Tyvärr görs ingen djupare analys av konsekvenserna vid en förändrad organisation. Vad som inte alls behandlas är om utbildningens kvalitet påverkas om beroendet från staten minskar och ägarformen förändras? Av tio av världens högst rankade ekonomihögskolor är åtta privata och två delstatliga. Möjligen kan just ägarformen vara en drivkraft för högre kvalitet. Men om det finns någon forskning
i denna fråga låter jag vara osagt.

Utredaren vill att universitet och högskolor ska upphöra att vara statliga myndigheter. I stället ska det skapas en ny offentligrättslig organisationsform. Enligt betänkandet skulle denna nya organisationsform medföra att lärosätena blev egna juridiska personer. Först då kan lärosätena äga egendom, ta emot donationer, bilda bolag etcetera.
Enligt förslaget kommer examensordningen och vissa tillträdesregler att meddelas i förordningsform som i sig är myndighetsutövning. Men hur påverkar förslaget bl.a. kvaliteten på utbildningen, kursplaner, rörligheten för studenterna mellan lärosätena?

Utredningen föreslår att avskaffa sakkunnighetsprövningen av professorer. Görs detta så faller trovärdigheten för hela det akademiska systemet. Ett annat problem är att lärosätena ska förhandla med staten om resurser. Det är knappast några jämspelta parter utan mer David mot Goliat. I det här fallet vinner Goliat. Betänkandet borde nog döpas om till ”Osjälvständiga lärosäten” i och med att staten inte släpper greppet utan förstärker det. Min rekommendation till departementet är att komma med lite mer nytänk och våga lite mer.

Alexander Beck, Utbildningschef