Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar'n i Skåne, rankas som Sveriges största kvinnliga företagare, räknat i omsättning. Foto: Lars Jansson.

Carin Stoeckmann: Det organisatoriska är mitt gebit

Som ung kunde hon inte bry sig mindre om den ”urtråkiga” byggbranschen. I dag är Carin Stoeckmann vd i familjeföretaget Byggmästar’n i Skåne, vice ordförande i Sveriges Byggindustrier, och en av skråets mest engagerade. Hur gick det till?

Sveriges största kvinnliga företagare räknat i omsättning skulle aldrig bli byggföretagare. Pappa Christer var det och Carin Stoeckmann tänkte minsann inte gå i hans fotspår. Byggarbetsplatserna verkade skitiga och hantverkarna åt lunch när andra människor åt frukost. Framförallt var byggarbetarna män. Carin ville gå en helt annan väg, sin egen. Hon tänkte förbättra världen och drömde om att bli journalist eller veterinär.

Tyvärr räckte gymnasiebetygen inte till. Det blev, på faderns inrådan, en utbildning i företagsekonomi i stället, ” för det har man alltid användning för.” Hon köpte sin pappas resonemang; det var ett sätt att hålla de flesta dörrar öppna. Som färdig civilekonom, studierna inleddes i Uddevalla och avslutades i Lund, var det emellertid dags att bestämma sig.

Läs också: Många civilekonomer i toppen av byggbolagen

Återigen fick hennes lömske far henne att slå in på ”fel” väg. När Byggpaul, företaget som Christer Dahlén länge var vd för, föll offer för finanskrisen 1992 grundade han i stället Byggmästar’n i Skåne. Plötsligt fanns det alltså ett familjeföretag att förhålla sig till. Det fanns ingen press, bedyrade pappa, Carins bägge bröder hade valt egna karriärer inom IT. Ironiskt nog var det just Carins IT-färdigheter som föste in henne i företaget.

Som varandes en nyutbildad medlem ur den yngre datorkunniga generationen föll det på hennes lott att lära fadern och hans personal att skicka mejl och skriva dokument. Carin Stoeckmann, vars systematiska och organisatoriska kynne vässats under studietiden, fann det något tidsödande att göra fakturorna på skrivmaskin, vilket ännu var praxis när hon gjorde entré i familjeföretaget 1993. Tanken var att hon skulle hjälpta till lite här och var, känna sig för, men ansvarsområdena växte. Carin började arbeta med arbetsmiljö, inspekterade byggnadsställningar, men tog sig även an det psykosociala. Snart hade hon också hand om affärsjuridiken.

Läs också: Gott om jobb i nygamla branscher

Carin Stoeckmann stretade emot in i det sista. Hade länge ett annat jobb vid sidan, som administratör på en ventilationsfirma inom ABB-koncernen, men 1997, när hon tvingades välja, blev det familjeföretaget.

”Det organisatoriska är mitt gebit. De flesta som jobbar här är duktiga på att bygga hus, men det är inte riktigt min plattform.”

20 år senare står Byggmästar’ns lokaler på Hortensiagatan i Helsingborgsförorten Ramlösa semestertomma. En hund möter mig innanför ingången, annars ligger de ljusa korridorerna öde. Endast företagets 45-åriga vd är på plats.

Carin Stoeckmann tilldelades rollen som vd redan 2005, blott 33 år ung, men tillsättningen förvånade egentligen ingen. Bara någon månad tidigare hade hon på rekordtid lyckats ISO-certifiera företaget inom kvalitet och miljö.

– Det organisatoriska är mitt gebit. De flesta som jobbar här är duktiga på att bygga hus, men det är inte riktigt min plattform. Jag drivs av att ständigt utveckla och effektivisera.

Carin Stoeckmann ler. Hon ger intrycket av att vara utvilad, genuint sugen på ännu en säsong inom byggbranschen. Hur kan det komma sig? Som ung tyckte hon ju att byggindustrin verkade ”så oerhört tråkig”.

– Usch ja, särskilt ekonomidelen! Pyssla med kvitton och betala lite fakturor. Mitt samhällsengagemang fick mig att drömma om annat, men mina betyg tyckte inte att det var så lämpligt.

Hållningen, att byggbranschen skulle vara trist, har hon dock omprövat. Och, understryker hon, inträdet i byggbranschen har inte inneburit att hon behövt göra våld på sina tonårsdrömmar. Hon får skriva i arbetet och framför allt: hon bidrar till att göra skillnad i samhället. Konkret sådan.

Få saker slår känslan som infinner sig när hon passerar en byggnad som hennes företag uppfört. Stoltheten som väller fram då. Högtidligheten när hon passerar biblioteket i Lomma, eller sjukhuset i Lund där Byggmästar’n i Skåne byggde om hela hiss-systemet allt medan verksamheten pågick utan störningar. Starkast är stoltheten när hon passerar den välbesökta sporthallen i hemkommunen Höganäs.

– Sedan har vi lyxen att få insyn i många olika branscher. Vi får höra hur livsmedelsbranschen resonerar kring hållbarhet, och sedan se hur de resonemangen tar sig fysiska uttryck. Just nu bygger vi ett äldreboende åt en privat aktör och utformar då kök åt demenssjuka. Man lär sig ständigt!

Läs också: Hur utvecklas utan att byta arbetsplats?

Det initiala ointresset för ”pappas jobb” har övergått i ett glödande engagemang. Som vice ordförande i Sveriges Byggindustrier och ledamot i Svenskt Näringsliv driver Carin Stoeckmann hjärtefrågor som den om ett moderniserat kollektivavtal.

– Jag vill se ett mer flexibelt avtal som möjliggör ett pendlande mellan att vara hantverkare och tjänsteman, för så är arbetstillvaron för många. Det skulle ta bort det förlegade ”vi och dom”-tänket som tyvärr lever kvar inom branschen.

