Svenskt Näringsliv förde under Almedals­veckan en intensiv kampanj kring ung­doms­arbetslösheten. De hävdade att den beror på turordningsreglerna i Lagen om Anställningsskydd (LAS), som de dessutom ansåg vara föråldrade och måste tas bort.
Debattstrategin är intressant: Först konstaterar man att det finns en uppfattning bland (vissa) företagare att turordningsreglerna är ett problem. Efter att ha gjort det sätter man raskt likhetstecken mellan uppfattning och reellt problem.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är för­visso hög, men så är det också i länder där man inte har turordningsregler. Om den nu är högre i Sverige, som man hävdar, då bör väl endast en del av den svenska ungdomsarbetslösheten bero på turordningsreglerna? Hur stor denna eventuella del är har man inte visat något intresse av att diskutera, men angriper arbetsmarknadsministern för att ”trixa med siffrorna”.
Ett annat steg i argumentationen är att utnämna de egna åsikterna till ”moderna”. Den som har en annan åsikt eller ifrågasättande attityd avfärdas därmed som omodern och hamnar i underläge. Man påstår också gärna att motparten inte vill förhandla när man inte rakt av köper förslagen. Att förhandling är ett givande och tagande bortser man ifrån.
Med dessa ingredienser har argumentationen förts. Det blev så hätskt att finansministern manade dem att skruva ner de ideologiska megafonerna.
Naturligtvis ska Svenskt Näringsliv driva
sina uppfattningar. Men vill man hitta en lösning med sina motparter gör det uppskruvade tonläget och den osakliga argumentationen det svårt. Dessutom borde man fundera på sitt ansvar: Det finns många ungdomar som sätter tilltro till budskapet. Även om turordningsreglerna försvinner skulle vi ha ungdomsarbetslöshet i lågkonjunktur, som det är i alla länder. Det är inte rätt att använda ungdomar som en intellektuell gisslan i kampanjen mot turordningsreglerna.

Benny Johansson

Förbundsdirektör