrelseuppdrag driver han industri- och dentalgrossistkoncernen Lifco (100 små och medelstora bolag).
Läser: Jag har just läst Percy Barneviks memoarer och
Zlatans biografi. I flygstolen får det blinågon affärstidning.
Förebild: Många, men jag vill framhålla två: Nelson Mandela och Kofi-Annan.
Största framgång: Största framgången är inte en, utan två. Den första var när jag mötte min fru. Den andra var att få köpa Getinge, som lika gärna hade kunnat gått i väg utomlands.



Mer på civilekonomen.se

Fånga chefens uppmärksamhet

Verktyg. Dags att ta steget ut ur kollegornas skugga och visa vem du är? Barbro Lennéer Axelson, universitetslektor i psykologi vid Göte­borgs universitet och författare, tipsar om hur du bäst framhäver dig själv – och vad du bör undvika att säga och göra.

 30 januari

Får man arbetsvägra?

Medlemsfrågan. ”Jag har fått nya arbetsuppgifter som är långt under min nivå och vad jag anställts för. Måste jag utföra dem?” Johnny Cvetkovski, ombudsman på Civilekonomerna, svarar.

 29 januari

Nytt nummer av Civilekonomen ute!

I dagarna skickas nya omgjorda Civilekonomen ut till medlemmar i Civilekonomerna.

 27 januari

Hallå där Jan Lidström, hur ser lönerna ut inom kommun- och landsting?

Lönefrågan. Att få göra samhällsnytta kan locka civilekonomer att arbeta inom kommun- och landsting. Men hur lockande är lönerna? Förbundets Jan Lidström vet.

 16 december 2014

Lyxig karriär

Agenda. En kund flyger till Kalifornien med sitt privata flygplan enbart för att hämta sitt nyinköpta armbandsur. En annan handlar en klocka när han ändå har vägarna förbi för att köpa en av Los Angeles stora golfbanor. Som representant för en schweizisk tillverkare av lyxarmbandsur gör Johan Gyllenkrok karriär bland USA:s riktigt rika. Foto: Bettina Bettenhausen.

 7 januari

Här behövs inga chefer

Reportage. Det tog ett halvårs skissande vid köksbordet innan konsultbolaget Centigos struktur var klar. Men väl i gång har den chefslösa organsationen växt stadigt – om än i behärskad takt. För att modellen ska fungera krävs att alla drar åt samma håll. Foto: Henric Lindsten.

 20 januari

Vem sjutton bestämde att ...?

Ett ständigt kompromissande i arbetsgruppen kan få dig som chef att vilja sätta ner foten ibland och peka med hela handen. Men gör inget förhastat. Karin Brunsson, docent i företagsekonomi och aktuell med boken Beslut (Liber) lyfter några punkter som är värda att fundera på innan du fattar ett beslut. Foto: Istockphoto

 9 december 2014

Kvinnliga ekonomer mer stressade

Dubbelt så många kvinnor på en ledande position inom ekonomi, administration och försäljning uppger att de upplever stress och psykiska besvär, jämfört med sina manliga kollegor. Det visar en undersökning som Arbetsmiljöverket gjort. Illustration: Istockphoto

 14 januari

Hur parera struntprat i löneförhandlingen?

Lönefrågan. Blev inte lönehöjningen den du tänkt dig? Låt inte chefen sänka dig med sina argument, utan bemöt dem med fakta! Civilekonomens löneexpert Jan Lidström ger sina bästa tips på hur du parerar chefens argument under löneförhandlingen. Foto: Andreas Dybeck.

 14 januari

Se upp för elak kod

Saknar du kodlås på jobbmobilen eller loggar du in på okända datorer för att arbeta? Då är det hög tid att tänka om. Civilekonomen synar IT-hoten och hur du skyddar dig och ditt företag. Foto: Istockphoto.

 15 december 2014

Hallå där Jan Lidström, vad är en rimlig lön för en ekonom inom staten?

Lönefrågan. Jag har blivit erbjuden ett jobb på en statlig myndighet som ”kvalificerad ekonom”. Mina arbetsuppgifter kommer framför allt att bestå av upprättandet av delårsrapporter, årsredovisning, olika avstämningar, utredningar, intern kontroll med mera. Jag tog examen i början av 2000-talet och är född på 1970-talet. Vad är en rimlig lön? Förbundets löneexpert Jan Lidström vet. Bild: Jan Lidström, fotograf: Andreas Dybeck

 9 januari 2014

Var det här allt?

Karriärtipset. Tio år har gått sedan du fick drömjobbet. Men så upptäcker du att du inte alls vill syssla med det du gör. Karriärcoach Viveka Andersson vet råd. Illustration: Istockphoto

 18 december 2014

Small Lovely Surprises

Krönika. Amanda Undin om en överraskande mottrend. "Vill man hålla en relation vid liv så räcker det tyvärr inte med att göra allt mekaniskt rätt, vi förväntar oss det oväntade, det som vi inte kunde räkna med skulle hända. Först då blir kärlekslivet lite spännande."

 8 december 2014

Högt tryck på controllers

Agenda. Arbetsmarknaden för controllers är het, och allra hetast för de som har några år i yrket. Samtidigt är antalet kandidater många. – Företagen söker personer med både erfarenhet och egenskaper som utvecklats efter några år i rollen, säger Lou Sjöholm Mineur, senior rekryteringskonsult på SJR.

 16 december 2014

"Var sak har sin historia"

Min Passion. På dagarna arbetar Mathias Stockman på bankkontoret i Oskarshamn och träffar företagskunder. På fritiden driver han en auktionssajt. Foto: Linda Lindström

 10 december 2014

Våra experter

Medlemsfrågan

Johnny Cvetkovski

Får man arbetsvägra?

 29 januari

Krav på intyg

 18 december 2014

Vad gäller vid flytt?

 26 november 2014
Visa alla

Coachen

Patrick Grimlund

Vågar jag byta bort tryggheten?

 18 december 2014

Ställer jag för höga krav på kollegorna?

 7 november 2014

Hjälp, jag jobbar för mycket!

 27 oktober 2014
Visa alla