Jobben är en av de viktigaste frågorna i det kommande valet och partierna tävlar om vem som har de bästa förslagen för att öka antalet arbetstillfällen. En satsning som gjorts är de tre miljarder som arbetsförmedlingen fått för att kunna erbjuda sina klienter coachstöd. Vi har ännu inte sett resultatet av detta men hoppas att satsningen utfaller väl för dem som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden.
Men för att få fler i arbete och öka rotationen på jobben behövs kunskap om hur arbetsmarknaden är beskaffad. Denna kunskap har fackförbunden. Civilekonomerna har därför satsat på att ge medlemmarna karriärstöd i olika former, till exempel karriärseminarier, coachning av personer i arbete och mentorprogram. Ett nytt grepp som nu tas är den kommande arbetsmarknadsmässan i Stockholm i september. Till mässan kommer nära 100 företag som är intresserade av att rekrytera nya medarbetare och som här får tillfälle att träffa tusentals akademiker som är intresserade av att arbeta hos dem. En vinnarsituation för båda parter. Egentligen borde en arbetsmarknadsmässa av denna dignitet vara ett evenemang som arbetsförmedlingen arrangerat.
Nu har det kommit förslag på att införa lärlingsplatser som ett sätt att öka möjligheten till att få arbete. Det är säkert bra, främst för yngre personer som vill varva studier med handfast praktik. Men det behövs andra åtgärder för yngre akademiker som har svårt att få sitt första jobb. Bland annat borde studenterna ges möjlighet att skaffa kontakter och bygga nätverk redan under studietiden till exempel genom examensarbeten.
I förra numret av Civilekonomen säger förbundets ordförande, Mikael Igelström, att han efterlyser modiga politiker. Det är vad som behövs för att vi ska komma tillrätta med akademikers situation på arbetsmarknaden i förhållande till andra gruppers. Behoven ser olika ut och man måste våga differentiera insatserna.

Margareta Söderström, informationschef Civilekonomerna