Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Hähnel: Därför är kineserna så duktiga entreprenörer

Fredrik Hähnel är chef för SEB i Kina. I sin senaste krönika skriver han om hur kinesiska företag ofta är som en del av familjen och om vad som gör kineserna till så duktiga entreprenörer.

Varje minut registreras i genomsnitt åtta nya företag i Kina, dygnet runt, alla årets dagar. Åtminstone om man ska tro offentlig kinesisk statistik från 2016. Från att för bara några årtionden sedan ha varit en planekonomi där staten ägde alla företag, så har privat verksamhet blivit alltmer accepterad i Kina. Över tid har de privata entreprenörerna  vunnit mark och fullständigt exploderat under senare år.

Kanske är inget folk så entreprenöriellt som just kineserna. Det räcker med att besöka Chinatown i någon av världens storstäder för att bevittna hur kineser alltid verkar lyckas klara sig på egen hand i främmande miljöer, genom att starta en egen verksamhet eller jobba för släktingar och vänner. Kinesiska myndigheter fortsätter också att göra det allt lättare för privata entreprenörer att bedriva verksamhet i Mittens rike – Kina klättrade från plats 99 för fem år sedan till plats 78 förra året i Världsbankens index ”ease of doing business”. Och även om en del av oss utlänningar tycker att Kina gått åt fel håll på sistone med mer regleringar och protektionism, så verkar alltså kineserna själva ha fått totalt utlopp för sitt nyföretagande på hemmaplan.

Läs även: I Kina betygsätts varenda medborgare

I väst börjar vi också få upp ögonen för företag som Alibaba, Tencent och Volvos ägare Geely, vars grundare Jack Ma, Pony Ma och Li Shufu liksom så många andra kinesiska mångmiljardärer en gång började med två tomma händer och nu ser sig om i världen för att expandera till nya marknader.

Men var kommer detta kinesiska nyföretagande ifrån?

Nyligen, när jag åt middag med några kinesiska kompisar, slog det mig plötsligt att alla fem driver egna snabbväxande småföretag inom allt från restaurangbranschen till IT-design och mode. Jag blev nyfiken på om det finns något särskilt i den kinesiska traditionen som blivit en framgångsfaktor. De har ju trots allt vuxit upp i ett samhällssystem där privat företagande inte välkomnades på allvar förrän så sent som på 1990-talet. De har aldrig hört talas om ”starta-eget-bidrag” och det finns inga motsvarigheter till svenska Almi som erbjudit dem förmånliga lån eller riskkapital.

Läs även: Hon följde sin dröm – och startade eget i Shanghai

Ju längre vi diskuterade, desto tydligare blev de gemensamma nämnarna bakom deras framgång. Hårt arbete är, liksom i alla andra länder, en grundförutsättning. Ingen av dem hade haft någon egentlig semester under uppbyggnadsåren. Andra mer kinesiska kännetecken är att samtliga driver bolagen tillsammans med sina livspartners, företaget är en del av familjen. Flera av dem har dessutom släktingar anställda i bolaget vars lojalitet och långsiktighet är en bristvara i ett land där det är hopplöst att få behålla duktig personal. Eventuell finansiering kom också från släktingar.

En annan gemensam faktor är att de redan från dag ett lärt sig att leva med mördande konkurrens. Kineser kopierar inte bara utländska bolag, de kopierar också hänsynslöst varandra, varför endast de starkaste och skickligaste överlever. Avsaknaden av ett trygghetssystem är en annan faktor. Eftersom alternativet är total fattigdom så har folk ingenting att förlora. Det är därför kinesernas påhittighet är så stor, menade de.

Läs även: Jämställdhet på kinesiska

När måltiden var slut undrade jag hur vi skulle ta oss hem eftersom min kompis som kört oss till restaurangen hade druckit för mycket för att kunna köra hem. ”Aha” sa min kompis, ”inga problem” varpå han tog upp mobilen för att beställa en chaufför från ”daijia” – ett annat av Kinas extremt framgångsrika företag som vuxit upp från ingenstans.

Tio minuter senare dök det upp en farbror på en hopfällbar elmoped som han vek ihop och packade in i bakluckan innan han satte sig bakom ratten och körde hem oss för 100 kronor. Summan drogs från min kompis konto på ”Wechat” – den sociala app vars betalningslösning och andra tjänster många bedömare tror Facebook kommer att tvingas kopiera för att inte hamna på efterkälken när den kinesiska snabbväxaren ger sig ut på den globala marknaden.

Fredrik Hähnel är chef för SEB i Kina. Han har bott och arbetat i Kina i över 15 år.

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se