Medarbetarsamtal är inget bra forum för att ta upp stress och balans mellan jobb och privatliv visar en undersökning från Karlstads universitet.
– Både chefer och anställda visar sig trivialisera stress när ämnet kommer på tal i enskilda samtal, säger Christina Olin-Scheller, lektor i litteraturvetenskap, och en av dem som har utfört den EU-finansierade studien, som bestod av tre delar.

Den första delen var anonymiserad i kvalitativ enkätform, den andra delen bestod av analys av videoinspelade medarbetarsamtal på ett tjänsteföretag med ett hundratal anställda, samt av samtalsintervjuer med chefer och anställda. Resultatet var graverande: stress baga­telliserades och sopades som oftast under mattan. Tydligt var också att kvinnor låg i riskzonen och kände sig mest drabbade.
– Medarbetarsamtal är tätt kopplat till lön och prestation, och ansvaret för att det ska fungera med jobb och livspussel läggs ofta på den enskilda individen, även om det många gånger är ett strukturellt problem och ett gemensamt ansvar, säger Christina Olin-Scheller.

Konsekvenserna av detta kan bli att medarbetaren mörkar sin ­arbetssituation och sina ­be­kymmer för att det inte gynnar deras löne- eller karriärutveckling, om personen har sådana ambitioner.
Undersökningen har ingen lösning på problemet förutom att det kan löna sig att organisera sig och hitta mer kollektiva former för att dryfta stressproblemet på en arbetsplats. Problemet är sällan individuellt och kan många gånger lösas med förståelse och planering uppifrån, menar Christina Olin-Scheller.
– En organisation kan förstås inte individanpassa sig helt och ta hänsyn till anställdas skilsmässor och sjukdomar och så vidare. Men det kan handla om att upprätta flexibla strukturer inom företaget, där man exempelvis försöker planera in möten tidigt på dagen för att underlätta för dem som ska hämta sina barn på dagis.