Hennes största käpphäst stavas offentlig upphandling. Att lägga anbud är en tålamodsprövande sysselsättning. Om hon ska utrycka sig milt. Carin Stoeckmann poängterar dock att hon uppskattar lagen om offentlig upphandling.

– Det är jättebra att lagen finns, så att vi får en sund konkurrens. Hade kommunerna kunnat handla hursomhelst, utan insyn, så hade det lätt kunnat bli mutor. Men tillämpningen är jag inte nöjd med. Många tjänstemän har dålig insikt, vilket leder till tokiga kvalificeringskrav. Många gör copy-paste och klistrar in krav från en äldre upphandling. Jag är verkligen ingen vän av byråkrati. Kan något förenklas så ska det också förenklas.

Bara att ta ställning till ett projekt slukar en stor del av byggföretagens tid. Klarar de byggtiden? Ska det lyftas stommar när det är storm ute? Först när sådana praktiska övervägningar har gjorts kan själva anbudet utformas. För Byggmästar’n i Skåne tar förfarandet vanligtvis en månad. En uppsjö bilagor ska fyllas i på korrekt sätt. Ett enda fel och anbudet underkänns.

– Jag bävar inte för att lusläsa juridiska kompendier men att bli diskad efter en månads arbete för att kraven varit för otydliga …

Carin Stoeckmann tar sig för pannan.Hon har varit med om en del hårresande, berättar hon. Förra året krävde exempelvis en beställare att entreprenören skulle ha 300 anställda – ett krav som diskvalificerade merparten av landets byggföretag, inklusive Byggmästar’n i Skåne.

Läs också: Bara tre kvinnor är riskkapitaltoppar

En annan gång krävde beställaren att entreprenören skulle ha erfarenhet av att ha byggt bastu till havs – samt att platschefen skulle ha minst tio års erfarenhet.

– Det blir en orimligt dyr bastu med sådana kvalificeringskrav. Och i slutändan landar det här på skattebetalarna.

Men varför blir det så fel?
– Man vill väl. ”Ställer vi så här höga krav så får vi en bra aktör,” tänker man. Men ibland blir det för mycket. För några månader sedan gjorde tuffa upphandlingskrav att vi var de enda som lämnade anbud på att få bygga en skola. Bra för oss, men dåligt för kommunen.

Under en lågkonjunktur kan offentlig förvaltning utgöra uppemot 80 procent av förtagets kundbas. Nu, när högkonjunktur råder, är det ”fifty-fifty” mellan privat och offentlig sektor.  Byggmästar’n i Skånes problem består för tillfället i att få tag på kranar, betongpumpar och betongelement.

– Det är vår utmaning just nu, att hinna med. För några år sedan var det snarare att få en orderingång.

Läs också: Hur byter jag inriktning?

Carin Stoeckmann

Ålder: 45 år.
Bor: 
Villa i Strandbaden utanför Höganäs.
Familj: Man och två barn: Hanna, 16, och Hampus, 18.
Utbildning: Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, därefter magisterutbildning i företagsekonomi (civilekonom) med inriktning mot marknadsföring.
Gör: Vd för Byggmästar’n i Skåne, vice ordförande i Sveriges Byggindustrier och styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.
Meriter: 2011 utsåg Ernst & Young henne till ”Årets kvinnliga stjärnskott” i Skåne. Enligt en färsk undersökning som redovisas i tidningen Entreprenör toppar Carin Stoeckmann listan över Sveriges största kvinnliga företagare, räknat i omsättning. Byggmästar’n i Skåne omsätter nästan en miljard.

Visste du att ...

… av landets 30 största bygg- och anläggningsföretag har bara tre en kvinnlig vd. Medelåldern bland byggtopparna ligger runt 50 år, och inte någon är under 42 år. De allra flesta är civilingenjörer eller civilekonomer, några få är gymnasieingenjörer.
Källa: Tidningen Byggindustrin

Så vinner du offentliga upphandlingar 

1) Lägg fokus på kvalificeringskraven. Hur säkerställer ni att ni når upp till dem? Verkar kraven orimliga eller oproportionerliga, ställ gärna en fråga i förväg till den upphandlande myndigheten. Varför ser kravet ut som det gör? Stäm av i hela organisationen och kontakta gärna utomstående (enligt LOU får du komplettera din organisation med externt stöd). Vissa kvalificeringskrav är felaktiga då de kräver något som inte går att uppnå, även detta bör man vara uppmärksam på. Vi har vid några tillfällen poängterat det för kunden som då har justerat kraven.

2) Välj rätt upphandlingar. Vilka passar er bäst? Fundera över vilka upphandlingar som är rimliga för er och vilka ni anser er ha bäst chans att vinna – lägg tiden på dem. Det finns fler upphandlingar där ute än vad ni mäktar med. Och det är win-win i längden. Genom att göra aktiva val enligt en utvärderingsmodell som tilltalar er ger ni också de upphandlande myndigheterna ett kvitto på hur attraktiva deras upphandlingar är.

3) Lägg fokus på utvärderingsmodellen. Hur vinner vi anbudet? Fundera över vilka parametrar som har betydelse i utvärderingen. Pris och kvalitet är givetvis viktigt men om andra parametrar lyfts fram, fundera då över hur ni bäst kan presentera dem. Ibland handlar det om rena presentationer av företaget och processerna eller något annat. Påbörja sådana bilagor tidigt och låt gärna flera ögon jobba i samma dokument. Anser ni att det är ont om tid, skriv en fråga till kunden och fråga om det går att senarelägga anbudsdatum. Ibland tillåts faktiskt det.

Mer från: , , , ,

Mer på civilekonomen.se